ThamerouU). Berättelse från Norda merika. Af författarinnan till Palatser och Fängelser, Zigenarens testamente m. fh (Öfversättning från engelskan.) 2 Det var en bitterhet inom mig som uppehöll min styrka, ty hans ord tycktes mig vara gäckeri. Han ade kastat mig djupt i stoftet och ville att jag skulle småle medan han trampade på mitt hjerta. Jag försökte förställa mig. Hvarföre skulle han se den smärta han förorsakat? Skulle det omintetgöra de ord han talat? Skulle han åter känna älska mig? Kunde jag älska hönom? Aldrig! Det fanns hvärken hat eller afsky, knappast harm i min själ — och säkert intet hämdbegär. Mitt jäta var som en klippa, förhärdadt af stolthet och smärta. Jag förvissade mig snart om att miss Jamiesons tant icke ämnade gifva sin brorsdotter någon hemgift. och jag visste väl att Murray var långt ifrån rik. Jag kunde ej uthärda att hans upphöjda sinne skulle nedtryckas af de små bekymmer en otillräcklig inkomst medförer, eller att håns hustru skulle i hela sitt lif lida af det förödmjukande medvetandet om att ej hafva kunnat medföra den ringaste utstyrsel, Det var för mig en lätt sak att afhjelpa dettå, ty Varnhams utgifter öfverskredo aldrig hans egna inkomster och räntorna af de ofantliga egendomar som medföljde namnet Granby uppgingo till vida mer än vår årliga lefnadskostnad. 4) Se A. B. nr 8—13 och 15.