Vi ha redan förut pape melsen i vär bankl att om hela reservfonden och 10 procent af grundfonden gat förlorade, så skola antingen bolagsmänner genom tillskott fylla grundfonden ellersocks: bankbolaget upplösas. Nagon dylik bestämmelse saknas: helt och hallet uti sko bankväsendet. Den är dock af framstaends vigt, ty den hindrar ett ohejdadt fortsättande af rörelsen, äfven sedan en större del än en tiondedel af grundfonden gått förlorad. Den innebär derjemte en allvarsam uppmaning till bolagen, att ej utdela pa aktierna allt hvad som är vinst, förr än de samlat en tillbörlig reservfond. Svenska banklagen innehåller att bankerna erhålla oktro på endast 10 år. Härigenom kunna ittringar i banklagen vidtagas och sedermera så småningom utan alla rubbningar i bankväsendet ingå. På denna väg hafva redan tillkommit förbättrandet af grundfondshypotekeni och uteslutande af banksedelutgifningsrätt på grund af kreditivsäkerheter, bestående af endast namn. Banklagen medgifver således en fortgaende utveckling. Hellre än gerna skola vi diskutera positiva förslag i denna riktning, men förkastelsedomar utan all pröfning, de äro ej förtjenta af nagot afseende. I Skotland har genom 1845 ärs lag banksedelutgit tten blifvit ett privilegium, som hindrar all vidare fortgående utveckling. När förändring der en gång sker, blifver det genom en skarp brytning. En bekant penna i Daclict Allehanda, f. d. medlem af en kongl. finanskomitc, hur behagat nedskrifva följande: Ånnu i dag erkännes Skotlands banksystem vara ett mönster, just derföre, bland annat, att vid dess ordnande och verksamhet konlz urrensen ingatt och verkar såsom en bestämmande princip. Ett sådant system medgifver bankers utplantering distriktvis öfver hela. landets omrade, dels såsom sjolfständiga, dels såsom afdelnint banker; det möjlig derivenom penningströmmens utsreningar till alla landets delar, på samma gang det underlättar möjligheten att inom alla dessa distrikter uppsamla der tillgängliga, strödda kapitalbesparingar, som telöst måhända skulle förblifva i hyvila eller mindre ert kunna placeras, och som nu genom bankernas bemedling kunna hållas cirkulationsbehofven tillhanda; det befordrar up pprätthallandet af ett för cirkularande affärssamband landets särskilda del lar emeilan, dels genom afdelningsbankerna, dels genom de ömsesidigt lika gagneliga förbindelser, hufvudbankerna med hvarandra kunna ingå, och som sätta dem i tillfälle, att genom enkla och naturliga medel icke enda transportera fordringar från ort till annan, eller ombesörja penningremisser från ort till annan utan eff tiv remiss, utan ock i andra afseenden göra kapitaler disponibla der de för tiden finna bästa placering; och då genom den noganna kännedom, hvarje bank på sin ort kan förvärfva sig om dem, som anlita dess biträden, den mindre äfventy rar misstag om den personliga krediten och dess under lag, än som lätt kunde inträffa, d deraf, skall verkställas af en fr ditsökandes hem at den bestäm t langt aflägsen bank, erbjuda dessa bankerna emellan bestående förbindelser äfven i detta hänseende ömsesidigt medel till goda biträden.? Då vi nu hafva visat att konkurrensen helt och hållet saknas inom det bankvä ndet, att detta system, en stor bankkoalition, icke sedan ar 1845, medgifver nya sjelfständiga bankers upprättande, och att säledes det skots b: ystemet icke är något mönster hvarken i anseende till upplåningssättet eller banksedelutgifningen; hvar. emot i Sverge nya sjelfständiaga banker kunna upprättas i öfverensstämmelse med banklagen, ingen privilegierad banksedelsuti upplåningen till hufvudig del är ställd pa längre tids uppsägning, och hvarest slutligen den fullständigaste konkurrens förefinnes, så synes 0ss som om den ofvan citerade för attaren med siareblick framställt en sann skildring af det nuvarande fria svenska bankväsendets gagnande verkningar. Att vi belyst det särskilda utskottets yttrande i bankfrågan kommer sig deraf, att man låtit omtrycka och sprida detta betänkande och derigenom sökt upphöja dess innehåll till trosartiklar. Om ett utskottsbetänkande, som ofta under brådska sammanskrifves, skulle befinnas bristfälligt eller innefattande en eller annan felaktig uppgift, kan derom ej mycket sägas; men då under diskt sionen u pplysningar erhållits, är det ett för;k att missleda allmänna meningen om man offentliggör en andra upplaga af ett sådant arbete, utan att d an utesluta det, som aldrig bort inkomma i den första. Att utskottet led brist på sakkunskap, det har utskottets ordförande intygat, da han i första ammaren yttrade: Ått de svenska bankerna skulle ega företräden framför de skotska, derom har jag icke egt någon kännedom förut, och jag tviflar på, att förhållandet! verkligen är sådant. Det skulle vara oss pändligen kärt om vi lyckats undanrödja några af hr ordförandens tvifvelsmål. Under diskussionen i andra kammaren yttrade en talare, som lärer tillhöra den absoluta majoriteten i nämnde kammare, följande: . Nionde punkten, som afser en förändrad lagstiftning för de enskilda bankerna fruktar jag vara vådligt att utan pröfning bifalla. Icke destomindre biföll kammaren hvad det särskilda utskottet i denna del föreslagit. Det skotska bankväsendet tillerändes ega afgjorda företräden framför det svenska! i Vi hafva nu försökt att utreda de väsent-. ligaste olikheterna mellan skotska och svenska bankväsendet. Vi tro oss hafva ådagalagt det svenska bankväsendets företräden. Det lider dock af tvenne o ägenheter; dessa äro: att det är svenskt, hvilket aldrig klingar bra i Sverge, och att utlåningssättet varit så föga ändamålsenligt att bankerna hos oss allt för mycket främjat utlåning mot borgen och mot ackommodationspapper, hvilket säkerligen icke de skotska bankerna låtit komma sig i samma grad till last. I FREITAS NOR GE. I Hamars Stiftstidende berättas om ettl. möte i Furnes Aasmark, der en del bönder) öfverenskommit att till elektorer endast välja sådana som vilja förbinda sig att vid valet till storthinssmän icke rösta på! någon em