nat Iforekommas. UU Rättegångs-. och Polissaker. Koamrer Edmans försvinnande och underslefvet vid Långholmen. Såsom uti gårdagens nummer af tidningen nämndes begynte i går polisransakningen härom. Förhöret bivistades af chefen för fängelser och arbetsinrättningar i riket, generaldirektören Almqvist. Utaf ransakningen framick, att underslefvct, efter hvad deraf hittills lifvit kändt, bestått uti försnillning af ved, hvarmed Edman hållit på minst ett par år. Så har han år 1866 under form af utlåning lemnat åtskilliga partier ved till utom fängelset boende personer, och då dessa velat återbetala veden in nar! tura, har Edman i stället tagit penningar, dem han stoppat i egen ficka; och förlidet år hade han till-. gripit två poster på det sätt, att han beordrat att en last, bestående af 33 famnar, skulle lemnas till Charlottendal för f. d. expeditionssekreteraren Vougt, som till Edman för densamma erlagt liqvid; samt utaf en annan post låtit upplägga för egen räkning 20 famnar utom fängelsets område. För att dölja dessa underslef har Edman fört falska räkenskaper och upptagit den sålunda försnillade veden såsom levererad för fängelsets räkning, hvarjemte han låtit utfärda falska qvittenser. De 33 famnarne hade ej blifvit lemnade förrän i slutet af Oktober, men qvittot derå är dateradt för den 10 Augusti, och skepparen, som skulle aflemnat veden, är en helt och hållet fingerad person. Underslefvet har nu upptäckts derigenom, att en fånge, hvars åliggande det är att inom fängelset kringbära ved, kommit i tvist med vedgårdsförmannen, hvilken också är fånge, samt fördenskull rapporterat till kommendanten att förmannen ej ginge rätt tillväga vid utdelningen. Denne, som af Edman blifvit tillsagd att, för att ytterligare igensopa spåret efter försnillningen, inknappa på vedaflemningen till de särskilda lokalerna, har i sin ordning Yen Edmans åtgöranden. I anledning häraf hölls med Edman förliden måndag ? fångvårdsstyrelsen kansliförhör, dervid han uppgaf, att den ifrågavarande första vedposten blifvit af leverantören, landtbrukaren J. Molin, på Ekeby i Enhörna, levererad utöfver det i kontraktet bestämda beloppet, och således vore en emellan hr Molin och Kdman enskild affär; och hvad den andra posten eller de 20 famnarne beträffar, hade de blifvit vid uppräkningen af vedförrådet utaf misstag ansedda såsom också varande öfverskott, hvarför de blifvit upplagda för Edmans räkning utom fängelsets murar, der de, äfven sedan Edman upptäckt att någon missumering icke egt rum, af förbiseende fått ga. Sedan hr Molin blifvit spord i saken och förklarat sig icke ha haft någon enskild vedaffär med Edman, skulle denne, såsom i går, åter upp i kansliförhör, men han hade på morgonen försvunnit från sin bostad. Härom och om försnillningen hölls, som förut är sagdt, polisransakning sist). gårdag; och voro dertill uppkallade fru Edman och Edmans öfriga husliga omgifning, äfvensom hans biträde på kontoret, sergeanten vid inre bevakningen å Långholmshäktet, J. A. Wiberg. Fru Edman berättade, att hennes man, som de senaste dygnen varit alldeles förtviflad och uppgifvit såsom orsak dertill att han begått en oförsigtighet, i det han lemnat sitt biträde ett alltför stort förtroende, hvilket af denne blifvit missbrukadt, i onsdags eller dagen före sitt försvinnande visat sig lugnare; men hvarken då eller förut under sin förtviflan nämnt något om sitt beslut att aflägsna sig. Senast hade hon sett honom kl. -.2 på natten, då hon, som anledning af ett hennes barns sjukdom under nattens lopp vistades ibarnkammaren, varit ett ärende inne i sängkammaren och sett mannen, klädd i sin nattrock, ligga ofvanpå i sängen och sofva tungt. Kl. 6 på morgonen, då hon skickat en piga för att efterhöra hans befinnande, hade han varit försvunnen och förstugudörren, som på qvällen blifvit efter vanligheten stängd, stående öppen. På bordet i sitt rum hade han qvarlemnat sin plånbok och sin portmonnä med inneliggande tillsammans öfver 1000 rdr, sina nycklar, sitt guldur och ett par dyrbara juvelringar, dem han eljest alltid bar på sig; endast vigselringen hade: han medtagit. Utaf hans kläder, förutom dem han på aftonen haft på sig, saknades icke mer än en gammal grå mössa. Ett fruntimmer, som vistas I huset, och ett par der tjenande pigor, hvilka alla hördes, hade ingenting af vigt att meddela, endast att de, som ha sina rum på nedra botten, icke hört när Edman gått ut. Här må omnämnas, att Edman icke nöjde sig med sin boställsvåning inom fängelset, utan förhyrde det närliggande Carlstll. Vidförhöret med sergeanten Wiberg erkände denne, som haft förordnande att under två månader förliden sommar, räknadt från den 5 Juli, föestå kamereraretjensten, dock på Edmans ansvar, att han (Wiberg) skrifvit det falska qvittenset; men att detta såväl som annat hvad han med saken haft att göra skett på hans förmans uttryckliga befallning. Oaktadt denna hans undskyllan förklarades dock Wiberg att, såsom delaktig i Edmans brott, skyldig att träda i häkte. Wiberg blef häröfver synbarligen förvånad. De på spaning efter Edman utsända detektiva poliskonstaplarne ha återkommit, utan att finna några spår efter honom; ej heller är-bans döda kropp påträffad. i Målet förekommer till vidare behandling i poliskammaren en annan dag. — Sjelfmord. Grosshandlaren M. W. Holmberg, som var boende uti huset n:r 18 vid Tjärhofsgatan och hade sitt kontor 1 tr. upp i huset nr 1 vid Österlånggatan, anträffades i går morgon hängande död på kontoret. Vid polisförhöret, som i ddg om saken hållits, förmodades det, att sjelfmordet skett under sinnesförvirring, hvaraf hr Holmberg flera år varit periodiskt plågad och nu senast omkring fjorton dagar lidit. FERRAN