I Svv MIO OCK HHYCKEL -SVag IOreStalning om huru malmen hemtas upp ur djupet från en grufva, torde det vara öfverflödigt att besöka de andra, utan nöja vi oss med at ange deras namn: Mormors-, Grönhögsoch Haggrufvorna. Den förstnämnda eller Mormorsgrufvan är så tillvida märklig, att der påstås vara den äldsta här på orten och der djupaste i Sverge — öfver 1300 fot. Från alla dessa grufvor erhölls år 1866, enligt kommerskollegii berättelse, 465,427 centner kopparmalm; eller rättare sagdt, denna qvantitet nedsmältes. På ett med malm lastadt tåg återkomna till. Åtvidaberg, få vi snart se, att man drafu koppar icke allenast ur malm. Vissa elar af de vid jernvägsstationen befintliga ofantliga slagghögar eller 8. k. slaggvarp, öfver hvilka jernvägsspår kors och tvärs äro utlagda för att underlätta bortförandet till mera aflägsna delar af den stundligen uppkommande slaggen, — vissa delar af dessa slaggvarp hvimla af arbetare, mest qvinnor och barn. Saken är nemligen, att föregående tiders ofullkomligare metoder icke förmådde tillgodogöra all den koppar, som fanns i malmen, utan har man på senare tider funnit sin uträkning vid att låta undersöka de gamla slagghögarne för att få reda på den er AT tiga slaggen. Af dylik slagg nedsmältes 1866 icke mindre än omkring 100,000 centner. Å Kopparmalmens förvandling till koppar tillgår i korthet sagdt som följer. Straxt bredvid jernvägsstationen, der vi ännu befinna oss, se vi en mängd under bar himmel liggande malmhögar, från hvilka en afskyvärd rök hvirflar fram. I dessa högar undergår malmen den första förberedande förvandlingen, eller s: k. kallrostningen. Den sålunda kallrostade malmen föres derifrån till de s.k. sulu-ugnarne, hvilka för den oinvigde ega stor likhet med en vanlig masugn. Ean i sulu-ugnarne erhållna produkten, skärsten, föres vidare till de s. k. rosthusen, och undergår der den s. k. vändrostningen i ungefär 6 eldar efter hvarandra. Ännu är dock icke kopparn färdig, utan måste den efter vändrostningen erhållna produkten i Fikopparasnarae först smältas till råkoppar. Men icke ens denna koppar är ännu användbar, utan måste ytterligare renas från främmande ämnen. Detta kan ske på två sätt: antingen genom att smälta den i garugnarne eller ock i raffinadugnarne, genom hvilken sistnämnda åtgärd den finaste kopparn erhålles. För vanliga ändamål, såsom till kopparkärl o. s. v., nöjer man sig dock med att använda garkoppar, sedan den likväl ytterligare blifvit upphettad och uthamrad under den s. k. kopparhammarn. Såsom man häraf kan förstå, är proceduren vid kopparmalmens smältning både invecklad och långsam, enär den medtager en tid af omkring. 3 månader. För koppartillverkningen erfordras naturligtvis en stor mängd byggnader. Utom 11 å 12 rosthus, som äro uppförda af trä, finnas flera hyttor, inneslutande de olika ugnarne, af hvilka hyttor ännu ett par gamla äro qvar, byggda af trä, men de öfriga äro nybyggda af sten och af kolossala dimensioner. I andra, icke mindre storartade byggnader äfvensom under bar himmel förvaras den ofantliga mängd brännmateriel, som erfordras, och hvilken lärer uppgå till 30 a 40 tusen läster kol, 15 å 20 tusen tunnor stenkol och cokes samt omkring 10 tusen famnar ved. Lägger man till kostnaderna för dessa materialier aflöningarne, hvilka månadtligen lära stiga till omkring 50,000 rdr, så erhål-! ler man summor, öfver hvilka man måste häpna. För att bestrida dessa m.fl. utgifter skulle man kunna tycka, att det behöfdes en guldgrufva att ösa ur. Troligtvis äro likväl koppargrufvorna tillräckliga; ty då den ur dem frambragta kopparn utgör öfver 20 tusen centner årligen, så erhåller man, efter blott 70 rdr för hvarje centner, den lilla nätta summan af dmkring en och en half million riksdaler. Sådana inkomster torde mången afundas den lycklige egaren: Tvifvelsutan är denna verldens goda, om det rätt användes, en herrlig sak, enär det sätter : sin egare i tillfälle att uträtta mycket nyttigt och godt. Men då med dess egande är förenadt ett så stort ansvar som i förevarande fall, eller husbondens omsorg om 5 ; åa 6 tusen menniskor, borde väl tyngden af : detta ansvar och ovissheten att kunna rätt ; handlafva så stora egodelar afskräcka de fleste från att vilja mot en dylik lysande utbyta sin ringa och obemärkta plats i verlden. Säkerligen finnes också få, som skulle kunna uppfylla de ansvarsfulla pligterna mot sina underhafvande: på ett värdigare sätt än den :nuvarande egaren af Åtvidaberg: Arbetarne sjelfve kunna intyga det, och fakta sådane som de följande intyga det äfven. De vid bergverket arbetande hafva, utom förmånen af fri bostad och vedbrand, en arbetsförtjenst, som lärer uppgå till 7 å 800 rdr om året. När dertill kommer, att läkarvård och läkemedel kostnadsfritt tillhandahållas och att ett sjukhus är inrättadt, der arbetaren eller medlemmar af hans familj i sjukdomens dagar erhålla vård gratis, så må väl frågas, huru många de arbetsgifvare i vårt land äro, som bättre sörjt för sina unlerhafvandes timliga välbefinnande. Men icke nog härmed: deras intellektuella och moraliska bästa är icke heller förbisedt. Skolorna hafva blifvit utvidgade och blifva det tvifvelsutan ännu mer: bruket af spirituosa, som för omkring 20 år sedan lärer varit ganska allmänt och olycksbringande, är nu så inskränkt och försäljningen deraf så reglerad, att det enda, som deraf för närvarande möj. igen kan uppstå, är bragt till det möjligast ninsta, och har i stället för bruket af bränvin konsumtionen af öl och svagdricka uppmuntrats; ett väl försedt bibliotek och eng parbank äro äfven inrättade, hvilka rikta ågen till intellektuella sysselsättningar och parsämhet. . I Någonting för Åtvidaberg alldeles egen-j lomligt är musikkåren. Denna är icke eno vanlig skarpskytte-musikkår (skarpskyttark innas här besynnerligt nog icke), utan ettm janska storartadt kapell af omkring 30 ledanöter, under ledning af en särskild kapellnästare. Kapellets medlemmar bestå till Kr rd, bon etan BB NR St Ob ht kt VD AA CN Möt rt fr fa Jo vC ) En masugn kan närmast liknas vid en skorsten, 15 å 20 alnar hög, rund och i inre diameter