— Vi skola framhålla några af de märkliga7 ste, fakta. Annu för några år sedan klagade vära landtmän deröfver att spanmålsafsättningen var trög och spanmålspriserna låga. Dertill är det olyckliga frihandelssystemet skuldem — sade protektionisterna — men edert betryck vore lätt afhjelpt om blott införseltull åsattes spanmål och mjöl Samma klagan öfver trög afsättning och lågt pris på spannmål förspordes samtidigt äfven i utlandet, och lika högljudt äfven ide länder der spanmålsoch mjölinförseln var belagd med tull. Men när så var fallet, huru då förklara detta så allmänt utsträckta missförhållande? Jo utan tvifvel sålunda, att genom flera års rika skördar i de länder der spanmålsodlingen bedrifves i stor skala, hade en öfverproduktion uppkommit, som ovilkorligen måste medföra ett successivt prisfall på verldsmarknaden. . Denna omständighet ,måste naturligtvis äfven inverka på den svenska spanmålens pris, ty för denna, likasom för hvarje annan vara, gäller den orubbliga regeln att priset betingas af tillgång och efterfrågan. Men det är tillika en gammal iakttagelse beträffande spanmålen, att när tillgången derpå under en period successivt ökas utöfver den normala konsumtionen, och priset på nämnde vara af sådan anledning till och med understiger produktionskostnaden, så inträffar, stundom ganska plötsligt, en reaktion: den rika spanmålstillgången sammankrymper med en förvånande skyndsamhet, och spanmålen börjar återigen att stiga i pris. Dertill kunna flera omständigheter bidraga; men den obestridligen vigtigaste och mest inflytelserika är naturligtvis — väderleken, ty på den förmår det menskliga snillet, huru mäktigt och huru uppfinningsrikt det än är, så ytterst litet. Landtmannen, som alltid sväfvar emellan farhågor och förhoppningar, förmår visserligen tillgodogöra sig den gynnsamma väderleken, men förmår endast i ytterst ringa mån motverka den ogynnsamma. Skaparen har så visligt anordnat, säger Linnå, att ju ädlare ett sädesslag är, till och med ju angelägnare det är för vår utkomma, desto ömtåligare är det för väderleken, och desto-farligare fiender har det. Rika, goda och svaga skördar omvexla, det veta vi alla, och i ett ständigt kretslopp, hvars lagar vi icke känna, och aldrig få känna. I äldte tider samlades under de rika skördeåren stora spanmålsupplag, för att anlitas då missväxter inträffade. Men dylika upplag bildas icke numera, eller åtminstone icke på långt när i så stor skala, och icke:heller under så lång tid som förr. Afven dertill ligger orsaken gånska nära. Spanmålen representerar numera ett stort penningkapital; detta drager nu för tiden en hög ränta, och det är just detta lilla tvåstafviga ord som spelar en så stor roll och utöfvar så stark pression på kapitalisterna, att dessa icke längre tilltro sig bilda stora spanmålsupplag för en afläggen framtid, utan när de åstadkommas, hvilket endast sker under ytterligt nedtryckta prisförhållanden och rik tillgång på billigt penningkapital — så utsläppas dessa upplag 1 marknaden så snart de kunna realiseras, äfven med en ganska liten vinst. Det är äfven en annan vigtig omständighet, som gör att de stora spanmålsupplagen på privata händer nu äro utsatta för större risk och tillika att dylika upplag, såsom en försigtighetsåtgärd från statens sida blifva mindre behöfliga än förr, — nemligen de förbättrade kommunikationsmedlen. — Hvilken stor roll spela. icke äfven de i spanmålshandeln! Hvilken trygghet innebära icke de mot befarad brist ock hungersnöd! England t. ex., som numera icke under de rikaste skördeåren kan producera hela sitt spanmålsförråd, men hvars konsumtion af främmande spanmål alla år är så ofantlig, visar sig numera aldrig oroligt om dess skörd slagit fel. Dess affärsmän kalkylera med största lugn huru stort behofvet är af främmande spanmål, och från hvilka af verldens olika: trakter detta behof skall tagas. Ju större behofvet är, från desto aflägsnare trakter tages det. Förlidet års skörd i England var sannolikt under medelmåttet, ehuru derom så föga blifvit nämndt, men framgår dock af den utsträckning som uppköpen tagit i aflägsna länder. Det är icke blott öfver Atlantiska och Medelhafvet samt från Östersjön, som spanmål tillförts England; äfven kontinentens fonNägar hafva anlitats. Men. på denna ofantliga stråkväg har England haft svåra medtäflare i Frankrike och Schweiz, Holland och Belgien. Ungerns rika skörd, som under vanliga förhållanden styrt kosan på jernväg till Stettin och derifrån sjöledes till England, har nu pr jernväg gått till Frankrike och Schweiz. Utomordentliga åtgärder hafva vidtagits af Frankrikes handelsminister för att på jernväg befordra tillförseln från Ungern. Men Frankrikes spanmålsbehof har också varit och är ofantligt stort. Då under de första nio månaderna af året 1865 ST endast uppgick i värde till 12 millioner francs, steg den under samma tid 1866 till 26 millioner, och under samma tid förlidet år till 147 millioner. En så ofantlig införsel antyder en i hög grad felslagen skörd. Rikta vi nu blicken på våra landtbruksförhållanden, så upplyses af de tillstatskontoret ingifna berättelserna att årsväxten för 1867 varit Medelmåttig i 6 län (Upsala, Östergötland, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs: och Elfsborgs län); Nära medelmåttig i 3 län (Södermanlands, rebro och Kronobergs län); Under medelmåttan i 10 län (Stockholms, Gotlands, Kalmar, Jönköpings, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Westmanlands, Kopparbergs och Gefleborgs län); dels under medelmåttan, dels missvöxt i 1 län (Wermlands); Nära missväxt i 3 län (Jemtlands, Westernorrlands och Norrbottens län) samt Missväxt i Westerbottens län. Skörden i hela riket anses således hafva utfallit under medelmåttan. s Det är emellertid den felslagna rågoch potatesskörden, som redan förorsakat och som, tilldess ny skörd erhålles, skall vålla de största bekymren. Höstutsädet 1866 verkställdes sent och under otjenliga väderleksförhållanden. De flesta landtmän nödgades så vida mindre råg än vanlist: vintern och de starka snöfallen 2 Hy HH OR Ott tt jr — RN Ar OR kd M Fy hy Pre tt m— HH MD MM Ad KH AA DB MM EA jga MK RR RO AA RR VN Mm tb IN dd AM MM R m--—-— bt — AN RR RR vt DN (TA RR KA KR AR ot TR Hbl VN VA BB HH DD I Mm Rd PN DV FN PR OM MAME DD PA HN FKA M OLOF AO HH OO De