Från sistnämnda år till och med åren 1823—32 var tillväxten sålunda endast 23,77 procent under det den, såsom nyss anförts, från perioden 1833—37 till och med perioden 1862—66 utgjorde 131,07 procent. Den största tillverkningen vid en verkstad har åstadkommits vid Långshyttan i Kopparbergs län, med 105,323,60 centner, och den minsta vid en masugn i Kronobergs län, med 721,61 centner. Vid den förstnämnda, eller Långshyttan, hvilken redan år 1861 af kollegium omförmäldes, såsom företeende en här i landet ovanlig, dittills måhända ej upphunnen dygasproduktion, utgörande under blåsningens första 60 dygn i medeltal 321,50 centner, har nu äfven dygnstillverkningen ytterligare ökats derhän, att den under en blåsningstid af 293 dygn 5 timmar i medeltal uppgått till 359,21 centner. Under nedanstående perioder ha, dels tackjenstillverkningen i riket, med inberäknande af gjutgods, tillverkadt vid masugnarne, dels den andel af sagda tillverkning som afsetts till smide eller att i öfrigt vidare förarbetas, dels gjutgods, tillverkadt omedelbarligen vid masugnarne, i årliga medeltal uppgått till följande belopp, nemligen: Tackjern, utom Summa gjutgods, till— Gjutgods, År tillverkadt verkadt tillverk. vid tackjern. vid masugnarne masugnarne, Centner. Centner. Centner. 5,102,957,02. 4,970,520,92. 182,436,10. 4,075,871,54. 145,551,22. 3,701,958,33. 116,432,66. 3,218,719,05. .-95,969,71. 2797,458,59. 2,681; . 116,123,32. 1837—41.... 2,719,340,79. 2,623,242,33. 96,098,46. samt 1833—36.... 2,347,302,60. 2,272,515,10. — 74,787,50. och 1833—387.... 2,389,943,18. 2,311239,01. —78,704,77. Att med en fortgående förbättring i tillverkningsmetoder och den deraf i så väsentlig mån beroende tillväxten i produktionen en på det hela betydlig besparing af brännmaterial vid masugnsdriften varit förenad, ligger lika mycket i sakens natur, som en sådan besparing är af behofvet påkallad. Enligt hvad bergskollegium i äldre berättelser antagit, skulle kolförbrukningen vid tackjernstillverkningen i riket för omkring 40 är sedan kunnat i medeltal beräknas till ett belopp motsvarande minst 4,37 tunnor pr centner. Omkring ett årtionde derefter anföres såsom ett exempel på en synnerligen låg förbrukning, att ett belopp, motsvarande 2,15 tunnor pr centner, i undantagsfall åtgätt, under det inom samma ort, der samma malmer användes, förbrukningen vid andra verkstäder uppgifvits till 3,50 åa 2,84 tunnor pr centner. Efter åter något mera än ett ärtionde beräknar samma kollegium förbrukningen i allmänhet uppgå till ett belopp motsvarande något mindre än 2,19 tunnor pr centner inom de egentliga, med rikare och mera lättsmälta malmer försedda bergsJagerna. Och vid medlet af 1850-talet antages den vanliga kolåtgången, med begagnande af de allmännare malmerna, ha motsvarat 2,19 å 1,75 tunnor pr centner, under det de uppgifna beloppen härutinnan vexlade, för de norra länen emellan 3,84 å 3,67 och 2,10 å 1,90 tunnor pr centner, samt för de mellersta delarne af riket emellan 2,5e å 242 och 1,59 a 1,58 och till och med i ett fall nedgått till 1,37 tunnor pr centner. I fråga om nuvarande förhållanden häratinnan, finnes den högsta för något verk uppgifna kolförbrukningen för året utgöra 3,99 tunnor och den lägsta 1,34 tunnor pr centner. Det förra af dessa förhållanden är uppgifvet för den inom Norrbottens län begagnade masugnen, vid hvilken blåsningen dock förmäles ha egt rum under särskildt ogynnsamma omständigheter, och det senare för Långshyttan i Kopparbergs län, vid hvilken jemväl, enligt hvad ofvan blifvit omförmäldt, den största tillverkningen i riket egt rum. I fraga om ett medeltal för förbrukningen inom riket i dess helhet, maste, sasom lätt inses, uppställandet af ett sådant, utan tillgång åtminstone till ett öfvervägande antalaf de vid verkstäderna förda blåsningsjournalerna, alltid bero på en blott sannolikhetsberäkning, helst, åsom kändt är, en mängd omständigheter ven utom malmsorternas skiljaktighet derpå inverka; men skulle ett medeltal härutinnan angifvas, så torde, för sävidt tillgängliga uppgifter gifva vid handen och med hänsyn till tillverkningsbeloppen vid de verkstäder dessa uppgifter afse, medelförbrukningen i förevarande fall kunna approximativt beväknas till omkring 1,90 a 2 tunnor pr centner. Utförseln af tackjern har enligt tullverkets räkeoskaper uppgatt: Centner. under året 1866 till 5 865 . 1864 . OM, 375,633, 403,157, 1863 . 285,749, eller i medeltai för åren 1862—66 till. 2 samt an 425761 I årl. medeltal, till 1