Toch tockhoim derigenom tick nagot mera Tlikställighet med Göteborg, har den handels) verksamhet, som sistnämnda samhälle på senare tiden utvecklat, blifvit snart sagdt betraktad såsom ett skäl för Stockholm att icke följa med sin tid. Hr J. von Kochs I motion hos stadsfullmäktige har upplyst om, latt det lönar sig bättre för en del inom ) Westmanland boende jernoch trävaruproj ducenter, att transportera sina effekter på jernväg till Göteborg än att betala frakt på segelfartyg från Köping och hit och som lett faktum står äfven, att vi skulle i detta ögonblick vara utan nödvändighetsartikeln salt, om ej Gefle lemnat oss någon undsättning, samt att vi säkerligen under vinterns lopp måste taga både salt och stenkol på jernväg hit, trots de oerhörda kostnader, som detta medför. Vi anse oss böra reproducera en artikel Trörande dessa ämnen, hvilken för 10 år seIdan eller den 8 Augusti 1857 stod att läsa futi Posttidningen: Uti en uppsats i denna tidning för den 11 Juli, rörande bangårdarnes blifvande läge inom hufvudstaden, antyddes den här råIdande bristen på passande magasiner, isynnerhet för upplag af spanmål och andra lika Tnödvändiga artiklar, hvilka icke kunna för; ö mkostnader, som dyrare och a varor kunna . Återkommande. härtill, anhäller attaren at nämnde uppsats om plats i Tit, tidning för följande betraktelser och förslag i ämnet: Näst handelsfrihet samt snabba och billiga kommunikationer är väl förhanden ingenting nödvändigare än att handels-omkostnaderna blifva så billiga som möjligt — en regel som gäller för alla handelsplatser, men isynnerhet borde behjertas af Stockholms handelskår, som har: att uthärda stark konkurrens med de i jemnt framåtskridande stadda städerna Göteborg, Gefle och Norrköping m. fl. — Det är icke köpmännen som I drabbas af den direkta förlusten i följd af. varans fördyrande; han måste upptaga omkos naderna i sin kalkyl sådana de äro, för att icke i stället för vinst göra förlust. Konsumenten blifver den betalande. — Det inflytande som handeln utöfvar på befolkningens ekonomi och materiella rtkoma torde innebära tillräckligt skäl för hvar och en att ifrå för förenklingar och billiga omkostnader i och för handeln; och hvad som i detta afseende närmast fordrar åtgärd är anskaffandet af lämpliga magasiner med centralt läge, tillräckliga för rörelsen och i följd deraf erbjudande billigare arbetskostnad. Huru dryga omkostnaderna för närvarande äro torde visas af följande uppgift öfver desamma för 500 tunnor korn, köpta att ttagas under loppet af Juni månad detta N arepenningar å 2 sk. pr tunna 20:40. Nedbäring från magasin å 6 sk...... 62:24, Åkarepenningar från Blasiiholmen till en af Skeppsbrogränderna å-9 sk. 93:36. Uppbärning 3 trappor å 10 sk. . Uppskyffling å 30 sk. pr 100 tunnor Drickspenningar till mätarne. Säckslitning cirka... En månads ma gasin således en utgift af nära 36 sk. pr tunna fc det att en vare skall öfvergå från en köpman till en annan — då deremot personer i Örebro, hvilka åtaga sig uppköp af spanmål för samma pris, eller 36 sk. pr tunna, åtaga sig inköp, magasinering och aflastning af Uorsinmin, ehuru deras lastageplats Skebäck ligger vid pass en åttondedels mil från staden, och de måste bekosta åkarepenningar dit. Ändå har emottagaren af ofvannämnde kornparti med allt mi ä sökt göra affären så billig som mi ves en mycket olika arbetsstyrka och köpmannen måste betala de s. k. arbetslagen, gjordt. indaren nyligen betala. för ilandb ärning af ryska rågmj tor, från relingen ar fartyget, sex ski pr stycke, då åkarne, som visst icke heller öra något för intet, ej fordrade mera för ttornas transport från Skeppsbron till Flu, mötet, ehuru de likväl dervid måste både strängning tolf rdr och tjugufyra skillingar rmt under en och en half timma. Insändaren har till sådana arbeten sökt att använda af sin tjenstgöring från att fullborda arbetet, dorna, dels hafva också de höjt sina anspråk, och har. insändaren .varit utsatt för att de lemnat arbetet, sägande sig vara hotade med stryk af de sig s. k. spanmålsbärarne, för det de velat arbeta för ett rimligt ris. j Med sådana arrangementer är det helt naturligt att de på ganska goda grunder öfver! klagade leveransaffärernas uppgörande geatt emottaga en tunna spanmål, som kostar 36 sk. mera än den som säljaren har qvar på sitt magasin, finner man sig vid att betala en mindre mellangift. — Hvad är orsaken till qyvarliggandet af de stora staplar ryska rågmjölsmattor, hvilka, man en längre tid sett hopade på Skeppsbron? Brist på magasiner eller de orimliga kostnader, som ro förknippade med varans intagande deri? kande och har hört berättas att importörerna finna sin vinst vid att, i stället för att sjelfva låta bortföra godset, plikta några gånger under det importen aftager och köpare, som vilja försäkra sig om råvara till sina brännerier, anmäla sig. Mänga flera äro de brister och missbruk, genom dessa fakta trott sig bevisa behöfligheten af ett ordnadt magasinssystem, på det man måtte finna möjligt att moten rimlig kostnad få sin vara placerad. Ins. vågar dertill framkomma med ett förslag, icke anseende detsamma vara det bästa som kan uttänkas, utan fasthellre dermed åsyftande att söka förmå några för saken intresserade och med praktisk kännedom om handelsförhi ki ämnet och gå i författning om den säkerligen allmänt önskade förbättringens ge-l. nomförande. Ins. föreslår att Handelsföreningen ställer sig i spetsen för bildandet af ett bolag, som, grundadt på aktier, bygger ändamålsenliga magasiner, tillräckliga för behofvet; samt att detta bolag mot bestämd afgift besörjer v rans intagande, förvaring och, om så sä öfverenskommes, vård samt utlemnande. Många vore de fördelar som dermed vunnes. Ins. har förut ordat om de betungande arbetskostnaderna; dertill kan jemväl läggas ning och utlemnande då man t. ex. har ett magasin vid Skeppsbron, det andra vid Stadsgården, det tredje vid Holländaregatan 0. 8. rans öfvergående till köpare, som vill försäkra sig om densamma, ehuru han icke genast behöfver förbruka eller bortsända den. Säljaren kunde med varan öfverlåta sin rätt till magasinet, hvilket nu med större svårigHAr Jara oy gira. när hälnfrot att få ng igt. Genom magasinernas spridda läge behöfhvilka hafva sitt residens i gathörnen, snart dt hvad de fordra för att få ett arbetel smat: lingar och aflassa desamma. På detta arbete förtjenade fyra manspersoner utan öfverangardister; men dels hindras stundom dessal; dels äro de ej vana att bära de tunga börnom mellangifter måste florera. Hellre änl: Ins. tror att begge orsakerna äro dertill verhvilka vidlåda Stockholms handel och hvar; till ins. framdeles återkommer. Han har blott andena utrustade män att yttra sina tanbördan af den kontorspersonal som måstel underhållas för att besörja varans mottag-) v. Mycken lättnad skulle vinnas vid va: