en mängd deserteringar rum bland hans villiga; hans krigsstyrka smälte häri ihop till omkring 6000. man. Af dessa uppIställde Garibaldi 400 man vid Monterotondo Toch 1400 vid Montecelli och en ainan by som bevakning. Han hade således vid af marschen den 3 November icke mer än 4200 man, med hvilka han bröt upp mot Tivoli. IMan har ur militärisk synpunkt strängt beI dömt detta dröjsmål. Förhållandet dermed var följande: Den 2 November ankom en transport med skodon till Garibaldis läger, loch det visade sig snart, att de illa klädda, I atsvultna, med utslitna skodon eller barfota marscherande garibaldianerne icke kunde afhållas ifrån att bemäktiga sig skodonen, vore det äfven med fara att bli öfverraskade af fienden. Officerarne vid den franska armen, der beklädnadsoch provianteringsväsendet går regelbundet såsom efter ett snöre, kunna drifva gäck härmed. Men den, som under dylika förhållanden haft att göra med frivilligt manskap, skall annorlunda bedöma saken. Då utdelningen af skodon måste föriggå regelmässigt, kunde friskarorna icke aftåga förr än den 3 November kl. 11. Plötsligt anfallen, uträttade Garibaldi storverk med sina 4200 man; i ett af honom anfördt bajonettanfall kastade han de påfliges hela kolonn tillbaka kl. mellan half 2 och 3. Redan i denna kölonn skall en bataljon af den egentliga franska armen ha befunnit sig, hvilken icke med ett enda ord omnämnes i de officiella berättelserna. Först sedan de flyende påfliga soldaterna blifvit förföljda på ett längre afstånd, rykte de i beredskap stående fransmännen fram i större massa med sina chassepotgevär. Från denna stund var triden endast ett slagtande å den ena sidan. De franska trupperna bestodo af 6 bataljoner, ett halft batteri artilleri och en sqvadron kavalleri, inalles 4000 man. General Kanzler tillägger för sin del 2913 man och : ett batteri — så att tillsammans 6913 man, försedda med artilleri, kavalleri och precisionsvapen, kastade sig öfver de 4200 uselt beväpnade garibaldianerna, hvilka endast hade med sig två små, af fienden tagna kanoner. ASIEN. Den senaste med Lloydångaren Apollo den 10 dennes i Triest inträffade öfverlandsposten medförde underrättelser från Kalkutta och Singapore till den 8 Nov. och från Hongkong till den I Nov. Vicekonungen af OstIndien har för afsigt att nda en expedition, bestående af kapten Sladen, den politiska agenten i Mandalay (Birma) en ingeniör och en läkare, för att undersöka han. delsvägen mellan Yunan och Bhanmo till Travaddy. — Den nye inkräktaren af kine; siska Turkestan, Yakub Kusch Begi, hade afsändt en mission till Kaschmir, för att knyta handelsoch andra förbindelser med Ostindien. — Från Khelat i Beludschistan att khanen låtit mordet på sin jas af afrättningen af två inflydingar och 15 andra anfö Insurgenterna söka sammanbringa en kri makt mot honom och ha äfven skickat en deputation till de britiska myndigheterna i Jacobabad. -— Sändebuden från Nepal skola i Peking ha blifvit mycket ovänligt behandlade och alldeles icke fått sig beviljad audiens hos kejsaren, under förevändning att de redan för sju år sedan skulle varit afskickade. Det är förbittringen häröfver som framkallat förberedelserna till ett anfall på Tibet. AFRIKA. eek Herald meddelar ett utdrag ur. ett privatbref från Bombai den 11 Novem-: ber, enligt hvilket dr Livingstone skall be-, finna sig vid lif. Brefvet säger bland annat: , Dr Livingstone lefver och befinner sig Ett af våra skepp, Lynx, lade till här från; Zanzibar, och kaptenen på detsamma, Parr,medförde den glada underrättelsen. Living-l, stone lemnades i sticket af sina infödda föl-; jeslagare, men han blef dock vid lif. a Ur den i Abyssinien i fångenskap hållne dr Blancs berättelse meddela vi ännu några intressanta detaljer. Abyssinierna skildras af honom såsom en feg, slafvisk hop af drinkare, hvilka lefva i polygami och välta sig i sinnlighetens dy; och deras konung såsom en halft vansinnig tyrann. Min far var vansinnig-och mitt folk säger att jag också är det; jag vill icke tro det, men nu vet jag : att det är sannt, skall han sjelf ha yttrat ; till Rassam, och denna sinne: attning hos : den svarta fursten karakteriserar äfven hela ; hans förfarande mot fångarne. Lysande och l: festligt var det ta mottagande Rassam och hans följeslagare fingo röna. Tiotusen ryttare bildade haie för dem. Konungen lät ! sätta dem i sitt sidentält på en matta bred-4( vid sin tron, lät beledsaga sig af dem på; jagter och utfärder och behandlade dem så-1 som kära gäst er; men efter sex veckor blefvo : de kallade till Zagay och der i monarkens 1 ält på ett gifvet tecken af förste ministern : (han kysste marken) afväpnade och satta il: förvar. Dock redan andra dagen lät Theo-lw K l 1 l 1 dor dem åter företräda och uuderhöll sig med 4 dem som om ingenting förefallit, men beredde dem emellertid det nöjet att se sina landsmän, Cameron och Bardelli spetsen, fjettrade vid hvarandra två och två passera förbi. Dagen derpå hade åter ett fullkomligt, omslag inträffat; de fångna europterna blefvo kallade till en privataudiens; konungen badls dem om ursäkt och dikterade i deras mnär-; varo för hr Flad ett bref till drottningen,; med hvilket den senare några dagar derefter : for till Europa. Ater inträdde nu en tid afl, lugn, de kunde alla lefva tillsammans, konungen var vänlig och lät till och med festligt fira drottningens af England födelsedag; dock efter två månader visade sig öfver de-; ras hufvuden ett nytt mörkare oväder än alla 1 de föregående. Med vänligt förrädiska ord. blefvo de bjudna till Debra Tabor för att: öfvervara en politisk process. Då de ankom!: mit dit förde ministern dem in i ett svart, tält, lät taga ifrån dem deras vapen, knifvar , och papper och öfverhopa dem med föreb ; elser derför att, enligt en skrifvelse fråns; abyssiniska konsuln i Jerusalem, engelsmän, nen och fransmännen hade för afsigt att; hjelpa turkarne att bygga en jernväg genom 4 Sudan och att angripa Abyssinien, äfvensom derför att engelsmän utförde den egyptiskal; jernbanan och slutligen derför att Cameron ; icke medförde något svar på brefvet till drott-: ningen. Rättegången, som de skulle öfver-: vara, var deras egen. Från den stunden för-( ; 4 j j i 1 q l f 1 f 1 klaradesde för fångar. Blott Blanc och Rosenthal fingo under regntiden qvarstanna i Gaffat, som konungen emellanåt besökte för att bese sitt-kanongjuteri. Vid ett af dessa beova dt han py a eat stac vo hvilken i hans närvaro hade titulerat europeerna för herrar; Rosenthalhade han så när låtit stteka ned derför att han underlåtit att bocka sig för honom; arbetarne benämnde han slafvar, som han köpte för guld, men syntes med afseende på deras behöflighet skona dem. Rassam ensam syntes ha något. inf rtande på honom; han djerfdes till och med göra honom bittra förebråelser för fångarnes behandling. Om jag behandlar er illa eller väl, genmälde konungen, komma mina fiender ändå alltid att säga att jag behandlar gr illa. Men strax derpå blef han vättre sihmad, lät kalla Rassam och sade ill hi : Ni skall icke se på mitt ansigte a på mina ord när jag talar till