enter rag — bet NER ty RANE SEE. derifrån det fram till Hindholm liten bit. I fruktan att falla besvärlig, om jag toge Hindholms gästfrihet i anspråk, då jag tänkte utsträcka mitt besök äfven till den följande dagen, beslöt jag taga mitt högqvarter här. Denna fruktan befanns dock öfverflödig, ty då jag kom fram till stället och till dess föreståndare, löjtnant Nielsen, öfverlemnat det introduktionskref jag medförde från Kjöbenhavn, inbjöds jag genast att blifva hans gäst under hela min vistelse vid anstalten. Jag fann hos Nielsen samma tillmötesående beredvillighet som hos Grove. Han ofvade straxt lemna mig alla de muntliga upplysningar jag önskade samt, hvad som för mig och mitt resesyfte var af det största värdet, gaf mig obegränsadt tillstånd att när som helst besöka lektionerna. Detta löfte har han äfven uppfyllt på ett sätt som gjort vistelsen på Hindholm för mig synnerligt lärorik. g Innan jag ingår i en närmare redogörelse för det undervisningssätt som här följes samt organisationen i allmänhet; måste jag förut berätta några data ur anstaltens historia, som bäst skola sätta er in i den anda som vid denna högskola är rådande. Den grundades för vid pass femton år sedan af den då redan 60-årige A. Stephansen, en af dessa lyckliga, till hufvud, hjerta och vilja harmoniskt utrustade naturer, som ej as kunna bära en stor tanke inom sig utan att förverkliga den, om än aldrig så stora hinder resa sig deremot. Stephansen, som redan förut, jemte sin numera aflidna ädla maka, Dorthea Stephansen, på sin egendom Holsteinsminde inrättat ett hem. och en uppfostringsanstalt för fattiga och värnlösa barn, fick en dag den ingifvelsen att någonting borde göras för att stilla den andliga hunger som rådde bland den stora massan af landtbefolkningen. Han stannade ej heller nu vid blotta tanken; hon tog lif, och frukten blef Sjellands första folkhögskola, uppsprungen ur samma rot som skolan på Holsteinsminde. Han inköpte det på endast några stenkast afstånd derifrån belägna Hindholm, apterade en af dess byggnader till skollokal och boningsrum för eleverna, antog ett par medlärare, som voro besjälade af samma anda som han sjelf, och inbjöd så allmogen att ditsända sina söner eller komma sjelfva. I början lyssnade blott 20 till inbjudningen, men antalet har sedan år från år så stigit, att det nu utgör 135. Sedan Stephansen under tio år personligen ledt anstalten och fått den i fullständig gång, beslöt han att öfverlemna den omedelbara ledningen åt yngre händer. Man bedrar sig dock mycket, om man tror att det var för att hvila på sin medborgarlager han drog sig tillbaka. Det var endast för att så mycket i mera kunna egna sig åt sin gamla skapelse, uppfostringsanstalten på Holsteinsminde, samt i, tillika gifva verklighet åt en ny ide, hvarmed. hans fruktsamma hjerna, eller rättare sagdt. hans fruktsamma hjerta, gått hafvande. Han, hade resonerat ungefär så här: När brö; derna komma hem från högskolan, skola sy-, strarne, då de höra dem berätta om hvad de der lärt, intagas af lust att få veta något i t 6 l i ; ; 4 4 i ff ORD UN fl t 0 I AR RO ROG för AE CD mer än det lilla de inhemtat i folkskolan. Man måste gifva dem tillfälle att tillfredsställa denna lust. Tanken blef handling, och så upprättade Stephansen på Holsteinsminde, j, okter hufvudsakligen samma system som skolan på Hindholm, en högskola för flickor. Den skiljer sig från denna äfven deruti att den endast hålles öppen om sommaren, och: att undervisning der meddelas i qvinnoslöjd, liksom eleverna få deltaga i de inomhus förefallade göromålen. Men för öfrigt äro un-. dervisningssättet och läroämnena nästan alldeles desamma. Denna förträffliga, till sina följder oberäkneliga tanke om inrättandet af högskolor äfven för qvinnorna har samtidigt uppstått och förverkligats på flera ställen ij. landet. Som jag förut berättat är högskolan å Marielyst om sommaren en sådan qvinlig fögskola, och Kolds skola på Gjallese här invid Odense egnar tre månader af året åt qvinliga lärjangars rar Men det är tid att återvända till Hindholni. Liksom vid de allraflesta af dessa läroanstalter, sker äfven vid Hindholm undervisningen uteslutande genom fria extemporerade föredrag och genom samtal. Intet slags lex-1, läsning eller förhör förekommer här. Det karakteristiska för denna skola är således ej undervisningssättet: det är den utsträckning läroämnena här erhållit. De omfatta nemli-1 en ej blott historia, geografi och modersmår I et, såsom den Grundtvigska på Marielyst och åtskilliga andra i likhet dermed inrättade l. högskolor, utan äfven sådana -undervisnings1 ämnen, som gå ut på att bibringa positiva kun1 skaper för det praktiska lifvet, såsom kemi, sik, statshushållningslära, naturalhistoria, ) landtmäteri och nivellering m. m., alltämnen som de förra skolorna utesluta såsom upptalande allt för mycket af tiden och dessutom I deras tanke obehöfliga för det: hufvudmål de uppställt för sig: den nationella andans väckande och stärkande, Försummades det! nationella momentet på. Hindholm, hadet denna åsigt utan tvifvel fullt skäl för sig; men så vidt jag kunnat se,. är detta långt ifrån fallet. En anda, som är varm och fosterländsk på samma gång. den är fri och öppen för allt menskligt stort och! sannt, genomgår lärarnes föredrag, fädernes1. landets historia har ett betydligt antal tim-. mar, och åt modersmålet egnas stor omsorg.t När dertill kommer att dessa så kallade positiva ämnen föredragas på ett sådant sätt, ) att de utgöra ett det yppersta medel för tankens skärpande, kan man, synes det mig, omöjligt undgå att finna att folkhögskolorna genom deras upptagande vunnit betydligt. Jag önskar ni t. ex. kunnat vara närvarande vid det sokratiserande föredrag jag börde löjtnant Nielsen sjelf hålla i statshusbållningsläran. Det var ett af dessa samtal mellan läraren och lärjungen, hvilka, såsom jag förat nämnt, jemte det egentliga föredraget, utgöra dessa skolors förnämsta undervisningssätt. Med enförvånande enkelhet, och med ett lif, som ovilkorligen fängslade hvarenda elevs uppmärksamhet, lyckades han för sitt auditorium göra klart ett af nationalokonomiens mest invecklade kapitel, det om kapitalet, Men under gången al samtalet fick ban derjemte tillfälle att inskärpa en hel ho sanningar af omedelbart gagn för lifvet, Oc häri ligger just det stora företrädet af dessa skolor. Läraren står oupphörligt ansigte mot ansigte med lärjungen, utan att någon lärobok eller något lexförhör skiljer dem åt FA ga RA LT