STOCKHOLM den 12 Dee. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent) Berlin den 7 Dec. Frågan om Östersjöprovinserna börjar alltmer och mer fästa den tyska allmänhetens bem De häftiga anfall, som de ultramoskovitiska tidningarne i någon tid riktat mot Östersjöprovinsernas tyska befolkning, hvilken vågat återfordra sina genom kapitulationerna och fördragen garanterade rättigheter och privilegier, hade framkallat en polemik i de tyska tidningarne, som tyckes ha upprört regeringskretsarne i Petersburg. Ryssland började frukta, att frågan om dessa provinser skulle på allvar komma å bane 1 de internationella förhållandena. Följden häraf blef en omkastning i ryska regeringens sätt att behandla dem, hvilken dock möjligen endast var skenbar och i sjelfva verket icke innebar någon väsentlig förändring. Norddeutsche Post, ryska inrikesministerns organ, innehöll för någon tid sedan en halfofficiel artikel, som gick ut på attlugna farhågorna i de ifrågavarande provinserna och att vederlägga de klagomål, som de tyska tidningarne i Riga, Dorpat och på andra ställen framställt. De , ryska tidningarne, som hade angripit de på Östersjöns kuster bosatta tyskarne, erhöllo i sammanhang härmed en varning. Emellertid döljer icke Norddeutsche Posts artikel, trots sitt officiella frasmakeri, att det är ryska regeringens -afsigt att hålla vid makt kungörelsen af den 13 sistl. Juni, enligt hvilken det ryska språket kommeår att få en vidsträcktare användning i invånarnes och myndigheternas inbördes förhållanden. Denna kungörelse försvaras i den officiella artikeln såsom öfverensstämmande med den nödvändiga solidariteten i kejsarrikets politiska, kommersiella och industriella intressen. Man förklarar sig vilja respektera de under Ryssland lydande tyskarnes språk och religion, men på sammå gång påsståt det vara oundgängligen nödvändigt, att de fullkomli, och ovilkorligen äro underkastade de allmänna principerna för kejsarrikets enhet. I sjelfva verket gäller frågan ryska språkets införande i skolorna, förvaltningen och rättegångsväsendet i Östersjöprovinserna i kraft af den paragraf, genom hvilken kejsarne Nikolaus och Alexander vid sitt tillträde till regeringen stadfäst dessa prövinsers Bbl ee der det heter: för såvidt söm dessa privilegier äro enliga med vårt rikes allmänna lagar och -institutioner. Denna paragråf har alltsedan 1850 åberopats mot alla besvurna garantier, för att göra det ryska språket officielt för en beolkning, hvars adel, prester och borgare äfvensom större delen af tjenstemännen äro tyskar, under det att bönderna äro afestländsk eller lettisk börd. För öfrigt påstå uppmärksamma och opartiska betraktare, att tyskarne i Östersjörovinserna sjelfva genom sin oenighet och iknöjdhet ha bidragit att åstadkomma detta tillstånd. Den tyska aristokratien derstädes har i långliga tider endast tänkt på att skydda sina kastintressen. Adelsmännen hå icke brytt sig om att göra gemensam sak med borgarne, och de behandla bönderna illa, hvarföre dessa så mycket lättare kunnat bearbetas af det lägre ryska presterskapet. De inse nu sitt fel, men det är något för sent. Nu skulle de gerna, vilja värna den tyska nationaliteten på Östersjöns kuster, hvilken allvarsamt hotas af.den-ryska propagandanv En bäfvan genomilade: Östersjöprovinserna, då en temligen dad spridd rysk tidning tolkade den: välbekanta bilden i kejsarrikets vapen, hvilken föreställer S:t Göran, som med sitt svärd dödar draken, sålunda, att det bevingade odjuret skulle vara det tyska elementet, slaget till jorden och dödadt af den ryske hjelten... Jag inskränker mig för i dag till att antyda den agitation, som Rysslands bemödanden att tillintetgöra den tyska nationaliteten i Östersjö-provinserna börja att framkalla. Alla nationalpartiets tidningar i Preussen och Tyskland sysselsätta sig härmed, och denna fråga kan komma att i en föga aflägsen framtid leda till förvecklingar. i alla händelser Kan man bereda sig på diplomatiska reklamationer, om: Ryssland fortfar med sitt antityska korståg. — ERS Hvad den romerska skonferensen angår, har Florenstidningen Opinione bekräftat, att det är fråga om-förberedande underhandlinar mellan stormakterras sändebud för att astställa en grundval för öfverläggningarne. Emellertid betviflar man ännu, attrdenna förberedande konferens, ifallden blir af, skall kunna ernå-ett allvarsamt. resultat. Säkerligen skola icke statsministern--Rouhers-brus talt bestämda förklaringar i lagstiftande kå— ren om den afgjordt klerikala politik Frankrike beslutit följa i Italien, underlätta öfverenskommelsen -om ett och-påskynda konferensens sammanträde: Till-och med i Paris tyckes man vara så äfrertygad härom, att sjelfva la France, om man får trostelegrafen, förklarar saken afgjord och konferensen ändamålslös. , å Hr Rouhers förklaring, att den verldsliga makten absolut kommer att upprätthållas, skulle kunna hatill följd, att konferensfrågan inträder i ett nytt skede. Det är nu Italien som kan vädja till Europa mot. Frankrike. Justitieministern grefve Lippes afsked och hans ersättande med hr Leonhardt, president i den nya öfverappellationsdomstolen i Berlin