TRENDERNA UTRIKES j ENGLAND, ) Fisgan om folkundervisningen börjar allt mera taga uppmärksamheten i anspråk ut England. Redan under diskussionen öfve reformbillen i underhuset och på de offent liga möten som höllos, sedan valrefermei gärt igenom, framhöllo flera talare, blant andre Low, nödvändigheten af att utsträck: den allmänna vrdervisningen och inom kör göra den obligatorisk såeom en logisk följ af och ett nödvändigt korrekuiv för de ar betande klessernas rösträtt. Nu bar lor Russell tillkännagifvit i öfverhuset, at han den 9 dennes ämnar inlemoa ett leg försleg i detta ämne, hvilket kommer at ned! en verklig reform såväl i den hö gre, sow i elementaroch primärundervis ningen, och i sammenha.g hvarmed en sär skild undervisningsministåre skulle tillsättas Förslaget hviler på grundsatsen, att alle barn skola vara berättigade till undervisoch att det är statens pligt att bevaka ceh upprätthålla deana rätt. Ena korrespondent till Indep. belge gör en utförlig skildring ef fenianismens ursprung och organisation samt meddelar i samman: hang dermed ett ganska kuriöst dokument, nemligen etwt cirkalär, som sekreteraren för den feniska republikens utrikes ärenden? ntfärdat till sina agenter utomlands för att protestera mot de af engelska domstolar för politiska brott dömda feniernas efrättning, och hvari han i dea feniska repubhkens sawn hotar Englands statsmän med jus ta lioais. Cirkuläret är daterad: Dublin den 16 November och bär följande mystiska underskrift: RR. AS. 5. BLWEZG:. ; De tre fenernas afrättning i Manchester har gifvit anledning till en sorgedemonstratioa i Loodon, hvilken försiggiek på följande sätt: Från klockan 9 på morgonen — en tät, smutsgul dimma låg tung öfver staden — samlade sig folk på Olerkenwell Green, dit den på de senare dagarne mycket omtalade Finlan (han skall vara murare utan arbete) hade inbjudit dem. Kl. omkring 11 toråe 1500 menniskor ba varit samlade der, raest irländare och bland dessa sådana tra honkor, att men väl aldrig på kontinenten och sällan till och med i Lon don fär se dylika. Äfven många qvinnor befunno sig i hopen, hvilka dock fördelaktigt utmärkte sig framför männen genom sin renliga drägt. Klockan var 11, då Finlan trädde upp på trappstegen till den midt på platsen befiatliga brunnen för att tala till mängden. Han förmanade denna att med armätta steg tåga till Hyde park, icke begå några oordningar och genom en värdig sorgeprocession fira minnet af ?de tre hjelter, som lidit döden för en berömlig sak, och hvilkas onödiga och afskyvårda afrättning länder regeringen till evig skam. Irlands goda sak hade ej blifvit jordad med dem. Funnes det 100,000 män lika dem, så vore arisiokratiens akt scart bruten, aristokra: tien, som gödde sig med arbetarens inelfvor för att drifva honom till skam och förtviflan.? Mera moderat yttrade sig några andra, hvilka alla uppmanade till ordning; framemot middagstiden satte mängden, som ökats tili ungefär 2000 personer, 8g i rörelse till parken. I god ordning marscherade man nu utåt flera gator till Hyde park; i spetsen bars en svart fena med inskriften: Menniskors omensklighet mot menniskor bringar sorg öfver otaliga tusental; derefter följde pukslagare och musikanter. Tåt tillväxte oupphörligt, så att på många rånga ställen vagnarne icke kunde komma ram; i sådana fell var dock polisen ailtid illhanda och lät vagnarne hålla, tills tåget passerat. Ett annat so:getåg, enfördt afen viss Isligh, som höll ännu häftigare tal mot iristokratien än Finlan, kom samtidigt från Oxford street, och båda tågen anlände nästan på samma gång till det utsatta stället parken, der omkring 15.000 menniskor voro samlade klockan mellan 2 och 3. Fiere tal nöllos, och alltsammans afslöts med en bön rf den knäfellande folkmassan, som deref er lugat skingrade sig. Senare på aftonen uppträdde åter talare i Clerkenwell. Polisen höll sig såväl härvid som förut på dagen på ustånd, och man har icke hört den ringaite oordning omtalas. Afven i Birmingham och Manchester ha lylika sorgetåg. föranstaltats. Allt försigsick lugnt. Då processionen i Manchester passerade förbi det hus, fom bebos af Larsins familj, blottade man sina hufvuden. Till den påfliga armån ba i dessa dagar 0 unga skottar, naturligtvis katoliker, afsått. Deras chef är en major Gordon, om tjenat i etthögländareregemente. Han oör få heder af sitt folk, ty 47 af dem äro ner än 6 fot långa och alla mellan 20 och 8 år gamle. ITALIEN, Ratazzi lär ha beslutitatt icke mottaga presidentskapeti repr-seniantkarmmaren. Detta peslut och Garibaldis frigifaing ha väl i någon nån förbättrat det flörentinska kabinetteis tällning för tillffllet, men ett ännu mera h :ande mola häller på att drega sig tillsamnans öfver dess hufvud. Trots kejsar Na-j