bron i närheten af Riddarholmen kunde be lägges med trä i stället för sten, hvarige nom i allt fall icke mer än några få tum minskning i brofästets höjd skulle vinnas utan derpå, huruvida, ej jernbanans skenw kunna läggas djupare än på den hittills be stämda höjden af 19 fot öfver slusströskeln. Denna senare höjdbestämmelse har blifvit såsom liktydig medMäarens högsta vatten stånd, af k. ;tryrelsen framställd såsom axio. matiskt gifven. Härvid är dock att märka, stt nämnda 19 fot såsom Mälarens högsta vattenstånd är ett godtyckligt antagande. Vid stora flöden her Mälaren flera gånger stigit utöfver denna siffra, så att om, på sätt styrelsen påstått, jernvägstrafikens sö kerhet vore beroende på att banskenorna icke någon enda gång komme att ligga under berörda vattenstånd, ej ens siffran 19 är betryggande. Vid flödet 1851 steg Mälaren till 19,17 fot och under de två nästföljande åren till 17,45 och 18,75 fot. Härefter och sedan ej obetydliga rensningar af Mälarens utlopp egt rum har nämnde gjö under år.n 1854— 1867 endast två gånger nått ens så stor höjd som 17 fot, nemligen 1860, då höjden var 18,35 och innevarande är, då den uppgått till 17,8 fot. Under 2 år har högsta vattenståndet närmat sig 17 fot, men under de öfriga åren allenastj nägot öfvereller understigit 15 fot. ma nu jernvägens skenor ekulle lä till och med två fot lägre, än som för varande är bestämdt, eller på 17 fot öfver slusströskeln, uppstode gerat sntegligen ingen annan olägenhet för jernbeanan, än att dess skenor på en sträcka af högst 500 fot under några dager eller på sin höjd en eller annan vecka hvart 6 eller 7 är kommo att befinna sig vägot lägre än den närliggande Riddarholmskanalens vattenyta; och då någon svårighet för k. jernvägsbyggnadsstyrelsen att förekomma kanalvattnets inträngande till jernbanan ej kan förutsättas, så reducerar sig hela olägenheten dertill, att under nyssnämnda dagar eller veckor det regn, som, tilläfventyrs faller på sjelfva jernbanan under en sträcka af högst 500 fot, och icke genast afdunstar e insuges i marken, antingen blir rl eller måste genom pumpning h en olägenhet, som icke ens ä och ej heller af k styrelsen sjelf tagits i beräkning vid uppgörandet af planersa till vägundergången under jernvägen ä syunerligen lifliga gatutrafikdelar i hufvudstacen, 328 tilbka undergängar läggas ända med till 13 : fot, eller Mälarens lögsia vattenyta. Med bänsyn til jernbanan sjelf kan således något väsentligt hinder icke finnas för dess sänkande under Riddarbolmsbron. Återstår härefter för afdelningen att tillse huruvida en sådan sänkning kan vara gtridande mot något stadens intresse, bvarvid är att tega i betraktande sänkningens inflytande på jernvägsbron öfver Norrström, å1 bron öfrer Riddarholmskanoless sydöstra ända samt vid Kött-torget. Om jernvägsspåren under Ridderholmsbron läggas på 17 fot, så behöfves, fö med latoimg af 1 : 100 uppnå fölia af bron öfver Norrström eller 24 fot, en längdsträcka af 700 fot. Då nu afståndet från Bidderholmsbron still början af bron Gen vid början af sistnämnde bro ega en höjd af 22,8 fut, hvarefter bron under en längdsträcka af endast 120 fot behölver gå i stigande för att den skall uppnå sin fulla höjd. Någon olägenhet af jernbenans sänkning bör således här icke uppstå, helst om en 1 allt fall behöflig upprensning af vattendraget nedanför bron framför Riddarhoölmskanalen kommer att verkställas, hvarigenom begagnandet för genomfart än 1 1 g Vv t öfver Norrströra är 580 fot, ken jernbanant u a d S a ji en af andra atti. brohvalf än det första, uvderlättes. 1 Afstöndet mellan Riddarbolmsbrön och den tillämvede lilla bron öfver sydöstra än-)T dan af Riddarholmskanalen är 412 fot, sist) i nämnda bro håller omkring 110 fot i lävgd,)P är öfver Köttorget till bör1 jan af bron öfver Riddarfjärden en sträcka (d kvarefter åter af 420 fot. Jernbanan har å nämnda lilla bro säledes uppnått en höjd af 21,1 fot vid) n norra landfästet och 22,2 fot vid det södra. )m Antages höjdskilnaden mellan skenoraa och 9 brons underkant till 112 fot, så ligger berörda underkant vid norrå landfästet närmare 20 fot och vid det södra omkring 2 fot öfver) 8 slusströskeln och således bögre än hvartillj ki Mälarens vattenyta uppgått eller 15 fotliggerd bron 5—6 fot öfver vattnet, så att ångslupar OC med nedfäild ekorsten kunna gå dernuder,! om fådont någongång skulle ifrågskornma; och äfven vid så högt vatienstånd som 17vi fot och något deröfver kunna roddbåtar gå lm under bron. Genom brons sänkning med ri två fot.skulie vinnas den fördel, att trappor hy eller branta stiger upp till gångbron från d de å ömse sidor belögnpa kajerna, hvilka oc ligga bögst på 19 fot, kunna undvikas. Hved slutligen Köttorget beträffar, så skulle SY jernbanan på 80 tots afstånd från bron öfver ba Riddarfjärden uppnå sin härstädes tilläm.) pt nade fulla höjd af 25.5 fot, så att under-tri körning med oförminskad höjd kunde bare. le das just der som vid Mälartorget det störr utrymmet för rörelsen vidtager, oberäknadt gi de flera undergångar för gående, som utan fri olägenhet kunde ästadkommas. Öm, på sätt nämndt är, jernbanan under år Riddarholmsbron sänkts två fot och äfven om sänkningen gjordes något mindre skulle bv ej blott den synnerliga missprydnad, hvar. de med en af kulvudstedens mest framsiående punkter, Riddarholmen, hotas, i det närmaste försvinna, utan ock lutningen på farbnnan till hafvudstadens lifligaste hamn i bes tydlig mån förbättras, eller, om brons lut ningsförhållsnde nu mera icke skulle stå att ändra, åtminstone den betydliga utfyllningen på Riddarbustorget kuona undvikas. Men få af jernvägebyggnadsstyrelsens skrifvelse visade sig, att styrelsen icke kunde af afdelningen förmås till pågot tillmötesgående uti ifrägavarande för hufvudsiaden, dess traik och dess utseende synnerligen vistiga råga, och att någon vidare framställning till styrelsen från afdelningens sida således vore utan ändamål, farn afdelningen fig. böra för närvarande tåta förblifva vid len af afdelningen redan gjorda framställ-118 Ringen, hvarigenom styrelsens uppmärksam. net föstats å vigten att göra någon jemktvi ning i den hitsills bestämda höjden för Ridde jarholmsbrons vestra landfäste?. för