På undertecknades förlag utkommer inom kort och är Anteokningslista för Subskription tillgänglig i alla, Boklådor å: Fältmarskalken, Biksrådet m.um. Grefve Fredrik Axel von Fersens efterlemnade HISTORISKA SERIFTER. fna af Utgi Öfversten, Friherre R. M. Klinokowström. Få tidskiften af Sveriges historia halva varit så svåra att rätt lära känna, som det från Carl XII:s död till slotet af Gustaf I(l:s regering. Det är en tid begränsad af 2:ne märkliga konungars blodiga slut. Med svårighet har man funnit jemförelsevis fåtaliga upplysningar i de offentliga arkiverna nom och utom fäderneslandet: sanningen har der, bland många villosken, endast sparsamt belyst de stora, djupt tragiska taflorna med sin fackla. Författaren till Svea Rikes Häfder har sammanfattat intryeket af sina studier rörande denna tid i sitt bekanta arbete: Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personer under tiden från konung Carl Xil:s död till Gustaf III:s anträde till regeringen — uti en bild, vittnande mera om siarens än historieforskarens ovanliga förmåga. Efter honom hafva Fryxell och Malmström försökt att bär bryta väg på häfdens föga banade mark. Denna tid behandlas äfven i 8 ne samtidas efterlemnade.skrifter: den enes stympad (Tessin och Tessiniana), den andres till börden tvifvelaktig (Sverige under Ulrika Eleenora och Fredrik den Lste eller från 1718 till 1751). Gostaf Hl:s regeringstid har unnit sina häfdatecknare och loftalare; men, med undantag af Geijers redogörelse för de Gustavianska papperen i Upsala, bafva dessa skildringar täflat, att prisa hans lynne och egenskaper. Tvenne samtidas, Adlerbeths och Schröderheims, mindre memoir-samlingar hafva anfört spridda drag af denne konung och hans regeriog; man har sökt att sätta deras trovärdighet i fråga. Uti Schinkel-Bergmans Minnen ur Sveriges nyare historia hafra Gustaf III och hans samtid blifvit tecknade, på grund af de mångahanda materialier denne författars baft att begagna, mera mörkt än hittills skett. Det är måbända ännn för tidigt att skrifva Gustaf II:s historia. De nödiga materialierna dertill fattas för bäfdeforskafen, bvaribland främst den sanningsenliga teckningen af konungens förhållande till sin moder och till oppositionen. De finnas, men äro ännu ej alla tillgängliga. Fältmarskalkon, riksrådet m. m. grefve FREDRIK AXEL v. FERSENS efterlemnade historiska skrifter, till subskription hvarå vi härmed vördsamt inbjada, omfatta tiden från 4718 till 1789, och bidraga att i flera afseenden fylla en vigtig lucka i den Svenska historien. Dessa skrifter äro författade af en man, som — ett barn af den så kallade Frihetstiden — verksamt deltagit i dess offentliga lif och under hela Gustaf Ill:s tid stod denne konung ganska nära, först såsom rådsherre och sedan främst inom oppositionens leder. Grelvo Fersens slägtoch politiska förbindelser, hans uppfostran, sambällsställning , rikedom och verksamhet gjorde det för honom möjligt att, mera än kanske någon annan, samla upplysningar och riktiga omdömen om sin tid. Hans sanningskärlek, upphöjda karakter och cberoende ekonomiska förbållanden böra gifva åt hans skrifter ett stort förtroenda. Grefve von Fersens efterlemnade historiska skrifter skola omfatta 6, högst 7 delar. Första delen, som kommer att utgöra omkring 15 ark, är redan lagd under pressen, och utlemnas i bokhandeln i November månad innevarande år och säljes till ett pris af 9 Rdr 50 öre. Denna del bebandlar tiden för Carl Xli:s till Fredrik I:s död; 2:dra deen tiden från 4751 till slutet af 4756 års riksdag; 5:dJe och de följande delaroe omfatta Gustaf II:s regering, från denns konungs födelse intill slutet af 4789 års riksdag. Af den mängd offentliga handlingar, bref, uppsatser m. m., som finnas manuskriptet bifogade, skola endast förut okända och vigtiga, såsom bilagor :meddelas. De 2:ne första afdelningarne äro skrifna på sveaska. Detta är ej förhållandet med den afdelning, som bebandlar Gustaf III:s tid; men utgifvaren bar ansett, alt manuskriptet, ömsom skrifvet på franska, ömsom på svenska språket, borde utgifras ensamt på detta sednare språki, hvarföre ban ämnar öfversätta de franska delarns på svenska. Der företrädesvis vigtiga och betecknande drag förekomma, skall likväl, till yWermera vise, den franska texten tillika anföras. Stockholm I Oktober 4867. P. A. NORSTEDT SONER.