Article Image
Colliery 25. James Black and Co. 5. Antony Harr:s and Co. 10. Rosedale and Ferryhill Iron Co., per James Morrison 5. J. M. Redmayne 5. Scott Brothers 5, 5 8. Jarrow Chemical Co. 20. H. L. Pattinson and Co. 20. John Abbot and OCo., Limited 10. 10 s. G. Schmalz and Co. 5. Joseph Head and Co. 10. Spencer and Watson t 5. W. Cook, jun., and Co. 5. I C. Johnson and Co. 5. 5 s. A. Hood and Co. 5. 5 s. Pelaw Main OCollieries 25. W. I. Hutchinson 5. 5 8. — De nödlidande i Dalarne. Konungen har från sin handkassa aflemnat till vederbörande nödhjelpskomite 500 rdr åt de nödlidande i Dalarne. Enkedrottningen 300 rdr samt hertigen och hertiginnan af Östergötland 200 rdr för samma ändamål. Rn — Tillståndet i Vesterbotten. I Umebladet för den 11 Oktober läses: De under innevarande vecka från Stock holm hitkomna tidnirgarne innehålla tem ligen utförliga redogörelser för regeringens vidtagna åtgärder till nödens lindrande i Norroch Westerbottens län. Deral finner man, att regeringen till Nurroottans län, som hyser en folkmängd af cirka 75,000 ersoner, anvisat ett belopp af icke mindre än 610,000 rdr, deraf 160,000 i penningar och det öfriga i spanmål eller mjöl, som skall tiliföras länet och uppläggas i tre namngifoa hamnar, medan Westerbottens län, som har en folkmängd af mer än 90,000 perso ner och der missväxten, hvad man nogsamt känner, är betvdlist större än i grannlänet, blott erhållit -380,000. rdrs understöd, oberäknadt ett lån på 45,000 rdr, som blifvit beviljadt länets landsting. Man har anmärkt detta missförhållande, och det vore väl, om litet hvar ville egna mer än ett ögonblicks uppmärksamhet derät. Det är visserligen sannt, att konungens befallningshafvande häri Westerbotten uti sina framställningar till regeringen icke beräknat behofvet högre än till 72,000 tunnor, hvilket allsicke kan vara för högt, snarare tvärs om, skulle vi tro; men hjelpen, sowm länet fått, står dertill icke uti något jemförligt förhållande. Konungens befallningshafvande i Norrbotten begärde 39,100 iunnors understöd och erhöll 620.000 rdr; konungens beiallningsbafvande i Westerbotten har uppgifvit 72,000 tunnor och erhållit 380,000 rår, hvarirån likväl 12,000 rdr kunna afräknas såsom anvisade till en vägbyggnad mellan Bjurholm och Fredrika — säledes icke mindre än 320.000 rdrs lägre understöd för Westerbotten än Norrbottens län, ehuru, såsom vi ofvan anmärkt, tillståndet i den senare provinsen är betydligt bättre än hos oss. Det sägs visst, alt man icke bör närmare granska en, gåfva eller hjelp; men lika säkert som det är, att ingen regel gifves utan undantag, lika säkert är ock, att Westerbottens län fullt ut behöfver hvad konungens befallningshafvande begärt, och att om regeringen också af omständigheterna furfbit sig tvungen göra någon afprutning, hade hon bort avvisa till Westerbotten lika mycket som till Norrbotten, derifrån man först för omkring en månad sedan fick höra omtalas någon nöd. Det är ingen afund-, sjuka öfver, att sistnämnde läns invånare fått hvad de erhällit, som dikterar dessa ord; det är blott den med hvarje dag väx-l ande kunskapen om nödens stora omfäng och beskaffenhet, som gör att vi kommit att egna några ord åt ifrågavarande missförhållande, som vi anhålla atttidningspressen ville litet närmare beakta, — synnerligast hnfvudstadens större tidningar och den der bildade nödhjelpskomiten för Norrland, som skall fördela: de inflytande enskilda gåfvomedlen. Detkunde möjligen synas anspräksfullt, om man offentligen skulle ställa en bön till denna komite, likasom den enskilde, att i främsta rummet tänka på Westerbuttens arma befolkning; men vi irö att en sådan uppmaning låter försvara sig, då man hör berättas, burusom den ena menniskan dör efter den andra, om icke direkt ai svält, så åtminstone indirekt genom en längre tids försakelser och brist på sund och tillräcklig föda. Vi hörde senast i förgår en fullt till förlitlig person från en af de öfre socknarne försäkra oss, att ingen, Bom icke sjelf gett eländet, kan göra sig en föreställning om hurudant tillståndet är uppåt fjelltrakterna, huru bristen på bröd, arbete, penningar och kredit med hvarje timme som framgår fördystrar utsigterna både för den stund sorn är inne och den som väntas. Erhåller icke Westerbottens läns nödställda befolkuing erforderlig hjelp medan sjöfarten ännu är öppen, har större delen af denna befolkning intet annet val, än att antingen gå bungersdöden till mötes eller också öfvergifva hus och hem och vandra af till de mer lyckligt lottade delarne af vårt land; ty med icke större tillgångar än hvad man i närvarande stund beräknar skola komma till orten, likasöm dess inskränkta egna resurser, skall vistelsen här för mängden icke kunna blifva långvarig. Halfannan millions understöd åt denna provins hade, enligt vår tanke, icke varit något öfverflöd, och nu... nu har den fått — fjerdedelen. Hoppet hvilar i närvarande stund, hvad man ock tacksamt erkänner, icke utan skäl på Sverges öfriga innebyggare, hvilka Westerbottens befolkning icke förgäfves anropat. i sin nöd. Måtte blott fördelningen af gåfvomedlen ske efter en annan norm än cn regeringen följt vid anvisandet ef statsbidragen! Novrbottens läns Jandstingsdeputation enlände i förra veckan till Stockhom. Ät denna hafva Dagl. Allebanda och Aftonbladet blifvit underrättade, att den förlust som detta år drabbat Norrbottens län till följd af frosten, skulle utgöra 100,000 tunnor till värde af cirka 2 millioner riksdaler. Jemför man denna uppgift med konungens befallningshafvandes i samma län sista femårsberättelse, skall man finna att Norrbottningarne uppskatta sin föriust nog högt. År 1865 var skörden derstädes endast omkring 85,000 tunnor; under de två senare åren och synnerligast det innevarande, utsåddes otvifvelaktigt mindre än under vanliga år och likväl uppskattas värdet af årets gröda till tre tiondedelar högre belopp än under fullt medelmåttiga år, då utsäde icke! TU: aa Jansa Anine?

17 oktober 1867, sida 3

Thumbnail