Med begäran om införande i bladet h vi motiagit följande, som vi meddela, för behållande oss att måhända sedermera til ämnet återkomma: Till Redaktionen af Aftondladet Uti Aftonbladet för den 23 dennes har den be kante författaren till artiklarne ?Ekonomiskt Återigen gjort ett häftigt antall mot stiftarne a Stenby jordoch tegelbruksaktiebolag. Denni gängen är anfallet, så, i stil som anda, liknand jet åtal stadsfiskal Silfversparre anställt mo bolaget, att hvad mången förut endast anat nu mera kan anses vara fullo konstaterat, elle att ett intimt samband förefinnes. emellan h Silfv2rsparres åtal och författaren till nämnd artiklar. Mången torde fråga, hvad kan orsaken var: härtill? Vi tro den vara lätt att finna. Förfat taren till Aftonbladets ekonomiska artiklar ha alltid, för att böja privatbankernas, enkannerli gen Stockholms enskilda banks, intressen, sök klandra alla andra penningassociationer, hvari genom kunde befaras, att en del penningar un androges privatbankernas vård. Så har mar sett huru klander tilldelats Industrikreditaktie. bolaget, Skandinaviska aktiebolaget, Folkban kerna m. fl.; ja detta klander har gär så långt. att man tydligen finner meningen dermed endast vara att hos allmänheten söka väcka misstro. ende för dessa inrättningar, men i stället stärka förtroendet för privatbankerna. Under sådana förhållanden är lätt att inse, att artikelförfatta rens ogillande äfven skulle sträcka sig till en id, genom hvars utveckling i större skala, hän befarar att en del penningar kunna dragas ifrån de omhuldade skötebarnen, privatbankerna, samt landtbankerna derigenom möjligen frigöra sig från den jernhand, som nu vill hålla dem under penningintresgets olidliga ok. Då räntan frigafs lärer en person gratulerat en viss bankdirektör i Stockholm, som är känd för sina hårda handtag, och dervid yttrat: ?Med fria räntan och uti dina händer bör privatbankerna komma att skörda betydlig vinst. Detta har äfven besannats, till föga fromma för landtbruket, industri och produktiva näringar i allmänhet. Att fruktan för penningarnes dragande från privatbankerna, och endast detta, samt ej den ömma omvårdnad för samhällsmedlemmarnes bär sta, hvilken artikelförfattaren så salvelsefullt låter påskina, är orsaken till hans häftiga förföljelse mot den id, som ligger till grund för Stenb jordoch tegelbruksaktiebolag, är påtaglig då man nu ständigt ser honom anfalla detta bolag med en grundfond af 900,000 rår, som aldrig kan gå för aktisegarne förlorad, men man deremot aldrig sett honom klandra eller gissla sådana bolag, der aktieegarne förlorat större delen af inbetalda grundkapitalet, ehuruväl detta i flera fall gått till mångdubbelt den nämnda summan eller till flera millioner rdr, såsom uti flera jern-. vägsaktiebolag, Gustafs och Carlbergs aktiebolag m. Innan vi öfvergå till besvarandet af sjelfva anfallet, vilja vi såsom ett bevis på artikelförfattarens trovärdighet och sätt att gå tillväga vid lemnarnde af uppgifter anföra, att då han uppger att bolagets egendom 1865 var taxerad till 162,600 rdr och tegelbruket till 50,000 rår, således tillsammans 212,600 rdr, hvilken summa ärtikelförfattaren, eget nog, glömt uppge, så har han alldeles uteslutit upplysa, att under åren 1862 —1866 har tegelbruket dessutom varit taxeradt efter, pr medium, 8600 rdr årlig inkomst; och detta oaktadt bruket, som år. 1862 utvidgades från två till sex kranar för en tillverkning af minst 1,200,000 tegel, ej drifvits med mer än 3 kranar för en årlig tillverkning af endast cirka 700,000 tegel under de senare ären. Vi hafva endast omnämnt detta för att visa det sätt, hvarpå artikelförfattaren ansett tillstöndigt tillvägagå, ty eljest lärer väl värdet af bolagets egendom vara en fråga, som ensamt rörer köparen och säljaren och ej artikelförfattaren; och i alla hänsecnden borde man kunnat vänta att den, som, likhet med artikelförfattaren, oombedd uppträder i en fråga af mera enskild natur, först skulle tagit noga kännedom om förhällandena innan man söker lemna upplysningar. Redan i början af artikeln kommer artikelförfattaren med det gamla utnötta påståendet, att jordegendomarne förut blifvit uppdrifna till för värde, och a detta är orsåken till landtAe ST DNR på fr Mae