Rättegångsoch Polissaker. Laurellska mordet. Härom hölls i dag åter förhör, dertill voro inkallade skomakarege: sällen Boström, med hvilken Friberg gjorde sällskap till Drottningholm, samt Fribergs syster, hustru Wahlberg. Boström, som sade sig ha varit bekant med Friberg sedan 1858, berättade om Drottoiogholmsfärden, att Friberg först på onsdagsmorgonen sagt till Boström att fö Föra sällskap, emedan, som Friberg yttrat, an behöfde sörlusta sig litet?. Under vi stelsen vid Drottningholm hade Friberg visat sig orolig samt sagt sig ha så rysligt konstiga känslor, att han längtade hem?. Fri: berg hade också vid 6-tiden gått landvägen tillbaka till staden. Hustru Wahlberg, hvilken bad om för. låtelse för det hon af rädsla att bli inblandad i saken icke talade sanning första gången hon hördes, fick nu åter redogöra för när Friberg på torsdagen kom med linneorena och silfret till Wahlbergs. Om ördagsaftonen, när Margareta Larsson blifvit häktad, hade Friberg kommit till Wahlbergs och visat sig avugelägen att hustru Wahlberg skulle undanskeffa några par samla strumpor, hvilka hon köptaf Friberg och som varit bland de linnepersedlar, hvilka nan åt systern utbjudit. Friberg upphemtades nu, och vid åsynen vf honom svimmade systero, men han stod ika stel och kall. När systern qvicknat vid så att hon kunde utföras ur sessionsrummet, opade hon till brodern: Tala sanning! ala sanning!? Denna uppmaning inverkade lika litet på Friberg, som polismästarens allvarliga företällningar till honom att bekänna sin deliktighet i det grofva brottet; och förklaade Friberg att han icke kunde tala sanning eller hade någonting att säga.