OR EE HA NER gens medlemmar. Detta vållade någon sv? righet vid fördelningen och något missför stånd hos en och annan, som icke känd förhållandet. Den vunna erfarenheten sy nes böra föranleda dertill, att Stockholm: föreningens medlemmar framdeles särskild och för sig täfla om statens pris, uten al dessa sammanblaudas med dem som äro af sedda för den allmänna täflingsskjutningen Stockholms stladsfollmäktige voro i lördags ånyo tillsammans. Hr öfverståt hållaren och ordföranden uppläste en från sty relsen för Stockholms frivilliga skarpskytteföre ning till stadsfullmäktige ankommen inbjudnin; att som i går å Ladugårdsgärdet öfvervara hög tidliga utdelningen af de pris, hvilka efter an ställd täflingsskjutning tillfallit åtskilliga skarp skyttar inom och utom Stockholm. Härefter fort. sattes behandlingen af beredningsutskottets utlå. tande med anledning af,de stadsfullmäktige un. derlydande nämnders förslag till inkomstoch utgiltsstat. Dervid godkändes efter en vidtagen mindre ändring återstående punkter af förslaget till stat för drätselnämndens första afdelning. Ofver förslaget till stat för nämndens tredje afdelning blef diskussionen nu, liksom föregående år, synnerlig vidlyftig, så snart man kom till ru: briken gatuläggning. KE nda åsigter, som då i ena eller andra ades, upprepades äfven nu. De flesta talare framhöllo naturligtvis den tvingande nödvändigheten att spara, och då denna stat vore den enda. på hvilken några betydligare besparingar kunde ske, yrkades att just här behöfliga inskränkningar skulle göras. Drätselnämnaden hade begärt ett opp af omkring 314,000 rår för nyoch om sning af gator. Det sålunda begärda beloppet le beredning: utskottet nedprutat till 200,000 rdr. Hr Mankell, som först begärde ord yrkade att beloppet 3,000 sdr eller det. belopp, som under sistlidna år för indamålet utgått. Hr Weser projekterade 150,000 rår. Talaren föreslog om princip vid gatuläggningen borde bestämmas, att trottoarer och rännstenar lades med tuktad sten, men att körbanorna gjordes af föältsten. Härigenom kunde, enligt talarens åsigt, nödig besparing vinnas. Hr Ulrich föreslog beloppets nedsättande till 100,000 rdr. Hrr Löwstädt, Dahlgren, Montelius och Smitt förenade sig om det af hr Weser föreslagna belopp. Hr v. Francken hade ofta förnummit, huru man med fog klagade öfver stadsfullmäktige, derföre. att hufvudstadens gator befinna sig 1 så dåligt skick; men å andra sidan hade han ätven hört starka klagomål hatva framkommit deröfver, act utgifterna för kommunen ökades, hvartill anledningen vore att söka i de förbättringar inom hufvudstaden, hvilka stadsfullmäktige sökte bereda. Ehuru talaren för sin del hade önskat, att något större belopp än nu vore i fråga måtte till gatorna ha kunnat anvisas, enär den fördel, som derigerom härledde sig, komme alla stadens invånare till :el, ville han dock i betraktande af den nuvarande betryckta ekonomiska ställningen åtnöja sig med att yrka bifall till beredningsutskottets förslag. I sammanhang härmed yrkade hr v. Francken, att drätselnämndens tredje afdelning måtte af stadsfullmäktige erhålla förständigande att inkomma med yttrande öfver ett af chefen för stadens gatubyggnader afgifvet förslag rörande byggande och underhållande för framtiden af Stockholms gator. Hr Wistrand förordade äfven utskottets förslag och visade att, derest icke erforderliga medel ställdes till afdelningens förfosände, någon verklig besparing för staden ingaiunda uppkomme. Talaren anförde det förhållande, som under året inträffat, nemligen att aflelningen vid ett vite af 500 rdr fått sig af öfverståthållarembetet ålagdt att iordningställa en gata, som varit i behof deraf. Om rcke stadsfullmäktige till afdelningens disposition ställde erforderliga tillgångar, blefve följden den, attafdelniogen i alla fall nödgades anskaffa medel, hvilka stadsfullmäktige sedan mäste ersätta. Hr Wallenberg fann det vara alldeles naturligt, att ökad folkmängd och ökad trafik medförde ökade anslag för kommunikationerna inom en stad. Han fann det sålunda vara en anakronism att yrka derpå, ait förut utgående anslag för detta ändamål icke skulle öfverskridas; yrkade bifall till utskottets hemställan. Hr Johansson yttrade sig om det trängande behofvet af tillfälle till förtjenst för den talrika arbetspersonalen inom hufvudstaden och framhöll, att stadsfullmäktige lätteligen kunde få utbetala i fattigvård, hvad de nu inbesparade till gatorna. Härat hemtade han en ytterligare anledning för bifall till utskottets förslag. An flere talare yttrade sig i ämnet. — Vid votering beslutade stadsfullmäktige med 33 röster mot 26 att anvisa 200.000 rår till nyoch omläggning af gator. Minoriteten önskade 150,000 tdr. Hr v. Franckens gjorda hemställan om åläggande för tredje afdelningen att inkomma med ytrrande öfver den af hr Theorell afgifna plan för gatuläggningen bifölls äfven med 31 röster mot 22. I Till den afloppstrumma, som, till undvikande af den eljest nödvändiga ombyggnaden af den örfallna trumman utmed Hamngatan med fortittning längs den nya strandgatan vid Nybro-s viken, bör förläggas under Carl XIII:s torg medr utlopp i Norrström, hade drätselnämnden och be-( redningsutskottet begärt något öfver 132,000 rdr. , Den gamla trummans till Nybroviken iordnings. ställande hade beräknats kosta omkring 150.000 : I rdr. Om denna punkt uppstod äfven en långvesrig öfverläggning. hvilken fördes hufvudsakligen mellan hir v. Kremer, Nerman, Carlson och d Andersson, af hvilka hvar och en yttrade sig två v ell-r flera gånger. Den förstnämnde hemtade, af vattnets envishet och af den erfarenhet han un-T der vistelse på landet inhemtat vid igenläggning v af täckdiken, anledning befara att det vatten,b som nu hade fått vana attrinna genom trumman I. åt Berzelii park uti Nybroviken, fortfarande skulle söka sig väg ät samma håll, hvarigenom den med den föreslagna nya trumman under Carl XIII:s torg beräknade fördel skulle komma att förfelas. I öfrigt framhöll talaren, att, genom n trummans dragande under nyssnämnda itorg, des der befintliga träd skulle komma att taga obot-a lig skada, till oersättlig förlust för hufvudstaden. På grund bäraf och med föranledande af behofvet att spara, yrkades, att den gjorda hemställan f om anvisande af medel till ifrågavarande trum-n ma måtte afslås, men om detta yrkande icke bi-o fölles, att åtminstone det vilkor fästades dervid,k att samma trumma förlades så, att träden i Carl XIII:s torg icke skadades. Hr Nerman fann byggandet af nu ifrågavarande trumma vari ett af de mest nödvändiga och behöfliga arbeten, b hyartill medel borde anslås. Han framdrog så-Db som skäl härtill den nuvarande trummans åt Ny-d broviken alidelss odugliga skick, traktens osundhet till följd deraf, och framför allt den omstänligheten att trumman, som icke eger tillräckligt fall, utmynnar i ett stillastående vatten, hvilket I sistnämnda förhållande helt och hållet motver-8 kade ändamålet med trumman, nemligen or-nlig-!n hetens afförande och dess omsättning. Hvad 1ö-) regående talaren menat med vattnets vana, kunde hr Nerman ej fatta. Vattnet vore en kropp, som nödvändigt måste lyda tyngdlagarne. Dit dessa förde vattnet, måste det rinna. UttrycF ket vattnets vana? vore allt alldeles oegent-s ligt. Sedan talaren vidare tramhållit fördelarnesg med den nya trumman, yrkade han bifall till uth skottets förslag. Hr Andersson önskade att den 1 nya trumman skulle dragas längre ned åt natiobalmuseum. på hvilket yrkande han begärde pro2 position. Sedan detta och åtskilligt annat här. !a utinnan blifvit anfördt samt diskussionen förkla-s rats slutad, bifölls utskottets hemställan utan vo-) Vv a d tering. Deremot voterades om, huruvida vid bifallet skulle fästas såsom vilkor att, på sätt hr Wistrand föreslog, trumman skulle dragas så långt från lindalln som omständigheterna det medgåfve? eller, på sätt hr Carleon hemställt, att gi trumman skulle förläggas sålunda, att trädens rötter ej skadades. Vid sistnämnda voteringen segrade br Wistrands äsigt med 44 röster mot 14. Öfriga punkter af utskottets förslag, med undenti tag al en, godkändes. b Slutligen genomgicks förslaget till stat för!i,