makt, villigt göra alla nödiga uppoffring Ii det vi eftersträfva det upphöjda mål, sor leders k. höghet, sjelf beredd till uppoffrin Igar, i eder trontal uppställt för landet. Si TIlugn och sin inre fred ekall den tyska ne I tionen först då återfå, när man funnit de; definitiva formen för en nödvändig natione förening mellan den nordtyska makten oc de sydtyska staterna och dermed uppfyll ett oundgängligt vilkor för det tyska folket lif och välfärd. Först när Tysklands om gestaltning blifvit genomförd på denna oci andra sidan Mainofloden, skall Europa känna att freden är betryggad; ty Tysklands före ning betyder den naturliga rättens bevarande aktaing för folkfriheten, kulturens fredlig: framsteg och ett skydd mot hvarje eröfrings politik. I afslutandet af ett försvarsoci anfellsförbund mellan de sydtyska staterns och Preussen se vi ett följdrikt första stef till att betrygga det tyska området emo hvarje fiendtligt angrepp och hvarje främ mande inblandning. Likasom eders k. hög hets Tigering betrakta vi en reform af de sydtyska militärväsendet på grund af allmär värnepligt, med sträng anslutning till der nordtyska krigsförfattnipgen och subordine ring under den bepröfvade preussiska led oingen, såsom en oeftergiflig nödvändighet för att kanna göra det gemensamma fäder: aeslandet så försvarsdugligt, som dess ställ. ning midt emellan välrustade stormakter och dess politiska uppgifter i Europa fordra.? SPANIEN. Narvaez har den 3 September utfärdat en proklamation till armån, hvari han i drottningens namn tackar soldaterna för den trohet de visat under insurrektionen, och lofvar dem stora belöningar. Från Madrid skrifves den 6 September: Afrättningarne hafva börjat i Tarragona, Valencia och andra städer; krigsrätterna följa helt och hållet regeringens godtfinnande och befallningar. För att afskräcka dem, som framdeles skulle vilja deltaga ien beväpnad uppresning, döxa de de olyckliga fångarne icke till döden genom skjutning, utan genom garottering (ett slags strypning). Två invånare i Valencia ledo sistlidne måndag detta straff, följande dagen egde fem dylika afrättningar rum i Barceloaa och fyra i Tarragona. De mindre skyldiga sändas i hundratal till galererna, för att der undergå straffarbete från tolf till tjugo år. De moderata äro förskräckta vid blotta tanken på de stränga åtgärder, hvilka vidtagas mot de nånga olyckliga, som gripas med eller utan vapen; de hoppas fortfarande, att drottninsen sjelf skuile hysa fesa för den stora blodsatgjutelsen och icke dröja att utnämna en öfvergångsoch försoningsministör, hvars hufvuduppgift skulle blifva att till och med på bekostnad af ganska störa köncessioner örmå progressisteraa att återvända till. den agliga ordningen. Tidningen Espana nämner land dei Valencia afrättade: Silvester Mar inez, Disz och Dionisio Ruiz, och berättar, utt samma krigsrätt dömt fångarne af Peellos band till flerårigt straffarbete. Narvaez och Gonzalo Bravo vilja deporera 8 å 10,000 personer, men: finansminitern protesterar mot åtgärden såsom alltför yr. De hittills skedda deportationerna skola iemligen kostat ej mindre än 10 å 12 milioner realer. General Prim har, enligt Memorial diplonatique, sedan han gifvit signalen till res: ingen, uppehållit sig på ett fartyg på öppna jön emellan Tarrsgona och Barcelona, i äntan på att endera af dessa städer skulle ella i insurgenternas händer. Han hade derfter, af fruktan att bli upptfångad af ett panskt krigsfartyg, återvändt och uppehöll ig i Geneve.