om 08) B08:) PFrilselen nar pugter. for al förekomma kriget bör man söka vinna opi isionen genom legliga manifestationer. En js dast derigenom skola vi lyckas grundlöggs: om. FTV RR freden. Ena sydamerikanare springer upp i tri bunen: Jag är upprörd öfver hvad jag hört: jag protesterar mot den betydelse man till lagt Förenta Staternas krig. — Fyra mil liooer menniskor ha dött för att krosss slafveriets bojor. Vi skola bevara den fran ska revolutionens stora grundsatser. Jag är den enda amerikanare här närvarande, men jag protesterar det oaktadt mot hvad jag här hört. Amerikanarne ha utgjutit myc: ket blod, det är sant, men republikens skepp rider ännu tryggt på vågorna. (Lifliga bifallsrop.) Sessionen upplöses. Men hvilka äro då dessa grupper som bilda sig och i hvilka man tyckes glömma att man. fonu befinner sig i fredskongressena sal? Det är Valpalatsets vanliga habituger. Det är ej längre att tvifla på att det skall gå tll handgripligheter. Men de utdelade och mottagna slagen äro ej det värste; någonting ännu allvsrsammare är i görningen. Uppviglingar äro i gång mot kongressen och isynnerhet mot de franska ledamöterna, och medan Accola3 utbyter några skarpa ord med PFozy, träsga eig några karlar med kraftiga näfvar fram och synas vänta på förhållningsorder. Jag hade ej misstagit mig. Religionsaffären hade väckt oro hos katolikerna, och de pational-ekonomiska frågorna hade gifvit bourgeoisien anstöt. Man talar i grupperna om det bästa sättet att göra sig af med kongressledamöterna och om den lämpligaste tiden dertill. I följd af denna otvetydiga fiendtlighet hade fransmännen i gär afton en sammankomst för att öfverlägga om huruvida det ej vore skäl till att genast förlägga kongressen till en annan stad. Men i enlighet med de der uttalade meningarne beslöt man att sammanträdet skulle eza rum som vanligt, och för att betaga motståndarne all förevändning till tumult, skulle man ej besvara utmaningarne. Dessutom utfäste sig flere af de anmälda talarne att afstå ordet ät hr Fazy. På detta sätt finnes dt måhända några utsigter att afsluta kongressens arbeten. Det är likväl omöjligt att förutse hvad som skall hända, ty partierna ha förenat sig emot kongressen. Denna fiendtlighet sträcker sig dock ej till hela befolkningen, och ett stort antal arbetare ha infunuit sig hos den franska sektionen för att gifva henne bevis på sina sympatier. Bessionen börjar klockan 9 på förmiddagen. Jag skyndar mig att sluta, ör att gå och se huru allt detta skall aflöpå. Middagen. Sessiocen är slutad, och som jag kuode förutse under ett förfärligt oväsende och med förnekande af gästfriheten. Men det är nödvändigt att litet närmare följa debatterna för att se att hvad som händt i denna session ej är fransmännens fel, hvilka under det larm och skrik som egde rum bibehöllo ! ett lugn hvaraf jag ej trott dem mäktiga. Vid gessionens början erinrade presiden-! ten Jolissaint om de b:klagansvärda uy pträ! den som följt på gårdagens session och påminte sina landsmän att man måste respektera de främlingar som kommit för att del. taga i kongressens förhandlingar. De bifalisrop hvarmed detta tal mottogs läto hoppas att allt skulle sflöpa fredligt. Som det igår på det franska sammanträdet öfverenskeomritas, förklarade presidenten att alla de an-l mälda talarne afstodo ordet åt hr Fazy, och)! att de på detta sätt ville ädagalägga sin försonlighet. Fazy uppsteg äfven i tribunen,l! men längt ifrån att tecka de ferton å tjugu S talare som -afstått ordet åt honom, anföll I han alla de talare som hittills låtit höra sig. d e e ?Mon håller deklamationer och utfärdar krigsförklaringar mot monarkierna och religionen. Den rätta. frågan, jag menar den praktiska frågan, har ej blifvit behandlad. Genom att så gå till väga, kommer man ej till någon pacifikation. I kännen ej friheten ! i protestera mot de läror som här!F blifvit uttalade. Vi ansluta 033 ej till den p förklaring, eom här blifvit uttalad och som li går ut på att bibringa oss den tron att sam-g vetet är utdödt. (Här hör man ej rop, utan pb verkliga skrän.) Friheten behöfver ej, för! att befästas, vara så bister, som man velat t göra henne. (Bravorop och skrän afbrytali: ett ögonblick talaren.) I eit grannland har; friheten visserligen blifvit undertryckt, men Jetta land gär dock det oaktadt framåt. Man har här talat om nya religioner och fallit vissa dogmer; huru viljen I att man på detta sätt skall kunna bringa en fredecongress till stånd? (Frenetiska bifallsrop.) Apdra teorier, de sociala idgerna, ha äfven olifvit uttalade. Man måste visserligen äfG ven taga dem i betraktande, men talarne d ra endast politiserat. — Vi ha mottagit ge-2 1eral Garibaldi såsom folkens befriare, men d i äro i många punkter af olika tankar med R wonom.7 Fazy ville att man ej skulle sysselsätta ig med de principfrågor, som vore utryckta i de båda första punkterna, och be särde deröfver församlingens mening. (Brarorop och skrän, så att taket kunde intörta, från då grupper, som afsigtligt bildat ig här och der i salen.) Hr Veysell tar ordet för att låta höra vägra fredens ord. Vi ha hört hetsiga yrd?, säger han, från främlingarne. Men nan bör förlåta dessa medborgare, som äro eröfvade ordets frihet och som äro olyckiga. Hvad vi i första rummet böra göra fseende på är vårt fäderneslands ära och jelfständighet. Nåväl, denna sjelfständiget skall ej bli komprometterad, om man C ör dem. Jag uppmanar mina schweiziska h nedborgare, för vårt fäderneslands äras! kull, att förblifva tysta. si Carteret tar ordet för att understödja k razys förslag. sh Oaktadt de protester och skrik, som låta hö öra sig, uppträder en typograf från Bris-) el, hr Pepe i tribunen. Han afbrytes! upphörligt af de fiendtliga grupperna isa-J en som hvissla och ropa till honom att sluta. är rån detta ögonblick är det omöjligt för? ägon ytterligare talare att göre sig hörd. )ebatten måste förklaras slutad. Presidenen framställde proposition på Fazys ochnä jarterets förslag, hvilket, som nyss nämn-!he es, gick ut på att utelemna principfrigorna sig