i ES Fc a ST sy PR 5 NR RR NN KR ET 22 eo TETROR ET rs SBR FLYSvÄöR ooGAEISHAS 730008 2:35 22 25 o R PÄR S SER EB 25 : biter. Em IS se 235 bv he FE je Sr 232 HH ii sEdas 2 3 2öeeactt Å 2358: Z je 250008 ge z le er 53 4 RR e få Tr 25 Zz 3283 2 23 FS R Ex SR e ERTTNS 3 : 5: 82: Zz H pe; EE 2!2 222 luj Se 3 3 EgglE Be I 212 Ha sSE5) fe 15 le 3,8 LE 2 IE la STO 2 EF: ol 22R FER Taj 2 Se EN 298858: Hol TE SFSF CS 831 2 88 I 1 212 He STFI II SIE Fe MM I 2 we GT TT ETE Rysslands finanser. Ur en af konsul Michales författad berättelse om Rysslands finansiella ställning meddelar Economist några utdrag. Bristerna från 1832 till 1861 hafva belöpt sig till omkring 3888 millioner rdr; för 1862 uppgifves bristen oflicielt till 27 mill. rdr; 1863 till 30,600.000 rår; 1864 till 113,400,000 rdr; 1865 till 48,600,000 rår; man anser dock dessa uppgifter vara långt under verkligheten. Bristerna fyllas delvis med tillhjelp af utländska lån, men dels, och hufvudsakligen genom omsättningar i nationalbanken, och det är kändt, att regeringen emellan 1861 och 1866 på ett eller annat sätt upplånat 1,350,000,000 rdr; härvid bör dock erinras, att en del af skulden betäckes med icke räntebärande sedlar. Man kan icke göra sig en föreställning om huru stora belopp af sedlar som äro i omlopp; endast så mycket vet man, att totalbeloppet måste vara utomordentligt stort. Den egentliga statsskulden belöper sig till 5,148.000,000 rdr, som årligen belastas med 198.000,000 eller omkring 4!2 pro anno. andra sidan finnas der dock några gynnsamma förhållanden i räkenskaperna. För det första har ryska regeringen alltid samvetsgrannt uppfyllt sina förbindelser till främmande kreditorer och punktligt på dagen betalt sina skulder. Dernäst är finansdepartementet icke blindt för faran af dessa ärliga brister och söker i möjligaste måtto att minska utgifterna, och inkomsterna äro i jemnt stigande, under det att folkets förmåga att erlägga skatter på långt när icke är uttömd. Inkomsterna hafva stigit mellan åren 1862—1866 från omkring 765,000,000 till 945,000,000 rdr. Visserligen hafva utgifterna stigit mycket hastigare och skola sannolikt fortfara att stiga, men det finnes ett stort spelrum för tillökningen i indirekta afgifter; dessa uppgingo 1866 till omkring 396,000,000 rdr, nemligen i accis för spirituosa och öl 270.000.000 rdr; för salt 27,000,000 rår; på tobak 16.200,000 rdr; för socker 1,170.000 rdr och i tull 81,000,000 rdr. — Det är gifvet att dessa inkomster kunna ökas ansenligt, utan att skattebördorna blifva tryckande och det antages att en förändrad tulltaxa med stora nedsättningar mycket säkert skulle fördubbla tullintraderna, om också endast genom smugleriets upphörande, som nu drifves i utomordentlig skala. Hvad utgifterna beträffar, så är det inom armån, som besparingarne skola åvägabringas, såväl af penningar som arbetskrafter, då det nuvarande rekryteringssättet hvilar tungt på en del af befolkningen. Sammandrag af de hujvudsakligaste på Stockholms nederlag qvarliggande varor den 1 Sept. 1867. Bränvin: Arrak 5553,945 Plommon och Cognac — 202,334 Sviskon -K — 26,569 Romm 48,748 Russin ..... -139,718 23,700 Socker, mörkare 2HAM än J4 148 I 6,950,509 831,48 Raffinad . 229,8 4.740Sirup so BIG9S0 27,968The . :r 4,339Tvål, slag. I —39,873ITobak: Blad . Neglikor 1,892 Stjelkar . Olja, bom: — 61,110Vin: på fat . . . 1,054,300 Peppar. . . -75,948 på buteljer k:r — 44,172 — 30,379 Cat a an ds