Article Image
simskola. De namn, som vi främst minnas med tacksamhet i detta hänseende, äro framlidne prosten Grahl, och bland ännu lefvande, vår förnämsta historieskrifvare professorn doktor Anders Fryxell, framlidne professorerna Jöns Svanberg och Andreas Nordmark, och framlidne biskopen Hedrån. Det var år 1813, som de båda förstnämnda, med understöd af några äldre i Upsala, inrättade en liten anspråkslös simskola derstädes, hvars hela apparat då bestod i en brygga i ån vid Kungsängen nedanför staden och ett tarfligt stånd att afkläda sig i. Redan samma år firades der emellertid under ungdomens jubel den första så kallade simpromotion, som förrättades af professor Svanberg, och denna skoia har allt sedermera fortfarit och antagit mera aktningsbjudande dimensioner. Här i hufvudstaden stiftades den första simoch badanstalt år 1825 genom aktier, på inbjudning af framlidne grosshandlaren Abom, och redan följande året fick den en medtäflare i den siminrättning, i hvilken vi nu befinna oss, och som snart blef den törnämsta. År 1827 firades här den första simpromotion, hvartill efterdömet såväl för prof som belöningen hade blifvit hemtadt från de reglor, som voro gällande i Upsala. Dessa promotioner fortforo årligen till och, med 1847, och samtidigt firades dylika i den Abomska siminrättningen, som sedermera upphört. Under de första 9 åren bestriddes lärarebefattningen härstädes af numera aflidne Carl Ulrik Almberg, och sedermera under 30 är från och med år 1836 till och med år 1865 af hr Fredrik Gjörcke, som tillvann sig så stor tacksamhet för sitt nit om denna konst, att erkännsamma medborgare upprest en minnessten på hans graf. Under denna sin befattning räddade han genom sin rådighet och sin färdighet att simma 10 personer ifrån att drunkna. Underlärare under samma tid hafva varit J. Casper Sandström från 1842 till 1858, hvarunder han räddat sju personer, och från år 1842 till närvarande tid den nuvarande föreståndaren hr Longström, som haft den tillfredsställelsen att rädda 11 menniskolif. Äfven bör nämnas underläraren vid denna siminrättning hr Ernst Dahlskog, hvilken hörer till dem som i dag skola mottaga simmagisterkransen och som i Februari månad detta år genom att kasta sig i sjön räddade en person, hvilken hade åkt ned sig på Bvag is. Sådana resultater som dessa, visa nogsamt den stora nyttan och nödvändigheten af simkonstens utbredandes Men det bästa beviset ligger i den glädje och åtrå, som numera olika mot förr finnes hos all ungdom att lära sig denna konst, .den ökade håg, som deraf blifvit utbredd att begaena friska sjöbad, som, på ett förnuftigt vis egagnade, utgöra ett af de mest stärkande medel för helsans bevarande, och den omtanka, som deraf på senare tid alstrats att åstadkomma talrika badanstalter. Efter slutadt tal börjades öfningarne. Början gjordes med simning af de mindre försigkomna eleverna. Derefter uppträdde de trenne, hvilka för dagen skulle bekransas. Efter tullbordade hopp från Magistertrawv polinen framsummo de till trappan i fonden, der de af hr Hierta bekransades med eklöfskransen. De sålunda till magistrar creerade voro hrr C. M. Dahlskog, -nderlärare vid simskolan, med vitsordet ?berömlig?, OC. It J. Cleve, lärare i fäktning samt C. F. Longström, båda med vitsordet ?godkänd?. Sedan började allmänna öfaingar, hvilka huvudsakligen utgjordes af hoppningar från bryggorna och tornet; samtliga utförda med en djerfhet och en skicklighet, hvilka häntyda på god undervisning och väl förvärfvad förtrogenhet med det våta elementet. En talrik massa åskådare och åskådarinnor, ej allenast inom skolans lokal utan ock från kringliggande tak och fönster, belönade med höga bravorop och blombuketter de djerfva hopparne. Uppvisningen gynnades af det herrligaste väder och slutade stox efter kl. 5. — På expensmedlens konto. GöteborgsPostens korrespondent i Stockholm skrifver: Det är en gammal sed att då chefen för något af statens härvarande embetsverk afgår så begära hans underordnade — förutsatt att han gjort sig älskad — att få låta porträttera honom, hvarefter hans konterfej uppsättes inom embetsverkets lokal. Mot en sådan ovation är intet att anmärka, såvida den bekostes af de personer som besluta den. Men till min, och sannolikt mångas öfverraskning, lärer porträtteringskostnaden bestridas af statsmedel, som stå under embetsverkens disposition. Så är äåtminstone förhållandet med det porträtt af residenten Åkerman, hvilket kommerskolegii embetsmän nyligen låtit förfärdiga. Liqviden för detsamma är bestridd med kollegii expensmedel och afförd i räkenskaperna. Derigenom får natuligtvis den annars rätt vackra ovationen en helt annan karakter. NE — Fondbörsen. Vid fondbörs den 4 Sept. försåldes följande värdepapper, nemligen: Aktier norrländska ångfartygsbolaget med coupons från 1867 till 44 rdr; dito i ångfartygsbolaget Gustaf (I Adolf med dito till 100, 101 å 103 rdr; dito i försäkringsbolaget Skandia med inbetalte 750 och räntecoupons från 1867 samt vinstutdelningscoupons från n:r 5 94!2 KH. Inbetalningsbevis i industri-kreditaktiebolaget i Stockholm med cou: pons från 1867 till 30 rår. Sverges allmänna nypoteksbanks 5 4 obligationer å 1000—500 00 rdr till 872. Aktier i Reimersholms aktiebolag å 5000 rdr med coupons från 30 Juni 1867 ill 501 rdr. Svenska statens jernvägs premieobligationer å 10 Thr Pr. cour. till 27 rdr. Aktier . Bottniska ångfartygabolaget med coupons från 1867 till 290: 50 å 299: 75. — Kolera har, enligt till Kommerskollesiium ingångna officiella underrättelser, utbrutit . London och Rotterdam. — Undervättelse för sjöfarande. Kommerscollegium har erhållit del af en utaf danska rezerinigen utfärdad förordning angående hvad å artyg bör iakttagas till undvikande af ombordäggning; hvilken förordning i kollegium finnes illgäng ig för dem, som önska deraf taga kännelom. — Letterstedtska stipendiet, — hvilket skall 1itdelas åt någon svensk man med goda moraliska egenskaper och utmärkta insigter i en eller lera vetenskaper, för att sätta honom i tilllälle utt, till förkofran af sina insigter, företaga resor främmande land, och hvilket stipendium, som ör detta år kommer att tilldelas någon, som egat sig åt teoretiskt studium at naturvetenskaerna, utgår med 4900 rdr rmt, — bör före sluet af nästinstundande Oktober månad sökas hos jetenskapsakademien, hvars sekreterare mottager NnNsöknincarna G j C b ( i IT mv Dr DB fr ta til pl

5 september 1867, sida 3

Thumbnail