(nsändt.) I slutet af förra veekan har man för verkställande af omläggning, börjat upptagas en del af Malmtorgsgatan. Denna åtgärc har naturligtvis hos allmänheten, liksom hos oss, väckt den förboppningen, att denn centralt belägna och lifligt trafikerade gatv ru äntligen skall försättas i tidsenligt skick Men så iärer emellertid icke blifva törbållend t. Vi hafva nemligen erfarit, dels au drätselnämndens tredje afdelning under et: föregäende är, då inzeniören för gatuliggningsarbetena, kapten Theorell, föreslog at ifrågavarande gata borde under ionevarande år beläggas med tuktad sten, förkastat detta förslag och beslutit omläggning med fält sten, och dels att detta beslut tåfängt blifvit af vederbörande husegare öfverklagadt. Frågan är nu den: kan och bör icke be. slutet ändras innan det blir för sent? ÅÄ de: riwligt att i bufvudstadens medelpuur lägga en hnofyudgsta med den afskyverd: så kallade ru Istenen, då man af erfarerhe ien lärt att dylik gatubeläg ning tarivar å.liga reparatuoner och snar omläggniug smt dessutom väl känner att fälsten-b lzeda gaior efter inträtfad nederbörd läng halla sg smutsiga, och svärligen kunc resgöras? För vår del anse vi ets sådant arb20 det iträgavara: de förkastligt, och de så mycket mera, som tfältstenen säkerlbgr forfarande skall inskränka Akdonstrufi-er å M-Imiorg-gatin till den minsta möjl.ge da de: deremot vore högst önskvärdt at cen tilltacande trafiken å Fredsoch R gt ringsgatorna i Malmwtorgsgatan finge en afle d.ude medelvåg. Det har vemligen :ck kunna: uvdgå den uppmärksamme be vrak taren, att eiter omläggningen at Regerirgs atan, åkdonstrafiken på densainma tilltagi cch det kan för visso antagas att förhållan det skulle blifva enahanda med Malmtorgs gatan om den på ett tidsenligt och lämp ligt sätt omlades. En trafiktillökning pi denna gata skulle säkerligen hafva en mot svarande och väl behöflig trafikminskoing å Fredsgatan till följd, men en sädan a omständigheterna mer ock mer påkallad tretikfördelning skall icke inträda förr än Mulmtorgsgatan upphör att vara en rullstens gata, såvida man icke genom polismakten: påbud vill reglera trafiken. Detta är nemligen icke omöjligt, men bör väl i detläng sta undvikas, eller utgöra undantag för viss: tillfällen. Man skall måhända mot vår framställving göra det inkastet, att Malmtorgsgatan ha: så stark Jutning att en jemnare stenläggning skulle vara ofördelaktig så tillvida. at dragare saknade tillbörligt fotfäste. Häremot bedja vi få erinra att utomlanas i stora städer, t. ex. i London, förekomms gator, med mycket starkare lutningar, soz Dkväl ä.o belagda med tuktad sten, uta. att någon olägenhet deraf förspörjes, ehuru trafiken der är lifligare än hes oss och äkdonens belastning ojemförligt mycket större. Detta synes bevisa att man med ordentlig skodda hästar, körda af ordentliga körsvän ner, å en med tuktad sten lagd gata med samma lutniog som Malmtorgsgatan, bör unna framforsla tyngre lass, än om gatan är lagd med rullsten. Regeringsgatan, frå Gufstaf Adolfs torg till något ofvanför Ja kobs Kyrkogaia torde med skäl kunna åbesopas till stöd för vårt påstäen e. Förkastar man ändock alla våra skäl och bevis, så tillåta vi oss hemstalla om det ej vore lämpligt att försöka med en macadamiseriog; ! icke skall man väl öfvergifva tan ken på all förbättring derför att somliga, till följd af bristande eftertanke och omdömesförmåga, beherrkas af ogrundad fruk tau, och i sia välmening söka afböja et: förment ondt. Det är utan tvifvel sådan af obehöfliz omtanka framkastad klagan som föranled: vederbörande att besluta såsom skeo. och det är lofvärdt att en myndighet vävilligt går klagande till mötes, men välvil ligheten kan missbrukas ef någon eller nå gra till skada för många eller alla, och de synes det vara en pligt att opartiskt vädj till det allmänna, icke för att klandra utar för att gagna.