Article Image
VaCB U8CKEL OIVET INGSKIUCKCS TCA GMKatkettingar och sandsäckar till skydd mot vertikal eld; häng ankarkettingar utanpå skepps-sidorna; förflytta alla båtar från styrbords-sidan (den sidan som måste visas mot fästningerne) till babord och nedfira såväl dem som de öfriga båtarne i vattnet; fastsurra fartygen två och två i bröst med hvarandra, men monitorerna skola gå ensamma och hålla sig på en linie närmast fästningarne m, m. Derjemte tillade han: min mening är att icke börja skjutningen förrän tätt invid fästningarne, men om fästningarne börja elden att då genast besvara den; samt att om ett fartyg blir sönderskjutet och ur stånd att fortsätta striden, skall dock dess sidokamrat föra det förbi fästningarne, men om någon icke förmår släpa sin kamrat med sig, måste de närmaste af de öfriga fartygen akterom komma till hjelp; ty icke något fartyg får draga sig tilibaka ur striden. Den 5 Augusti, straxt före soluppgången, hissade han signal att lätta ankaret och att å in mot fienden. Hans eget flaggskepp artförd var det audra i ordningen näst ef. ter B ooklyn, hvilken sednare ej blott i följd af siva gröfre kononer måste bli ledare, utan fastmer derföre att framför dess bog var en inrättning för att undanskjuta undervettens minor och andra hinder. Farrsgut kunde icke dölja sitt missnöje med att åt en annan astå förmånen att bli flottans ledare, men yttrade såsom en tröst: Flaggskeppet kommer i alla händelser att ådraga sig tiendens häftigaste eld.? Flottan var snart i rörelse, och kl. half 8 lossades från monitora Tecumseh, som var främst, första skottet. Elden blef snart allmän. Farragut hade låtit fastbinda sig oppe i stormasten jå sitt fartyg, för att ofvan krutröken ha en bättre öfversigt. Just som de voro nära tvärs för fiendens värsta eld och då luften skalJade af en oafbruten kanonad, säg han Brooklyn, som gick främst, stoppa farten och börja backa, och i och med detsamma ropade en utkik högre opp på toppen att Tecumseh sjönk samt at framför Brooklyn och flottan syntes på vatinet en mängd bojar, som antydde undervattensminor. Som Farregut kastade ögat åt Tecumseb, så: han blott öfversta delen af dess torn, som nu för alltid nedsjönk i hafvet; den hade stött på en undervattensmina, som slagit bål i botten. Denna förlust var stor, ty Tecumseh var en af de två bland hans monitorer, som voro bestyckade med 15tums-kanoner, då de öfriga monitorerna hade endast 11-tamsoch 200:4:iga refflade kanoner. Nu först antog Farraguts alltid lugna anlete, säger ett åsyna vittne, ultryck af en brinnande stridslust. Med sin thordönsstämma ropade han ned till däck att sätta! maskinen i full gång, hvarpå hans flaggskepp framrusade förbi Brooklyn och intog : ledareplatsen. Flottan följde honom rätt in i ibland de försänkta minorna, hvilka genom , en underbar skickelse, mer än genom fa--, tygens manöver, passerades utan att någon ; enda mina, mer än den som sänkte Te-l. cumseh, gjorde någon skada. Under tiden . sköt hen på fästningens särskilda batterier, . allt som han passerade dem, det ena glatta i; laget efter det andra, hvarjemte han äfven j hade att beskjuta de fiendtliga fartygen, som ; sekunderade fästningens kanoner. Omsider befallde han ena del af sina fartyg att kasta , loss surrioögarue och göra anfall på fiendens , fartyg, hvilka då retirerade, men slutligen ; blefvo upphunna och eröfrade. Större de: Jen af hans fartyg följde hozom vader be-l, skjutning af fästningarne, intills dessa slut-1, ligen vo:o passerade, hvarefter Farragut gaf, signal till sin flotta att ankra. Denna ma-, növer var dock knappast börjad, förrän fi-l. endens starkaste pansarfartyg (pansarbräckan p Tenesse) syntes komma med otvetydig af-!, sigt att ånyo börja striden. Farragut gaflj genast signal att lätta ankar och gå fienden , till mötes, och straxt derefter signalerade ; kan att rusa Tenesse på lifvet och med ani fall med fartygsbogarne sänka honom. Nu lg började den vidtberyktade striden mellan ; Forraguts träfartyg och pansarbräckan Te-, nesse. Denne sednare var ett stort och å starkt pansarfartyg, på hvilket sydstaterna, nedleggt mycken kostnad. Dess styrka låg, bufvudsakligast deri, att dess pansar, som 4 var sex tum tjockt med två fot tjock träbackning, hvilade på sidor, bygg a så be-, tydligt sluttande, att de gjorde endast 40; graders vinkel mot horisonten, hvarföre,) Farraguts 11-tums slättborrada och 200-:iga refflade kanoner icke förmädde göra någon verkan. Anfallen blefvo derföre att stöta fienden i sank. Hans träfartyg omgåfvo Tenesse liksom hundar en björn, och den, ena efter den andra störtade gång på gäng med full maskinkraft mot pansarbräckans sidor. Men dessa anfall såväl fom kanouelden syntes icke åstadkomma någon skada på björnens jernhud; hvaremot denne sed-!, nare med sina kanoner gjorde en förfärlig verkan ibland träfartygens besättningar; !; wen Tenesse manövrerade alltför tungt för alt: med sin pansarbräcka göra de lätta trä ; fartygen någon skada. Slutligen hunno Farraguts monitorer till striden, hvaraf den ena, Manbattan, vur bestyckad med 15-tumskanoner. Ett par lyckliga skott irån dessa sednare, hvilka dels krossade Tenesses!a pansarsida och dels sönderbröto hans port-d stoppare, styrinrättning m. m., samt slutli-h gen, då Tenesses chef, amiral Buchanan, ti blef dödligt sårad, återstod för Tenesse ej 1 annat än att stryka flagg. Segern var dock s dyrköpt, ty Farraguts fartyg hade lidit end stor manspillan. På Hartford, Farraguts ti NA hade under striden förbrukatsr 2500 skålpund krut. Två dagar efter stri-n den, eller den 7 Angusti, utgaf Farragutlå följande order: ?På hvarje fartyg skellidags gudstjenst hällas och till den allsmäktigeh Guden tacksägelse gifvas för segern den 5!få dennes!? Denna seger blef så mycket mer fr tillfredsställande, som dagen derefter en fe del af landtbatteriersa blefvo af sina cona ir garnisoner sprängda i luften och de öfriga!u öfverlemnades i Farraguts händer, i För närvarande är amiral Farragut högst ste betälbafvare öfver dea del af am: rikanska flottan, som är stationerad i de curo-! peiska farvattnen, samt har nu med några få af dessa fartyg besökt Östersjön. Det!n lär vara bans afeigt att låta sin fregatt gå k till Öresund, under det han sgjulf reser land. p vägen till Göteborg samt sedermera tilllt Kjöbenhavn. I pa AST a EE o

31 augusti 1867, sida 3

Thumbnail