räkningen utfaller på detta sätt: Minchen 427, London 188, Wien 131, Frankfurt am Main 43, Berlin 28 och Paris 22 litres årligen. — För uppfi nare. Hvar och en vet, att nya uppfinningar ha svårt att vinna förtroende; till och med de bästa och enklaste finna i början motstånd. Uppfinnare, som icke ha egna medel, äro derföre alltid mycket illa deran; de måste vända sig till någon rik fabrikant eller kapitalist, men hvilka också, med hänseende till den möjliga risken, kontrahera sig på förhand lejonparten af fördelarne och vinsten, sedan uppfinningen vunnit så att säga borgarerätt. Behofvet af understöd åt uppfinnare, synnerligast på det industriella området, har länge gjort sig kännbart, och ett förslag till dess afhjelpande, åt minstone i Frankrike, har vid verldsexpositonen i Paris nyligen framlagts af hr C. Baronnet. Han föreslår stiftandet af ett Kreditbolag för uppfinnare, grundadt på ett kapital af 60 millioner francs, fördelade i aktier om 500 francs. Bolaget skall öfvertaga alla uppfinningar, låta pröfva och granska dem genom skickliga tekniker, taga patenter derpå eller förskjuta kostnaderna dertill, lemna uppfinnarne nödiga medel att bringa uppfinningarne i verkställighet och till allmänheten kunskap m. m., allt mot andel i vinsten. Ehuru många uppfinningar ha inbringat kolos sala summor — Goodyear skall för patentet på sin vulkaniserade kautschuk ha erhållit 20 millioner francs — så skörda dock minsta antalet uppfinnare den dem tillkommande lönen, ty mestadels äro de okunniga i affärer och sättet för uppfinningens bekantgörande, och ofta för: stå de icke heller uppfinningens värde för tillfället. Ty Jtertill fordras vanligen speciella kun: skaper och stor affärsvana. Det är klart, atv ett bolag och dess ledare, som uteslutande egna sig åt ofvannämnda saker, måste kunna samla stor erfarenhet. hvilken kan komma alla upp: finnare till godo. — Vat:enkorståget. Från Petersburg skrifver en korrespondent till P. T. den 13 Augusti: Jag har i dag varit ögonvittne till en varten ceremoni, som är rätt kuriös, och som eger rum hvarje år den 6 Januari och den 1 Augusti (g. stilen, och således i dag). Det är nemligen det 8. k. vattenkorståget, som tillgår sålunda, att på hvar och en af Newans stora grenar och på hvarje kanal sättes i en stor pråm ett grannt utsiradt tempel, och dit föras från närmaste kyrka fanor och kors i en procession af prester, löreträdda af kyrksångare. På den förnämsta grenen af Newan midtför Peer I:s staty är det Metro politen och å andra flodgrenar och kanaler en pop, som fungerar vid ceremonien, hvilken tillår så, att vattnet välsignas medelst neddoppan det deri 3:ne gånger af ett kyrkligt kors. Allmänheten, som i massa är församlad på quaien står hela tiden med blottade hufvuden och gör korstecknet gång efter annan, bugar sig och till och med faller på knä här och der. Jag hade mycket svårt att först förstå hvarom frågan var, men snart fick jag lösning på gåtan; och om man äfven finner ceremonien besynnerlig, så var det ändock en viss högtidlighet deri.