Norsk och dansk litteratur. 8. Grundtvig: Den nordiske Oldtids kheroisko Digtning. — Do Om Nordens Litteratur — Om R. Keysers efterladte Skrifter. — Les Nationa!ites du Slesvig. — N. M. Petersen: Den danske Literaturs Historie. — M. Hammerich: Oeblenscbleger paa Reise i Ud andet. — J. H. A. Holm: Fra alle Lande, et Maanedskrift. — Darske Samlinger. — C. Höegh-Guldberg: Dans. Hunsholdningstidende. Med verklig tillfredsställelse har ref, tagit käpnedom om hr 5. Grundtvigs tre profföreläsninga. öfser Den nordiske Oldiids heroiske Digt.ing. Der är originalitet utan effektsökeri, der är en taktfast konseqvens, der är lärdom, men en som ej tynger framstållninge. :j heller förvirrar den i ämnet ej initicradesblies. Förf. har för första gången genomfört en litterärhistorisk upp fattving af Nordens förhistoriska poetiska litteratur; detta är det rya i hans arbete, detta är ock det som gifve; detsamma dess största vigt. Man har hittills behandlat denva poest såsom en ?blandning? af myt och historia, och derigenom komwit på de betävkligaste afvägar. Detta sammanbänger med en oriktig uppfattning af det foranordiska heros-begreppet; tyskarne ha här: vid mest hängifvit sig åt en mytiserande, nordiska forskare åt en historiserande tendens; der de förra funoit djupsinniga allegorier, ha de sednare trott sig kunna geom en lörständsmässig analys urskilja den faktiskt historiska sanningen ur diktens fantastiska klädnad. Men — säger förf. — den fornnordiska heroiska poesiens innehåll är någonting annat; den är hvarken en från gudalifve: till menniskornas verld neddragen, alltså sjunken, förvandskad, missförstådd myt, ej heller en i tidess lopp fördunklad och genom allebaada funtaciiska utväxter förvriden historia; utan den är en saun poetisk skapelse, hvari den af forntidens hedniskt-mytiska åskådning genomträngda folkanden uttalar sin uppfattning af menniskolifvet, dess personligheter och förhållanden, vilkor och öden. Den indisk grekiska halfguds-teorien passar ej här; det saknar all grund, att forska efter, hvilken af gudarne t. ex. Sigurd Få nesbane representerar, af hvilken han är en emanation?, Men ej micdre oriktigt är att betrakta poesien säsom en mekanisk blandning af lögn och sanning, der mon kan leta ut och för hi storien använda den faktiska käraan ; ty Pen organisme kan ikke på mekanisk vis forandres til en anden; en orm kan blive til en soromerfugl, men sommerfuglen bliver ikke orm igen, fordi men river vingerne af den; historien kan blive poesi, men poesien kan ikke atter göres om til historie?. Hvad Nordens fornhistoria framför allt bebölver, är ej teorier, hypoteser, sinn rika sammanstäliningar af från alla möjliga håll hemtade olikartade materislier, allt