. I moskovitiska väldets framträngande mot Er r Iropa, att ha tänkt och handlat, kämpat oc lidit på Europas vägnar, tills han, svike r laf Europa, måste vika och nöjas med a ; lupprätthålla Sverge, det är Carl XII:s ärs jdet är ock det ädla svenska folkets är , hvilket med yttersta kraftansträngning följd loch stödde honom i denna oerhörda kamp? t! Närmast följer ett i Kjöbenhavn den I Jupvi d. å. af Chr. Janson, den bekante, te I langfulle författaren till ?Fraa Bygdom? I hället föredrag öfver ?den norske Målsag? Författaren talar med en öfvertygelsens vär ; I me, som bjuder aktning, och med grunder som i alla händelser ha anspråk på allvar lig pröfning, för den sak, hvarför han äl ven såsom vitter skriftställare ver:ar, nem -ligen utbildningen af ett skriftspråk ur d -Inorrska bygdemålen. I det han, liksom kan pdidat Brun (i ett af studentersamfundet ut I gilvet, ypperligt föredrag om samma ämne förfäktur ellmogens, den stora massans sak hvilken — exligt ?målmännens? åsigt — a klyften mellan folkspråk och litteratureprål utestänges från bildning, hindras att sam verka med samhällets högre klasser, att rät utveckla sina anlag, då har åtminstone den som på afstånd bedömer förhållandena, svår alt värja sig mot ett starkt intryck af hans argumenter. I en efterekrift uppmanar red. som i hr Jansons föredrag endast vill se er inlaga från den ena parten, målstrecvets? motståndare, att i Nordisk Tidskrift göra sir åsigt gällande. Bfter hittills obegagnade källor i Venezias arkiver har akacemiad. junkten Oåhner meddelat intressanta upp lysningar om Sverges förbindelser med Ve. netianska republiken under sjuttonde århun. dradet. Den äldsta handling rörande Sverge i venetianska statsarkivet är ett bref från Johan III till dosen ef år 1580. Liksom Johan sökte Carl IX inleda handelsförbinde!ser med republiken; men först under Gustaf Adolf och Kristina bragtes Sve:ge och Ventzia i närmare förbindelse genom gemensamma politiska intressen; hvad man hittills, dels oriktigt dels ofullständigt, härom erfarit, utreder författaren med hjelp af de italieoska arkivhandlingar, hau undersökt. Härefter följa tvenne uppsatser irättskrifningsfrågan, en af Fr. Bajer; en af signaiuren —n. Den förre framställer några erinringar mot A. Larsens afhandling i ämnet (Nordisk Tidskrift, 1866), den senare yrkar den Petersenska rättskrifningens antagande i Danmark samt följande iörändringer i det svenska stafsättet: fv och f, när det senare uttalas såsom v, utbytas mot v; ck mat kk; ä mot e; qv mot kv; x mot ks i infödda ord. Alra vigtigast af dessa fem ändringar äro de tre första. Sistenförda signatur bar medd Jat en uppsats om ?Kungemagt for om i Norden?. Den är helt kort, men af det slag, som på vär fornhistorias område framför allt behöfs, för att rödja väg i de artificiella snär, som föregående forskare sammantrasslat. I en uppsats om den rorske Sterfölelse? gissiar C. Rosenbe:g temligen skarpt den, minst sagdt, kuriösa apoteos at smästadsväsendet, som framställts för samtidens undrande blickar af en yvgre norsk historiker J. E. Sara i ett föregrag ?Om den nyeste rdiske Helstatspoliuk?. Rec. yttrar me elt man hur svårt ast finna så många missförstånd sammanträngda på så litet rum, som hr Sars föredrag. Sjelfva grundvillfarelsen visar sig redan på titelbladet. Ty någon helstetspolitik? bedriiva skandinaverna visserligen ej; dess bätre saknas npumera i Norden de faktiska föratsättningar, som ledt till helstatsförsök i Öster: f. vensom i danska monarkien 1852—1864, npemligen olika nationaliteter. Me. — som -ecensenten också riktigt anmärker — hr Sars är så grundlig historiker, att han ej kan faita nutidens simpl.ste historiska förnållavden. Följande skrifter äro i dubbelhöftet ntförigt anmälda: Om Norges Forsvar, anm. Mt tidskrifiens utgifvare; Bvenska fol-eis agohäfder, anm. af —Frl. (dansk); vårtids kyrka och kristendom i Sverge, anm. af nm. (dansk); De europeiska staternas hisioia af Bäckström, NI, anm sf EmilL Ber ing (dansk); Oribeg over gadesproget af Kristiansen, unim, af Aleksis Petersen (dan:k; Läran om de konsonanvtiska Jjudlagarna af lickert sa t Tidskrift för hemmet, anmälda tf —Fr. (dansk); Fengselsprestens Gjerning I Hindberg, anm. af —s— (svensk). Nordisk Tidskritts t:llöggsbiad, n:r 12—13, unehäller politisk korrespondens från Kjöenbavn; ett fjerde bref från ?Danus?, hvilseu som bekant opponerar mot den ssandiavism, som erkänner en tredelning, men vilkens syilte blifvit ok.arare, ju mera han krifvit; slutligen en omfattande litteraturfversigt för Sverge och början af ett litteraurbret från Kristiania. För halåret kan prenumereras å Nordiek idskrift med rmt 4,50, postarvo et deri inegripet. Norsk och dansk litteratur. . Grundtvig: Den nordiske Oldtids beroisko Digt-ning. — D.o Om Nordens Litteratur — Om R. Keysers efterladte Skrifter. — Les Nationa!ites du Sles