Den på detta sorgliga sätt omkomne mannt hade uppnått en ålder af nära 66 år. Från Kalmar skrifves i Barometern: Under den utomordentligt häftiga stormen tgöndags skulle fyra drängar och tre pigor b gifva sig i båt från Hossmo till en närbeläge ö, hvarvid inträffade, avt farko-ten, kullkastad en orkanby, kantrade. Alla sex föllo i vattne Två af drängarne blefvo räddade, men hafva e ter kallbadet insjuknat. De båda pigorna san de öfriga drängarne drunknade, och deras likt ännu icke kunnat anträffats. a Årsväxtberättelser. Från Stockholms län: Höstsådden verkställdes under de mest ogynr samma förhållanden och med utsäde afiallmär het mindre god beskaffenhet. Också visade si vid vårens början höstsädet mycket svagt, oc omsåning af fruktan för missväxt skedde mår genstädes, synnerligast i nordligaste fögderie Sedan i medlet af Juni månad värme inträdt har emellertid denna gröda väsentligen förkofra sig, så att dess nuvarande utseende öfverstigi all förväntan. Anmärkas bör dock, att, i anse ende till den ymniga nederbörden vid såningsti den, betydligt mindre areal än vanligt kunna med råg och hvete besås. Vårsådden, ehuru myc ket försenad, försiggick dock under gynnsamm omständigheter, och har sedandess väderleker varit synnerligen egnad för växtlighetens befor drande. I allmänhet torde förhållandet med de särskilds sädesslagen vara följande: Hvete anses gifva en nära medelmåttig skörd utom i Frösåkers fögderi, der detta säde, såvid det varit verkstäldt med ny säd, allmänt nog gåt ut och missväxt motses; råg beräknas lemna er knappt medelmåttig äring; vårsäd af alla slag lofvar god skörd; potates och andra jordfrukter äro nyligen satte, så att något yttrande derom ännu icke kan gifvas. Höskörden motses blifva Tnig, om än sen; äfven härutinnan utgör Fröskers fögderi ett undantag, ty derstädes beräknas höfångsten blifva under medelmåttan. Från Westmanlands län: På sätt blifvit uti 3:dje berättelsen för år 1866 angifvet försenades höstsådden af den regniga väderleken, som hindrade jordens ändamålsenbga bearbetning under rätta såningstiden, hvarför också betydligt mindre jordareal än vanligt blef besådd. På en sträng och långvarig vinter följde en kall och för växtligheten ogynnsam vår och sommar, som betydligt skadat den vid vintens början i allmänhet föga försigkomna sädesbrodden, hvilken derjemte flerestädes, synnerligast på lös jordmån, gått förlorad. Brådd af gammalt och tidigare utsäde har lidit mindre. Vårsådden har, ehuiu sent, dock under gynnsamma förhållanden försiggått, och den sedermera inträffade högst tillfredsställande väderleken med omvexlande värme och ymnig nederbörd har på ett förvånande sätt påskyndat all växtlighet. Icke desto mindre är sen skörd att emotse, hvilken torde komma att fördröjas minst 3 veckor längre än vanligt varit. Den starka nederbörden under vintern har o:sakat öfversvämningar, synnerligast hvad beträffar Mälarens, Temnacens och Dalelfvens stränder. Förhållandet med de särskilda sädesslagen torde i allmänhet vara följande. Hvete, som af den kalla väderleken tagit mycken skada och flerestädes helt och hållet gått förloradt, är åkertunnt och antes komma att lemna svag skörd; råg af gammalt utsäde äfvensom den tidigt utsådda af nytt utsäde är i allmänhet vacker och lofrande, hvaremot den sensådda är åkertunn och anses derför, ehuru bärande stora ax, komma att lemna knappt medelmåttig äring; vårsädet har ettlofvande utseende, dock är, hvad hafre beträffar, växten mindre rillfredsställande på lågländt och ofullständigt afdikad jord; ärtsädet, intagande större areal än vanligt, är öfverallt i god växt; rotfrukter äro ännu föga vuxna; foderväxter gifva å klöfvervall i allmänhet ringa och å timotejvall, hvars afmejande nyligen börjat, tillfredsställande afkastning. Gräsväxten å de naturliga ängarne, synnerligen å de lågländta, är i allmänhet svag och flerstädes skadad af isbränna. Från Jemtlands län: Sistlidet års här långvariga höst var i allmänhet för jordbruket gynnsam; dock hade den om ständighet, att snö föll förr än jorden hunnit frysa inom Herjeådalen, något skadat höstsädet, hvilket till följd deraf befinnes tunnt. Den stränga vinter, som hemsökt ej blott Sverge utan äfven sydligare trakter, har naturligen inom denna fjelltrakt gjort sig ännu mera kännbar och saknar sin like under en lång följd af år. Knappt en enda dag har termometern öfverskridit fryspunkten, men väl stundom nedgått till 40 grader. Våren kom här ovanligt sent, och först under sednare delen af Juni månad kunde vårarbetet börjas. Under den följande tiden han väderleken, med undantag af en och annan kall dag, varit för växtligheten särdeles gynnsam, såsom omvexlande med regn och värme, hvilken sednare några dagar uppgått ända till 26 å 28 grader i skuggan. Höstrågen, hvilken nyss börjat sin blomning, är i allmänhet särdeles lofvande, men inom Herjeådalen något sämre; äfven vårsädet har utvecklats ovanligt hastigt och jemnt, ehuru detsamma ännu befinner sig i sin brodd. Likaså är förhållandet med skidväxter och jordfrukter. Gräsväxten lofvar å odlad mark och naturlig hårdvall god skörd, men har å sidländt mark lidit af det. myckna vårvattnet, som äfven i öfrigt förorsakat skador genom öfversvämning. Ovanlig nederbörd af hagel, ända till hasselnötters storlek, har äfven på tskilliga ställen inträffat, icke utan men för grödan, dock kan den skada, som härigenom förorsakats, för tillfället icke närmare uppskattas.