der korn utgör hufvudsädet, allmännast förekom ma i blandning med annan vårsäd, synes or detsamma, utan att skadas af frost eller anno ledes menlig väderlek, får utvecklas och mogna kunna emotses en medelmåttig afkomst. Potates som i stor myckenhet odlas, är lika med öfrig: mindre allmänt odlade jordfrukter, af ett frodig utseende, utom å sidländt mark, hvars vatten sjuka beskaffenhet hindrat plantornas fortkomst och i länets nordligaste delar, hvarest potateser ännu är så föga utbildad, att icke utan en sär deles gynnsam väderlek under nästkommande hös dess mognad kan förväntas. Likaledes hafv trädgårdsväxter, lin och hampa hvaraf odlinge: inom länet är i allmänhet af föga betydenhet uppnått sådan växtlighet, att densamma ingifve förhoppning om en god äring. Gräsväxten hin drades i sin uppkomst af den länge rådande ky liga och blåsiga väderleken, som, jemte väder leksförhällandena under hösten och vintern för anledt, att klöfvern å de flesta! artificiella än garna till största delen utgått, men sedan et gynnsammare förhållande i detta hänseende in träffat, har den öfriga gräsväxten med ovanlij hastighet utvecklat sig till frodig växtlighet; oci ehuru densamma å myroch skogsslogarna i lä nets öfra delar förmodas, i anseende till de oblida väderleken och det höga vattenstånde derå, blifva ringa, samt den sidländta ängsmar ken synes komma att lemna mindre äring ä1 hårdvallsoch de artificiella ängarna, hvartil kommer, att en del af. slåttermarkerna invid d större vattendragen lidit af genom vårfloden upp slammad sand, så torde dock, då höskörder inom kort tager sin början, kunna för länet dess helhet påräknas en höafkastning öfver me delmåttan. Från Upsala län: Den regniga väderlek, som var rådande under såningstiden förlidet år samt hindrade och fördröjde sädesskörden, hade äfven till följd, att sådden af hvete och råg sednare än vanligt verk ställdes samt att jorden icke kunde ändamåls enligt och väl tillredas. Oaktadt dessa ogynnsamma omständigheter samt att utsädet var af mindre god beskaffenhet, visade sig likväl sädesbrodden vid vinterns inträdande temligen lof vande. Den derpå följande jemna och snörika vintern var tjenlig för höstsädet, som vid vårens inträde hade ett fördelaktigt utseende, undantagandes på de jemförelsevis få ställen, der säden utgått eller af så kallad isbränna blifvit skadad. Deremot inverkade den ihållande kyliga väderleken under våren skadligt på höstsädet, synnerligast hvetet, och förorsakade äfven, att vårsådden 2 å 3 veckor sednare än vanligt verkställdes. Då värme ändtligen i medlet af Juni månad inträdde, befunnos såväl höstsom vårsäd ganska svaga; men den gynnsamma väderlek, som sedermera varit rådande, har i hög grad påskyndat växtligheten och höjt förhoppningarne om skörden och den blifvande afkastningen. Enligt de till länsstyrelsen ingångna underrättelser om årsväxten kan förhållandet med de särskilda sädesslagen antagas vara följande: Hvetet, som lidit mest af ofvananmärkta ogynnsamma väderleksförhållanden, är på många ställen vackert; men på andra åter alldeles utgånet, hvadan af detta sädesslag endast klen skörd an emotses; rågen , är deremot öfverällt vacker; och som blomningen öfverallt ostörd fått försiggå, kan mn af detta säde förvänta follt medelmåttig skörd ; . korn, blandsäd och hafre gifva förhoppning om god, till och med rik skörd; dock äro dessa utsigter beroende af värme och i öfrigt tjenlig väderlek, enär dessa sädesslåg ännu äro ganska litet försigkomna. Om ärter, vicker och bönor gäller i det närmaste enahanda omdöme. 3 . Potatisen, som sattes ovanligt sent, och sannolikt till mindre myckenhet än vanligt, är jemnt uppkommen, men något allmänt omdöme om denna rotfrukt, likasom om kålrötter och rofvor, kan nu icke meddelas. Gräsväxten, som varit hämmad af den kalla väderleken under våren, har, sedan: värme inträdt, tilltagit i frodighet, så att höskörden, som nu pågår, anses blifva god, dock med undantag för sidländta ängar, hvilka, såsom besvärade af vatten och isbränna, anses komma att gifva icke ullt medelmåttig afkastning. Från Östergötlands län: Den särdeles regniga väderleken under början vf sist). års höst förorsakade icke allenast att nöstsådden i allmänhet försenades, utan ock att cke all den jord, som för höstutsädet var afsedd, kunde dertill användas. De stora snömassor, som under vintern föllo, innan jorden blifvit nog illfrasen, och sedermera längt fram på våren 1varlågo, bidrogo tillika med den kalla, blåsiga och långvariga våren äfven att menligt inverka på höstsädet, så att detsamma i allmänhet och synnerligen der jorden genom sitt läge varit mera blottställd för syra torde gifva klen skörd. Den under Juni månad inträdda förändring i temperaturen och för växtligheten särdeles tjenliga med värme och nederbörd omvexlande väderleken har likväl i någon mån upphjelpt utsigternad för skörden äfven af höstsäder, på samma gång den åt vårsädet förlänat ett särdeles lofvande utseende. Af de särskilda sädesslagen visa sig för närvarande: hvetet åkertunnt, men i växten temligen frodigt, tyckes lofva medelmåttig skörd; rågen i illmänhet tunn, på flera ställen utgången, torde svifva klen skörd; all vårsäd särdeles lofvanle äfvensom rotfrukterna. Gräsväxten å mnaurliga ängar samt klöfveroch timotej vall är särleles stark, men deremot å kärrvallar, som till en del ännu stå under vatten, nästan ingen.