Årsväxtberättelsor. Från Stora Kopparbergs län: Väderleken, som från medlet af sistl. Augusti intill Oktober månad var synnerligen regndiger och menlig för jordens brukning och sådd, men under sistnämnda månad i allmänhet blid, öfverick .deremot.i början af November månad, efter förutgångna ymniga snöfall å den då icke tillfrusna marken, till ihållande köld; hvilken, med få dagars afbrott under December och Februar månader, . då. töväder inträffade, ihärdigt fortfor ända till slutet af sistlidne April månad. I högre och nordligare trakter af länet uppnådde stundom under vintern kölden en styrka af — 40? och derutötver; utgörande den härstädes uppmätta nederbörden under månaderna November—April 82,55 decimalinier. I följd af kylan under April oc!, Maj försenades de betydliga snömassornas bortsmältande,, och tillbakahölls all växtlighet, hvadan äfven, och då först i början af Juni månad en så hög Värmegrtad, inträdde, att åkerjorden derigenom gjordes tjenlig till bearbetning, samt höga vårflöden i--de stora vattendragen inom detta län föranledde betydande öfversvämninmgar å den invid vattendragen belägna sidländta inegojorden, vårsådden fördröjdes långt utöfver den för denna landsdel sedvanliga tid och å åtskilliga trakter icke kunde afslutas förr än vid midsommartiden. Genom då inträffad hög temperatur med omvexlande åska och regn framkallades en stark växtlighet, hvars fortgående; snabba utveckling dock. snart hämmades af återkommen kylig och regnig väderlek, intiilldess denna i första hälften af innevarande månad efterträddes af full sommarvärme, som skänkt vegetationen ökad kraft och ingifvit hopp om en mindre otillfredsställande årsväxt, än som tillförene befarats. Beträffande de särskilda sädesslagen och först höstsädet, hvilket utgör en mindre del af detta läns årliga utsädesbelopp och hvaraf hvete i ringa mån odlas, så kunde i följd af den högst missgynnande väderleken under sistlidne höst endast obetydligt af nämnda säde bringas i jorden å sådan tid, att den uppspirande brodden förmådde före vinterns plötsliga inträdande vinna erforderlig växtkraft, hvarjemte en del af åkerjorden, som i anseende till den ymniga nederbörden icke kunde till -höstsädesprodukticn beredas, förblef obesådd. Dessa förhållanden i förening med de tidiga, digra snöfallen före markens tillfrysande nästlidne höst och synnerligast den under innevarande års vår länge rådande kalla och blåsiga väderleken, som mångenstädes förstörde sädesbroddens rötter och derigenom föranledde omsåning med. vårsäd, hafva ock haft till följd, så väl att odlingen af höstsäd bedrifvits i mindre omfattning än under nästförutgångna åren, som äfven att nämnda, nu växande sädesslag i allmänhet företer en svag och ojemn växtlighet och endast på få ställen, der sådden verkställdes före regntidens början sistförflutna höst eller der jordens beskaffenhet motverkat de i öfrigt ogynnsamma förhållandena, lemnat utsigt till god skörd. Och torde derför samt ehuruväl de under Juni och innevarande månader inträffade gynnsamma väderleksvexlingar fortskyndat höstsädets utbildning, likväl icke nu kunna förväntas, att detsammas afkastning här i länet kommer att uppgå till medelmåttig. Vårsädet, som består dels af korn, såsom hufvudsäde i några socknar, men i öfrigt mindre allmänt, dels af flerehanda slags blandsäd, dels hufvudsakligen af hafre, har väl, till följd af den utaf ofvananförda naturförhållanden orsakade sena såningstiden och den jemväl sedermera under längre tid fortfarande kyliga väderleken, som hämmat broddens uppkomst och tillväxt, ännu hunnit föga utveckling, men visar dock allmänne ligen ett lofvande utseeende, utom i Westerdals fögderi; der, synnerligast inom de öfre socknarne, som tro mest utsatta för klimatets hårda inflytelser, detta säde ännu befinnes tunnt, ojemnt och tynande; äfvensom å några få trakter inom Säters fögderi, hvarest mask lär skadat sädesbrodden. Och ehuru sålunda den blifvande afkastningen af vårsädet är helt och hållet beroende af väderlekens beskaffenhet hädanefter intill skördetiden, torde dock, under förutsättning att densamma varder gynnsam för en kraftig växtlighet och sädens mognad, icke saknas förhoppning om: en fullt medelmåttig och i vissa högländta och mera bördiga trakter af länet om en god skörd. Af trindsäd, hvaraf utsås nästan uteslutande gråa ärter, som förutom i de socknar,