familj återkommit till Wien. Klapka, som vistas i England, ämnar äfven med det första återvända till fäderneslandet. Memorial Diplomatique berättar, att drottningen af Belgien, som nyligen besökt sin svägerska, den olyckliga kejsarinnan Charlotte, på Miramar, dit medfört en d:r Bulkens (från anstalten för sinnessvaga vid Gheel i Belgien), hvilken anses för en auktoiitet i sitt fack, för att undessöka hennes tillstånd och om möjligt slita meningstvisten mellan de två wienska läkarne doktoreraa Illeck och Riedel, af hvilka den första anser nödvändigt att patienten fullkomligt isoleras, medan den andra vill genom sällskap och förströelser inverka på heones tillstånd. Föröfrigt upplyser N. Frei Presse att kejsarinnan ingalunda: befinner i ett tillstånd eom gör det omöjligt för henne att förstå och fatta tilldragelserna, men att hon lider af den fixa idten att det är gift i allt som hon förtär, i synnerhet i dricksvarorna. Denna sjukliga inbillning har ej :örst uppkommit i Paris eller Rom, utan skall redan i en svagare grad ha visat sig i Mexiko.? Rörande den Wertherska depeschen, hvars autenticitet Berlinkabinettet officielt förnekade, förklarar nu Gazette de France, af hvil: ken den först publicerades, att den verkligen existerar och att tidningen fått sig densamma meddelad af en person hvars ord förtjenar obetingad tillit.? ITALIEN. Den allmänna diskossionen i det italienska parlamentet rörande kyrkogodsen har nu fortgått i nära fjorton dagar. Man tyckes ha lyckats vinna majoriteten för det af utskottet utarbetade förslagets grundsatser, hvilka kunna sammanfattas i tre punkter: de religiösa korporationerna afskaffas, presterskapets rätt till de andliga stiftelserna upphäfves och staten tillerkännes rättighet att använda kyrkogodsen för eina behof. MEXIKO. Närmare underrättelser om Maximilians sista dagar börja nu tillströmma, men de äro af en art att de endast med reservation kunna ätergifvas, och flete af dem bära tydligt prägeln af att vara tillkomna under portislnnet inflytelse. . Medan sålunda en orrespondent från Houston i Texas till tidningen Times i New-Orleans berättar att intet slags skymf tillfogats exkejsaren, har deremot Morning Posts korrespondent från Matamoras att förtälja om huru så väl Maximilian som hans generaler skulle varit föremål för de gröfsta förolämpningar och den uslaste behandling. Fångarnes fysiska läge var?, säger den nämnde Matamoraskorrespondenten, ytterst beklagansvärdt. Alla ledo af illamående. Mejid var sedan länge offer för en sjukdom, som längsamt dödade honom. Miramon var ännu svag efter sitt sår och ett feberanfall. Maximilian hade ännu ej hunnit hemta sig efter det illamående, som straxt efter Queretaros fall lagt honom på sjuksängen. Under sin 85 dagars fångenskap hade de blifvit mycket omenskligt och skymfligt behandlade. Deras föda var otillräcklig och af det eländigaste slag, och deras fängelse hvimlade af ohyra. Maximilians tålamod och sinneslugn svek honom dock ej för ett ögonblick ; hans medfångar betedde sig lika modigt, men fördrögo ej förolämpningarne lika tåligt. Den 18 kl. 11 på aftonen erhöll baron Magnus presidentens depesceh med afslag på hans nådeansökan; han meddelade den vid midnattstiden personligen åt kejsaren. Allt hopp var nu ute, och Maximilian beredde sig lugnt till döden. Afskyvärda och till en del otroliga scener skola ha egt rum straxt före och efter afrättningen. Fängarne fördes barhufvade och så godt som nakna till döden, då man tillåtit deras vaktare att utplundra dem. De måste gå genom en massa af ursinniga soldater och den värsta dräggen af befolkningen, som läto skymford, ja, enligt somligas berättelser, äfven smuts, hagla öfver dem. Kejsaren bibehöll fattningen ända in isista ögonblicket. Omedelbart före sin död ställde han några ord till Escobedo, som förde befälet vid exekutionen, men som i anseende till. bullret och förvirringen af min sagesman ej kunde uppfattas. Till likens mottagande hade man uppkastat en grund grop, vid hvars rand offren ställdes. Miramon och Mejiå blefvo som förrädare skjutna bakifrån, Maximilian framifrån. Man har anmärkt att hans ansigte ej för ett enda ögonblick vexlade färg. Liken begrofvos utan några ceremonier. — På samma gång som dödsposten från Queretaro, inträffade här äfven underrättelsen om hufvudstadens fall. Staden är intagen, men Marquez, och med honom en del af armån, har flytt. Diaz förklarade upprepade gånger, att staden vore så fullständigt innesluten, att ingen kunde komma ut derutur, men hvar och en visste att detta var en osanning, ty hvarannan eller hvar tredje dag bitkommo kurirer från Mexiko. Den 19 undkommo Marquez och hans följeslagare. Ingen vet hvart han begifvit sig, men man tror allmänt att han snart skall dyka upp, på nytt i spetsen för Pnästa revolution?. en ofvannämnde korrespondenten till Times i New-Orleans förklarar att man ej förbundit ögonen hvarken på Maximilian eller hans generaler, och att intet slags skymf tillfogats dem. Maximilian hade uttafat en protest mot krigsrättens behörighet att döma honom och uttryckt en förhoppning att hans död skulle göra slut på blods. utgjutelsen i Mexiko. : Ett ögonblick innan han utfördes till afrättningsplatsen ropade han till sig sergeanten för bevakningen (som enligt Morning Posts korrespondent skulle alldeles ha utplundrat honom) gaf honom en handfull guldmynt och bad honom tillsäga soldaterna att sista åt hjertat. Fem kulor träffade honom i bröstet, men dödade honom ej genast. Tyå soldater måste då träda fram ur ledet och fullborda verket.? ess —A Rättegångsoch Pelissaker. De båda Jonssönerna.. Under denna rubrik ha vi åtskilliga gånger meddelat redogörelse för j i g andlagdt Kna