UTRIHES ENGLAND. Lorderna Russel och Clarendon ha i öfverhuset förklarat sig gilla regeringens politik i Luxemburgfrågan. Emot sitt löfte, att en reformbill för Irland skulle inlemnas straxt efter pingst, har Disraeli nu tillkännagifvit i underhuset, att billens inlemnande är uppskjutet på obestämd tid i anledning at det oroliga tillståndet i Irland. Uncderhuset har antagit den andra delen af reformbillen rörande den nya indelningen af valkretsarne. Svåra våldsamheter ha förefallit i Birmingham mellan protestanter och katoliker, så att den beväpnade styrkan måst anlitas och krigslagen proklameras. Oroligheterna föranleddes af antipapistiska predikningar af en till protestantismen omvänd irländare, hvilka uppretal de katolska irländska arbetare, som äro bosatta i Birmingham. Lugnet är nu återstäldt, men en militärstyrka af 1000 man besätter staden tillsammans med ett betydligt antal särskilda konstaplar. För en tid antogo väldsambeterna en högst betänklig karakter. Gatorna voro uppfyllda af en folkmassa, som försett sig med stenar, murtegel, takpannor och annat, som kunde begagnas till kastving. Karlarne stego upp på hustaken, för att nedkasta takpannor på folkhopen. Qvinnorna tycktes isynnerhet vara ursinniga, och polisen anfölls häftigt af dem. I flera timmar voro orostiftarne fullkomligt herrar på platsen och förstörde allt hvad de kommo öfver. Vid flera gator fins icke ea enda hel fönsterruta. En stor mängd portar ba blivit inslagna. Hopen stormade husen och slog sönder möblerna, KOSTEN STEEN SEKT SY EEE ITNE ATTAN