föga uträttat på de mäktiga isarae, hvilka ännu på sina ställen äro alnstjocka och förmå bära tunga lass samt i förbindelse med de å fjellen och annorstädes qvarligganse snömassorna sprida en genomträngande kyla omkring sig; om nätterna beläggas vanligen de små öppningarne på sjön med is. Kälen lärer ock allmänt sitta qvar i jorden, som i öfrigt håller sig sur och obeqväm för dess brukande och besående, hvarför våranden ännu icke kunnat börja och tros näppeligen komma i gång före midsommar.