skådespel, såväl på scenen som i salongen. IFörsta radens fondloger hade för tillfället blifvit förändrade, och utgjorde, tillsammans med ett stycke af amfiteatern, den kejserliga logen. sammet och guld prydde den rymliga läktaren, men inga blommor syntes till, ty kejsarinnan lär på de sista dagarne börjat känna sig illamående af blomsterdoft. Klockan nio anlände de höga åskådarne och intogo sina platser. Kejsar Alexander utgjorde centern, och på ömse sidor om hanom sutto Napoleon och kejsarinnan. På flyglarne stodo femton förgyllda fåtöljer, hvilka innehades af kronprinsen af Preussen med gemäl, czerens båda söner, två pricsar och en prinsessa från Hessen, prinsarne af Sachsen-Weimar och Leuchtenberg, prinsessorna Mathilde, Eugenie och Murat, hertiginnan Marie, famt prins Murat och japanesiska kejsarens broder. I Då fursteskaran inträdde i salongen spelade orkesiern ryska folksången. Spektaklet var sammansatt af en akt af Afrikanskan, ouvertyren till Wilhelm Tell och en af operans mest lysande balletter. Salongen uppfylldes af allt hvad Paris eger utmärkt i snillets, skönhetens och penningens verld. Mången hade betalt sin plats med 1000 francs. Men låt 0ss pu lemna gårdagens händelser för att sysselsätta oss med dagens stora fråga, som är kung Wilhelm af Preussen. Boulevarderna äro äter fyllda af folkmassor och fanorna svaja ur fönstren. Flaggorna hafva hängt qvar sedan czarens intåg, och blott en och annen preussisk örn har tillkommit. De svarta och hvita fanorna kunna dock lätt räknas, ty deras antal stiga knappast öfver tjugutalet. Klockan half fem visa sig lancierernas kaskor på boulevard BSebastopol. Samma ståt som följde czaren, följer kung Wilhelm på hans färd. Bland sviten märkes Bismarck, Molike och Radziwill. En hel skara of adjutanter följer kungen i spåren, och det hvimlar af preussiska pickelhufvor och svajande hvita fjäderbuskar. Publiken står tyst som vid en likbegängelse. Det är något i högsta grad ovanligt, fy när Pariscren icke hurrar och ropar bravo, så brukar det aldrig tryta honom infall och skämt som väcka skratt och stoj. Plötsligt ropar en gatpojke: Ohe! le baron Brisse!... Ohe! le baron Brisse! skallar det utefter boulevarderna, och innan kung Wilhelm hunnit fram till Tuilerierna ropar hela Paris: Ohå! le baron Brisse! Detta rop är lika betydelselöst som det namnkunniga Ohe! Lambert! — Brisse är den förnämsta gourmanden i Paris, och hans offentliga matsedlar i tidningarne töljas ef de flesia husmödrar i Frankrike. Så länge kung Wilhelm vistas i Paris skall han troligen helsas med Ohå! le baron Brisse! och skulle man arresiera skrikhalearne, så vore det nödvändigt att förvandla alla husetill fängelser. Den 6 Juni. I dag är den stora militärrevyen ute på Longechamps. hör man musiken irån tupperna som marschera ut till samlingsplatsen. Kajerna på ömse sidor om floden fylias af soldathopar, och gezom Ch sp: Etysstes rullar artilleriet i skilda widelningar, för att cka alltför mycket hindra trafiken af privata äkdon. Klockan ett äro alla trupperna på platsen och uppställda i en väldig fyrkant. Marskalk Canrobert kommenderar militärstyrkan, som uppgår till omkring 60,000 man. ars antal är minst tio gånger så mycket Då vi säga åskådarne, så mena vi d.m sum infunnit sig för att se, men icke mer än hälften får skåda en skymt af ståten. — D. andra få nöja sig med att hug i vdeet och lyssna tili sorlet från tur m:lplatsen. Klockan tu anlända kejsaiinnun och de furstliga damerna till tribuser. — De höva läktarne, på ömse sidor om j-eriiga paviljongen, hbafva sedan flera timmar varit öfverfyllda al dvme, i lysande sommurdrägter. Nu smaitxa trumpeteruva och trummorna hvirfla för andra gången. Furstarne och deras följe: galoppera in i den öppna fyrkanten. Från öfver ett hundra musikkårer ljuder ryska folksängen, under det att den präktiga kavalkaden gör turen omkring tältet. Först rida de tre halfgudarne, kung Wilhelm i midten, czar Alexander på venstra sidan och kejsar Napoleon till höger. Den sistnämnde är klädd i marskalksuniform och stymer. Efter de tre mäktiga furstarne komma de mindre, och till sist marskalkar, generaler och officerare, till ett antal af nära två hundra personer. Bland dem af sviten som mest fästa uppmärksamheten, äro tre arabehefer, den ena i guldbroierad purpurmantel och de andra i hvita drägter och wurbaner. Bred id dem lysa ewt par tceherkasser i sina rika kostymer. Det är en oerhörd prakt och stäl! Efter ridten mellan kolonnerna intaga furstarne och sviten en plats i närheten al kejsarinnan, hvarefter defileringen börjar. Skådespelet uisiutas som vanligt med att rytteriets kolou:.vr spränga fram, ochstanna plötsligt under allande rop af: lefve kejsaren! Klockan syra är allt slut och furstarne sitta af, för at: åkande bege sig till staden. Napoleon, Alexander och de båda ryska prinsarne färdas tillsamman. Ett kort stycke från Lowgehamps, tätt utmed vattenfallet, lossas ett skott mot den kejserliga va nen. Kulan träffar stallmästareng häst som gal pperar vid sidan af ekipaget. Mordförsöket misslyckades, och den kejserliga vagnen fortsätter sin väg. Kort derpå far ep unnan vagn mat staden, I dessinre sitta tre elvila polisagenter och den unge mannen som lossat skottet. På kuskboeken och bakpå vagnen uärå nlacerade ett halft dussin polisagenter i uniform, och rundt kring vagnen rider ett detachement dragoner med dragua sablar. . Mördaren greps på stället, ögonblicket efter det han aflossat pistolen. Han uppgifver sig vara polack och heta Bereczowsky. Han lärer arbetat på en maskinverkstad i Paris. Då man gjorde honom uppmärksam på att han kunnat döda båda kejsarne iett skott, svarade han, att han hyser tacksamhet mot Napoleon, som mottagit hans olyckliga landsmän, och att det var czar AlexanAA La. ulla is fta and sir hala Präktiga dekorationer af Redan tidigt på morgonen ÅskådarFO RA —-—— —-— i An Rm RR DD IT — BA — Jag Jr — RS nn NN mn —— ch AR DN vm mm AM Fm ÅÅ AA AA — OM