na, utan att stadens utgifter behöfde ökas, utan kanske med ej så ringa besparing i hvad staaen nu påkostar sin magistrat och dess tjenstemän. Med sådavt vore ju skada, harm och förargelse. Det visade ju ej något framåtskridande. . ÅesinsnttinntnNk UTRIKN. FRANKTOIKE. Picards begäran att få interpellera regeringen rörande tillämpning af församlingsrätten redan vid de särskilda valen tilllagstiftande kåren och vid nästa generalrådsval har blifvit afslagen ef alla byräerna. Det börjar talas om möjligheten af kamrarnes upplösning, churu regeringens inflytande på de deputerade ännu är temligen stort. Nyligen hade presslag utskottet en sammankomst, som bivistades af 16 med lemmar, af hvilka S röstade för stämpelafgiltens nedsättande men de öfriga 8 för den nuvarande aigiltens bibebällande. Följande dagen hölls ett nytt plenum, till hvilket en sjuttonde medlem, hr Chauchard, infunnit sig. Regeringen visste, att han skulle rösta för nedsättningen och lät på mellantiden sina minor spela så väl, att herr Beauvergner, som förut röstat mot regeringen, nu öfvergick på hennes sida. Vi närande nyligen, stt petitioner blifvit inlemnade till regeringen med begäran, att de till döden dömda fenierna i Irland skulle få detta straff af nåd förvandladt. Regeringen har dock ej velat ingå härpå; lord Naas har nemligen svarat en deputation, som i dessa dagar uppvaktat honom i ofvannämnda äs damål, att dö !sdomarne komma att verkställas. Fyra fenier dömdes den 24 d nnes till döden i Cork Ena kongl. proklamation tillkännager den; nu fullbordade föreningen mellan de britiskamerikanska provinserna Canada, Nya Skotland och Nya Braunschweig. Den nya konfederationen träder i kraft den 1 Juli under benämningen ?Canada?. Proklamationen utnämner tillika eller, rättare sagdt, stadfäster de senatorers utnämning, hvilka skola utgöra konfederationens första senat. BELGIEN. Representantkammaren har med 87 röster mot 11 beviljat krigsministern ett anslag af 8,400,000 francs till kostnaderna för infanteriegevärens förändring. NORD-TYSKLAND. Den sammansvärjning af den fördrifna konungens anhängare, som skall ha blifvit upväckt i Hannover, skildras af den preussiska regeringens organer i en mycket allvarsam dager. Från Berlin försäkras, att preussiska regeringen har i sina händer trådarne till en komploit, som gick ut på alt under en utländsk invasion afskaka det preussiska öfverväldet. Det största uppseendet har i Hannover väckts af frih. von Stockhausens häktninz, emedan den skedde på Marienburg i exdrottningens omedelbara närhet. Från Berlin skrifves: De under ledning af polisdirektorn Stieber pågående undersökningarne i Hannover försiggå med utomordentlig stränghet och sträcka sig till personer af alla ständ, drottniog Marie ej undantagen. Att Staateanzeiger redan sy gelsåtter sig med saken, bevisar alt regeringen antingen står i begrepp att vidtaga vigtiga mått och steg i atseende på Hannover eller att sådana redan äro anordnade. Agilationerna hace sträckt sig till hela det hannoverska området, och nägra och tjugu personer nämnas såsom isynnerhet komprometterade. Under dessa omständigheter ekall Hannover sannolikt ännu ej på lange blitva befriadt från den militärdiktatur, hvarunder det för närvarande står.? Värfningarne för Georgs-legionen hade, såsom Vossische Zeitung berättar, mest skett genom qvinnor; dock skola äfven några i qvinnodrägt klädda manspersoner dervid varit verksamma. De värfvade erhöllo anvisning att på en viss dag infinna sig på bestämda mötesplatser. Bland den inkalJade hannoverska reserven hade talrika degerteringar egt rum. Sexton af dem anhöllos i Meppen och fördes till Minden. Den i Hannover häktade och ti!l Berlin afförda hofbankiren Ezekiel Simon är en hannoverska konungahuset mycket tillgifven man. Han är femtio år gammal! och skall, heter det, ha ställt hela sin förmögenhet, uppgående till fem millioner thaler, till konung Georgs tjenst. Hans far och farfar ha före honom varit det hannoverska konungabusets bankirer, och konungen hade omfattat honom med personlig vänskap, i följd hvaraf han egde stort inflytande vid hotvet. ÖSTERRIKE. Inom riksrådet har i herrehuset kardinal Reuscher och irepresentanthuset Pratobevera föreslagit en svarsadress på trontalet. Till ledamöter af adresskomiten äro af herre: huset utsedda: kardinal Rauscher, frih. von Liehtenfels, grefve Mensdortf, grefve Leoj Thun, grefve Rechberg, grefve Anton Auersperg, furst Sapieha, von Hasner, grefve. Hartig, v. Schmerling, furst Schwarzenberg, grefve Hoyos, altgrat Salm, frih. v. Gablenz och feih. von Mänch-Bellioghausen. Ikomiten äro alla partinyanser representerade. Representanthuset skulle först dagen derpå tillsätta sin adresskomite. Vid ett förberedande möte i tyghuset, der alla partier voro talrikt representerade, erhöllo vid profvalet Herbst från Böhmen, Kaiserfeld från Steiermark, Kuranda och baron Tinti från Nedre, Pratobevera från Öfre Österrike, Lapenna från Dalmatien m. fl. de flesta rösterna, — Pre platser reserverades åt polackarne. — I representanthuset amma deg interpellerades ministåren af en af Wiens representanter dr Mihlfeld, hvilken ga? uttryck ät det allmänna missnöje, som beslutet om Wiens befästande, med hvars verkställande man redan gjort början, framkallat hos stadens invånare, och nu frågade ministrarne om ändamålet med desia befästningar, kostnaden derför och medlen till dess bestridande. Kuranda uppläste dereft T en etition från staden Wien i samma syfte. Finansministern von Becke lofvade att en ennan dag besvara interpellationen. — Partierna hålla på att organisera fig. Flera möten ha bållits i tyghuset af de särskilda fraktionerna, som stå under ledning pf Herbst, 7 ov Jeld och Pratobevera, a man disora, att af den förstnämnde uppgjorat brogtam till fastonIT följd häraf ha de och IEwiserfeld benämnda frakefter Herbst och a. PN . 4 h tionerna förenat sig wu. CX klubb under den sednares presidium. Den, olycka, som träffat den ung: hernyvinan Mathilde, h Vi de. I e s erke-l ensam p stodo hennes kläder reHvarken ljus eller eld D , och det sannolikaste är kehertiginnan trampat på någ nde tändsticka, som dervi d och antändt hennes klädniog. En mmarjungfru och en lakej hade varit de första som sökt släcka elden. Ansigtet hade förblifvit oskadadt, men brännsåren pä den öfriga delen at kroppen skildras som myce