(Insändt.) Statsekonomiska Erillfängerler. Statistiken är en änn vetenskap, som ej rätt åren, eller har, kanske rättare, ännu icke hunnvit utbilda sig till vetenskap: man finner väl hos våra statistivi en rik massa material, men det är ännu ett kaos, som väntar den ordnande anden. Kanske är det också detta som lockar giminga dilettanter att fuska deri. Säkert att det ofta, ja oftast, förleder till ialska eller förhastade slutsatser. Olyckan vill derjemte att flertalet af dem, som ridit statistikens käpphäst eller gjort sig till atatistikens sjelfvalde riddare, varit ensidiga, trånga doktrinärer, med föga omdöme och distinktionsförmåga; och om, såsom stundom händt, snillrika poetiska naturer förirrat sig på detta område, så hafva de drunknat i siffror, förvillade af fantasiens högringar och nedtyngde af förutfattade meningar. Men näppeligen torde någon vetenskap kräfva mera varsamhet och urskilning vid tillämpningen; och så är det ganska naturligt att mängden af statistikens idkare kommer till mförelsevis ung mit ur slyngelde mest befängda resultater, Ännu har man ej funnit och Törer väl igen finna nåot schema. för. uf statistiska akttagelser och data, Bom skulle kunna skydda mot falska slutledningar. Statistikern kan hafva mycket noga reda på ett lands ytinnehåll, läge, klimatförbållanden, jordmån, större eller mindre höjd öfver afvet, 0..s. v.: han keh äfven skaffa sig noga reda på folkmängd — till. ålder och kön — på antalet hästar, nötkreatur, får, svin, ankor och hvad mera som han för till .hufvudsak vid bedömande af ett lands styrka; ja, han till och med skafta sig reda på undervisningsverken och de vetenskapliga inrä ne; men med allt detta kan. han icke beräkna landets förmåga af utveckling, folkets andliga kratt, nej icke ens den rent materiella kraften: om och huruvida antalet af hans enheter representerar män och tvinnor — menniskor — eller endast tyäbenta ofjädrade djur; om hans -hästetal utvisar antalet ölänninar, Islands-ponies, elefanthästar eller fulllodshästar — derom lemna hans siffror ingen tillförlitlig upplysning. Man måste medgifva att sålunda en stor ovisshet råder i fråga om de. rent fysiska krafterna; men detta gäller i ännu vida bögre grad om de andliga. Anden Jåter icke bindas eller frambesvärjas af några. kabbalistiska siffertal och formler. M-cn FAnden är den som ör lefvande; köttet är till intet nyttigt?. Och huru skall väl statislikern, på den vanliga vägen, kunna ensäled approximativ sanrolikhet uppdaga de iatenta krafter som, nom en enda gud I menniska, kunna jos ett folk väckas till lif och utveckling? I antalet. menniskoenheter äro alla räknade öfver en bank, efter hufrfbdtal; men betyder väl eretinen, eller den friske men obildade kroppsarbe! lika mycket som en Columbus, ena Gustaf Il Adolf, en Napoleon? Kan ej en ny nning eller pp täckt i ett ögonblick Köllkasta äfven de klyftigaste beräkniogar? Och när stunden och mannen kommit, då öppna sig utvägar, då erbjuda sig medel, som icke ens den visaste förut anat. Sjelfva naturkrafterna visa sig anden underdåniga: Mit dem Genius steht die Nator im ewigen Bunde; Was der eine verspricht, leistet die andre gewiss.) statshushålltydligt äldre än kon torde ännu få äfven hon kan förleda, trots ena nationalnmer efter den nandrag, allmänStatistikens systerveten ningen, är visserligen statistiken; men äl anses såsom föga utv trolla (tjusa), förvilla såväl, som statistiken. Pen ekonomiska skolan upp andra: den eva uppäte heten hörer, ser och lät väntan, och. ändock vil skulle vi ingenting lärt, hop af förgänga Merkanulsystemet. utträl af fysiokraternas allraminst lika mater listiska, detta sednare åter af industrisyslimet; så kommer med anmärkningar och beriktiganden en hel skara protektionis i 8:t Simonister, sociali förbättrare — män och nordamerikanaren ders. erfarenhet. om tysken List ;y, fransmännen Michel Chevalier, Coquelh hon, m; fl. Så upps den bos oss alltför lit Pp W. Roscher, en historisk. strider möjligheten af mgon för alla tider gällande vsori, nande att i hver värdt att toga vare p förglömma våra S4läsår Olta VS POR uten ull ak torheter: C: AOch oaktadt alla a CNRS Aj Jonas Lindberg! dessa der alla dessa ? Tyskland, med pmärksammade sola, hvilken beallmänt och pd erkännas något NG 18 skrihatäl4 er änurs t vilja vi blott specielt erintavorn två bortgängna he visdomsbrunnar; femlar man änou i oviss: het: -likefullt uppskjuta alltjemt nya statsekonomiska griller. Agardh och Lindbergh! Jaha, i fråga om statsekonomisk klarhet och tillförlitlighet äro de begge männen, eljest så himmelsvidt olika, icke eå vidt slulda som mången behagar föreställa sig. Den snillrike botanikern biskop Agardh behandlade nationalekonomi och siffror med samma genialiska licentia AA som trots den mest vidtsväfvande poet behandlsr verkligheten och skapar nya verldar. Hos Jonas Lindbergh finner -man visserligen icke Agardhs genialiska, storartade fria fantasier; men inom statsekonomien är han allraminst lika tillförlitlig ledare, och bestämdt mycket roli