— Kristianstads enskilda bank har höjt diskonton för tre månaders vexlar till 6 proc. och för längre tid till 62 procent. — Eldsvåda i Strömstad. Strax efter kl. 1 natten till sistl. onsdag utbröt eld i derna å tomten n:r 30 i 1:sta roten på Vaterland, hvilka byggnader. som tillhörde kakelugnsmakaren O. Holmström, alldeles nedbrunno. Tvenne sprutor fördes till stället och man lyckades räd-. da grannarnes hus samt var kl. 3 så pass herre: öfver elden, att någon fara för dess vidare sprid-, ning då ej förefanns. Endast manhusbyggnaden och en uthusbyggnadnad voro försäkrade i stådernas allmänna bolag för 2300 rår rmt. Hr Holmström lär lida en betydlig förlust. c— Laghsket i Mörrum. Från Mörrum skrif ves till Carlshamn: Den 11 Maj har af ålder varit en högtidsdag för Mörrumsboerna. Man ser då svenska fanan svaja på Kronolaxboden, och skaror af högtidsklädda menniskor vandra fram och åter för att beskåda laxfångsten. som årligen på denna dag egentligen tager sin början. Oaktadt detruskiga och kyliga vädret sistlidne lördag, hade äfvc är en talrik skara af åskådare samlats på flodstranden, hvaribland äfven syntes en och annan Carlshamnsbo. Laxfängsten i år har hitintills varit ovanligt ringa — blott tvenne laxar fångades på aftonen genom mnotdragning; under den följande natten erhölls intet. — Det säges. at så liten laxfångst i Mörrums ström den 11 Mi ej lärer inträffat sedan år 1829, och orsaken hi till anses vara den ihållande kalla väderleken, som gör att laxen ej söker strömmen, och hi till bör kanske älven tilläggas att vattneti ål ovanligt högt. — Majväderlek, Från Malmö skr Snällposten för i torsdags: Fn sädan vinterdag i M d som den vi här hade sist). måndag, torde i sydliga delen af Skåne ingen af den nuvarande generationen ha upplefvat. Efter att väderleken börjat blif vårlik och temperaturen stigit under tisdagen i förliden vecka till 19 grader varmt i sku-gan, sjönk den de derpå följande dagar till 5 grader och derunder; och i måndags på förmiddagen uppstod med ostlig vind den t aste snöstorm, hvilken räckte fram på eftermiddagen. Termometern höll sig vid fryspunkten. Sedan mot attonen stormen och snpöfaliet upphört, bade man någorlunda slädföre och man såg ä rson vara ute och åka Sednare på qvällen föll termometern till 2 gra der kallt. På landsbygden hade man om natten 5 graders köld. Till toljd afsnöyran kunde ängfartygen under mån n icke gå sina regulivra turer. Äfven jernbantagen blefvo hindrade isin regelbundna gäng. Norr om Lund ho massorna i 2 till 3 fots höga snödrik uppgående svälltaget fastnade. Den komotiv fastskrufvade snöplogen utsändes, men tåget kunde cj fram efter plogen, utan f nade åny i uppehölls 1 4 timmar, samt kom ej fram förrän det blifvit 1 med plogen. På samma t tåg, som på efiermiddagen afgick från Hessleholm till Malmö liksom nedgående snälltäget under natten. De två sednare dagarne har det varit klart men kyligt. Snö re delen smält bort, men på Irndsbygden ligger den ännu på sina ställen i stora massor. i Frän Ystad skrefs den 15 Maj: Måndagen den 13 Mej 1867 kommer s gen länge att bevaras i minnet här nere i Skåne, Vi hade nemligen då en enöyra, hvars lik denna tid på året, icke lärer hafva förekommit i mannaminne i våra trakter, enligt hvad vi hört are påstå till a svårt, som det h stormens styrka var , som under snöoch med värsta ovädret i vi o enligt observationer cen stormarne i Januari. D verkligt hundväde ändlösa vinterväderiek, som igenom. lag till denr hela vi . För en tid sedon påträffades i engelska Kanalen spil förolyckadt fartyg, som sedermera ur varit norska barkskeppet Carl Joha stadt på resa från Liverpool till Bergen. Bes ningen hördes aldrig af. Med sista posten från Westindien anlände den un ten Nielsen, förande danska briggen Mari den 18 April från Grimsby anländt till Cap H lyckats att rädda en man af besättningen. loppet dervid och Johans skeppsbrott så egendomliga, att 5 Börsenhal e följande utdrag ur kapten Nielsens al: n 17 Mars befunno vi oss på Wight under s Vv dock dagen efter bi nen gått öfver till N. 49 gr. 20 min., lo fingo sigte på en mi ken af ett vrak, som efter a seende had hört ruffen och kajutinredningen al ett stort sker Kort derpå tyckte vi oss höra ropet af en men4 niska och blefvo varse ett större vrakstycke. hvarii från vi förmodade, att ljudet kommit, En båt, utsattes. Vi påträffade verkligen en man å detta vrakstycke, visserligen ännu vid lif, men isärde-å les utmattadt tillstånd, och togo honom 1 Sedan den räddade något hemtat si 1 han följande: Han hette Sivert Samnelsson och I, var steward ombord å skeppet Carl Johan, hemj ma i Bergen, som den 10 Mars afseglat från Liverpool med salt till hemorten. Den 17 hade ! under en tilltagande OSO. storm lasten förskju! tit sig, så att fartyget erhöll stark slagsida, hvar-s för man försökte att vända, men förgäfves. Der-1x 1 i D r e t fs 6 gr, då vi plörsligt nde mindre styctill blef fartygat I ckan tilltog allt mer och mer, och trots alla ansträngningar att hälla det flytande, fylldes det så småningom med vatten och erhöll allt starkare slagsida. Elockan 8 på aftonen blefvo masterna kapade för att lätta fartyget. Båtarne voro sönderkrossade utom en liten gigg, som oskadad kom i vattnet ungefär kl. 10 på aftonen. I samma ögonblick sjönk skeppet och S. befann sig bland en hop vrakstycken, hvarvid han lyckades hålla sig fast, till dess han under loppet af natten kastades emot några plankor, i hvilka han grep tag, med möda hållande sig uppe till morgonen, då han blef varse en mängd kringdrifvande vrakstycken, hvaribland en del af kajutgolfvet, på hvilket han lyckades komma upp med hjelp af ett derifrån nedhänvande tåg, och der han höll sig fast till kl. 12 på middagen, då han fick sigte på den danska briggen och gjorde sig bemärkt genom att skrika och ropa, och sålunda räddades lyckhgen den ende öfverlefvande af 24 man, hvilka utgjorde besättningen å skeppet Carl Johan. E hafvet fortfor att vara oroligt — slutar kapten Nielsen sin berättelse — lyckades han ej sfversända den räddade ombord på något till Europa destineradt fartyg, hvarför han måste med-!h lja till Westindien. Den 18 April anlände jag , lyckligen med briggen Marie till Cap Haiti. F — Ur ett ensk.ldt bref från Tived.n med-,