FINLAND, 2) Samliga fyra stinden ha nu fattst bes) r-10m lagntskottets betänkande öfver propo: Honen ov ny tryckfrite sförordniag. Höro skrifves i Helsingfors Dagt1:d3 Med dag för dag stigande intresse emotså resiiltatet af presslagsförslägets behandling iho stånden, Borgareoch bondeståndens förlid fredag enhälligt fattade beslut, att godkänna la utskottets betänkande i frågan, tycktes, såvi vi erfarit, öfverallt hafva helsats med liflig syr pati. Om måndagen voro redan tidigt riddersk pet och adelns läktate och presteståndets session rum till trängsel uppfyllda af åhörare, bidänc hvad utgång frågan hos dessa stånd skulle f Och det var ej blott med vanlig uppmärksamh diskussionen denna gång följdes, det var likso, hade det legat i luften en annan stämning ä den vanliga, — liksom hade hela denna talrik samling af gaml och unga, af personer från s mänga olika samhällsklasser, då genomströmmat af den gemensamma känslan att det den dage gällde, hvad uttryck skulle giftas åt nationen åsigter och önskningar uti en af dessa stora frå gor. som mer än de flesta andra kan kallas e Hisfråga för hvarje civiliseradt samhälle. , Debattens utgång är nu allom känd. Hos pre steståndet enhälligt, hos adeln med öfvervägand majöritet, axtogs lagbtskortets betänkande. Af ven de få talare, som sökte tnotverka ett sådan beslut, syntes erkänna riktigheten ur principie synpunkt af betänkandets framställning. Mer de afstyrkte dess godkännande af konsiderations skäl, uttalande den farhåga att om ständerna icke obetingadt eller nästan obetingadt skulle sam tycka till eh sådan presslag som den föreslagna. detta kunde medföra svåra följder icke blott i i afseende å vår först så nyss förvärfvade tryck. frihet, utan äfven för andra vigtiga frågor.? När frågan förekom hos ridderskapet och aceln, upptfädd föret hr Snellman tillstyrkande att propositionen skulle antegas till nästa landtdag, men att ständerna derjemte skulle bos H, M:t framhålla det önskningsmål, att författningen, då H, M:t finner tiden lämplig, blefve förändrad i öfverensstämmelse med lagutskottets betänkande. Detta förslag understöddes af hrr Grienberg, Achates, Molander, frih, v. Born. För utskottets betänkande talade hrr Montgomery, Rein, Linder, Björkenheim och Lagerborg. Vid votering segrade utekottets åsigt med öfvervägande pluralitet i alla klasser eller 61 ja mot 20 nej. Presteståndet antog utskottets betänkande i allt utom sista paragrafen, hvari ståndet för sin del antog detrålunda ändrade presslagförelaget at. blifva gällande till nästa land(dags slut. Skulle II. M:t icke godinna detsamma, ville ståndet uttala den Önskan, att den nu gällande presslagen blefve fastställd att gälla till cch med nästa landtdag. Propositionens antagande förorjades ar ingen enda talare. Statsoch bevillningsuiskottets utlåtande om verkställd granskniog af statsverkets illsånd och förvaltning 1860—1863 slutar ned följande allmänna omdöme om finans örveltningen: Oafsedt de anmärkningar angående vissa itgi tsposter, som härofvan framhållits, kan utskottet dock icke annat än inför ständerna itrala den tillfredsställelse, som förevarande ;ransknicg i allmänhet hos utskottet fremallat. Utskottet har neml gen trott sig hos iensförvaltvingen finna ett sträfvande til parsambet, som utan tvifvel förtjenar lanets fulla erkännande. Och torde det i såant afseende vara tillräckl gt att eriora om en glädjande omständighet, att statsutgif-. erna sedan 1864 årligen minskats, si att iuevarande är stateförslag för allmänna iaisfonden med närmare 2,700,000 mark : nderstiger utgifterna för förerämnda är — J! ch att statsskulden den 1 nästlidne Jon. gjorde 4,363,000 mark mindre än! den 11! ept. 1863, ockiadi amortissementsfondens 1 ligängar under samma tid ej förminskats ned mer än 2,821,000 mark och oaktadt!: Ha indirekta statsinkomater samtidigt aftait, men st. ra cextr f nöden, till följa af den fattigdom sora ;rorsakats af de inom denna period inträfde många missväxtåren. ade — AK RA Or RO a SI