i skap, hvarje län eller stad, som ursprung; ligen utgjort ett samhälle för sig, men sefldan blifvit inryckt under riket och efter t) århundradens förlopp och politiska arbete Ij sammansmält till enhet med detsamma. I Sjelfva detta arbete är en -agstiftningshiVi storia för sig och utgör just den fortgående J utvecklingen af samhällsrätten i denna landsIdel. Det är på grund häraf den store häf.I daforskaren Geijer yttrade de märkliga orden, att ?det är ur noggranna provinciella hi. -I ?storier, som Sverges medeltids historia skall I pånyttfödas?. Ännu mera blir detta förhålJlandet, om sagda landsdel i större mån inI gripit i rikets politiska öden eller utgjort Jen af hufvudpunkterna för dess historiska : händelser; och enär under eliiden dylika hufvudpunkter just derför omgåfvos med väldiga borgar eller slott, så ligger för I belysningen af Sverges allmänna historia en väsentlig vigt i utredmngen af en sådan landsdels politiska öden och samhällsställning. Ett synnerligen rikt bidrag härtill iemnar ofvannämnde arbete af fil. doktor lvander, hvilket vi derför också taga oss heten för våra läsare anmäla. Med hänseende till slottets och stadens högst skiljaktiga inre historia, då de oliktidigt u; pstått samt haft olika författning och intressen att bevaka, men deremot haft gemensamma politiska öden genom slottets egenskap af Sverges vigtigaste gränsfästning mot Danmark och närmaste beröringspunkt med Tyskland, har arbetet sönderfellit i 3 afdelninga Kalmar slotts enskilta häfder, Kalmar stads enskilta häjder samt slottets och sladens samfälda häfder eiler ortens politiska historia. Ammnets vidlyftighet har ovilkorligen påbjudit denna fördelning för att inom båda fritt och öfverskådligt kunna i afslutad form framställa Byggnadshistorien och Samhällsförfattningarnes utveckling, hvilka begge tilldregelser utgöra vigtiga momenter i en monografi, emedan de äro de väsentligaste yttripgarne sf samfundslifvets offentliga verknhbet derstäides. Första afdelningen omfattar sålunda Kalmar slotis byggnadshistoria och lönsförfatining, andra afdelningen Kalmar stads byggnadshistoria och samhälsförfattning, i tredje atdelningen Kalmar slotts och stads politiska historia. Författaren har till detta vidlyftiga verk, efter hvad vi tro oss veta, kostat 14 rägen forskning och möda, begagnat en ed förut delvis okända eller obegagnade källor, särdeles kammarkollegii rika och för landskopshistorien dyrbara jordeböcker, städernes räkenskaper med deras domböcker samt det för Sverges bäfde:orskning likale d.8 yiterst vigtiga och upplysande riksregistraturet med öiriga handlingar i riksarkivet, förutom andra urkundssamlingar, tryckta och otryckta. Härigenom hafva också nya upplysningar af den största vigt för Kalmer8 historia vunnits, och då härigenom nea felaktiga uppgifter, som fått gälla d hela kraften af en trosartikel, blifvit f ha ett allmännare historiskt värde. På tt har Kalmar slotts byg -nadsår och skiften blifvit rikligen belysta sam: sningarne bestyrkta i de minsta omsheter af anförda urkunder till ojät. ktiga vittnesbörd om sanningen. Kalmars gamla ryktbara slott uppfördes, . enligt dessa upplysningar, omkring är 1200. mcd ringmur och torn, tillöktes af Magnus. Hriesson med flyglar 1336, samt ombyggdes af Gustaf I och Johan III mellan 1541— 1590 till nästan alla våningar, gemak och flyglar, så att ej ett rom fanns qvar i oförndradt skick från medeltidens konungaborg. Författaren visar, att sjelfva unionssalen är en dikt från 1782, men att deremot Gustaf I 1550 nybyggt hela denna tlygelvåning med den stora salen derstädes, som förut ej fanns men icke destomindre fått namn af unionssalen. För slottets fästningsbyggnad från äldste tider till de af Gusiaf I anbefallda nya verk kring gamla borgen lemnea lika fulisändig redogörelse, som ger en klar öfversigt af de förändringar slottet i detta f.:1l undergått ej mindre än af det nya fästningsskick, som sednare ätt namn al Svenska skolan och ailraförst tillämpades å Kalmar slott 1542—1555, allt nya för svenska fortifikationens historia obekanta upplysningar, hvarmed denna litteraturgren blifvit riktade. Rörande stadens historia, som börjar med verkets 2:dra del, har författaren i riklig mån begagnat sig af ortens folksägner vid sidan af de äldsta urkunder, och derigenom kommit till den elutföljd, att Kalmar läns äldsta befolkning utgjorts a! en med göterna beslägtad folkstam, som vexlande kallades Vender, Hvener, Huner och genom slävtskapen med göterna äfven Jöthuner, hvilket efter författarens uppgift betyder läglandseller floddalsgöter, älffolket, och hvaraf namnet jätter uppkommit, hvilket sålunda varit ett historiskt och ej ett mytiskt folk i Småland eller, eom det under medeltiden benämndes, Södergötland, hvarför också hunerna i Eddadikten kallas ?Sudrienir men? eller Söderboar (2 d. 73 sid.). I detta afseende har ovilkorligen ett nytt uppslag erbjudits svenska historiens äldsta minnen, hvilket väl torde förtjena en större uppmärksamhet af häfdeforskningen, då just frågan om småländska landets äldsta befolkning och underkufvande af Svea väldet är den minst bearbetade i svenska historien. I sammanhang härmed har författaren lemnat vetenskapen en ny härledving af namnet Kalmar, en härledning, hvilken vi för vår del biträda, då den framför de föregående försöken i denna väg åtminstone hsr förtjensten af större vetenskaplighet, samt bestyrkes af lokala förhållanden oeh det ännu qvarstående urgamla namnet Möre. Likaledes upplyser författaren om de äldsta samhällena i länet under Jöthunernas välde, vid fosterlandets underkufvande af göterna i den stora lolkstriden å Dunahed mellan hunerna och göterna år 550, hvilken strid Hervara-sagan och Saxo så lifligt skildra, och hvilken författaren förlägger till Småland efter en kritisk granskning af sagornas cgna uppgifter. Mycket är härvidlag visserligen vunnet, men ännu mera torde dock återstå, innan författarens åsigt kan anses bevisad. Det är emellertid ett alldeles nytt fält författaren anvisat för utredningen ef den hitiatills förgätna frågan när eller hur Småland med sina från Östergötland afvikande fol:minnen, seder och språk kommit under östgöta-väldet, innan detta sjelf genom folkstriden vid Bråvalla 200 år senare kom under Svea-väldet. I 3:dje delen framställes Kalmar stads samhällsinrättning från äldsta till närvarande tid inom alla grenar af ett lagbundet samfärdslif, som derför omständligen belyses i sina mångfaldiga yttringar och lemnar vigtiga bidrag till svenska samhällsförfatt-n ningens historia, som hitintills saknat allld speciel bearbetning af städernas särskilda sl vättshäfder, ty det eom af Nordström i hans Åå arbete om Svenska samhällsförjattningens hi-)5 storiz omförmäles rörande städernas rätts-lp väsende och friheter eller 8. k. privilegier, m är endast utdrag ur de allmänna författnin-se sarne af Björkö rätt, Magnus Ericssons stads-t3 lag och 16198 åra stadalag iemte njora an. ORT 4AAL00 Vf ÖYALA ANA ES OMP EIN AH LI Ho H FIL ct 4 a Ft or FU YI HH TE FL FRV kt oR — Bo FK Kr Ft vs KR RA