denne talare yttrade sig jemväl grefve C. Q. Mörner, friherrarne Sprengtporten och Bildt samt hr Bennich. A andra sidan förordade hr Nisser bifall till förslaget, i anseende till den korta tiden, som svårligen tilläte att inkomma med något nytt förslag samt i anledning deraf expediera någon skrifvelse till K. M:t Derjemte framhölls den stora vigten af att till K. M:t nu frambära åtminstone några punkter i afseende hvarpå kamrarne stannat i lika beslut. För bifall talade äf ven friherrarne A. C. Rasb och Stjernblad. Genom votering blef förslaget godkändt med 47 röster mot 42, hvilka sednare afgåfvos för återremiss. Mot detta beslut reserverade sig friherrarne Tersmeden, Ugglas och Sj repg porten, grefve O. Mörner samt hrr Schartau, Nordström och v. Geijer, hvilka ansågo detsamma innebära ett vådligt prejudikat för framtiden samt dessutom innefatta en antydan derom, att första kammaren ej i den mån, som vederbör, tycktes vilja upprätthålla grundlagarnes helgd. Härefter föredrogs punktvis statsutskottets memorial n:r 98 angående den urider innevarande riksdag verkställda statsreglering och de för bestridande af riksgäldskontorets utgifter erforderliga bevillningar. Uti första punkten hade utskottet, rörande lämpligaste sättet att fylla riksgäldskontorets brist för år 1867, dels ifrågasatt att redan under loppet af detta år tillämpa riksdagens beslut om förhöjning af tullen å vissa importartiklar och af bränvinstillverkningsafgiften, dels ock hemställt, att fullmäktige i riks gäldskontoret måtte få uppdrag anskaffa ett belopp af sex millioner rdr genom upplåning mot obligationer i svenskt mynt. Gretve ffenving Hamilton, som framställde en mindre väsentlig anmärkning mot sifferberäkningen, yttrade derjemte den åsigt att räntan i obligationerna borde upptagas till högst fem procent? i stället för fem, som utskottet föreslagit. Hr Schartau trodde att, derest man ansåge sig berättigad att låta de beslutna tullförhöjningarne vidtaga förr än med nästa års början, sådant då borde ske fenan I samma syfte talade äfven hr v. Koch, hvilken, jemte hrr Wailenberg, Waern och Bennich, frih. Stjernblad, frih. Beck-Friis och grefve E. Sparre förordade bifall till memorialet i denna del. Hr Nordström ansåg att lånets belopp bort höjas till 8 millioner rdr, hvarförutan nämnde talare ansåg grundlagsvidrigt att redan nu tillämpa de beslutna förhöjningarne i tullsat serna m. m. Efter framställd proposition blef första momentet godkändt. I afseende å infriandet af obligationerna hade utskottet föreslagit, att detsamma borde ske till hela beloppet under de tre åren 1870, 1871 och 1872. Frih:ne Tersmeden och Hugo Hamiltsnp samt grefve Henning Hamilton och hr Schartan önskade denna amorteringstids utsträckning till och med 1875. På yrkande af hrr Wallenberg och Weern blef utskottets förslag godkändt, dock först efter votering, som utföll med 64 röster mot 20. Utan diskussion godkändes utskottets hemställan i 3:dje punkten, angående bestämmandet af obligationernas valörer. Vidkommande derefter 1868 års brist, som utskottet ansett höra genom bevillningar fyllas, framställde grefve Hennwing Hamilton åtskilliga anmärkningar mot de af utskottet gjorda beräk ningar, hvilka lågo till grund för de uppgifna behofven. Dessa anmärkningar besvarades af frih. Silfversehöld och grefve Ugglas hrr Selander och Wern, hvarefter punkten, uppå framställd proposition, blef af kam aren bifallen. I fråga slutligen om sättet att anskaffa medel för bestridande af det för år 1868 Leviljade an: slaget till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan godkändes utskottets förslag att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret, att i mån at behof tillsvidare anskaffa härtill erfor derliga medel i den ordning den af utskottet föreslagna 62 af det nya reglementet för riksgäldskontoret innehåller. Andra kammaren. Efter en långvarig diskussion om 1:sta punkten af statsutskottets memorial n:r 98, hvilkens hutvudinnehåll är härofvan uppgifvet, biföll kammaren denna punkt genom votering, som utföll med 94 röster mot 71, hvilka voro för ett af hr Lindström framstäldt förslag att 8 millioner rdr skulle upplånas och full frihet lemnas åt fullmäktige i riksgäldskontoret att bestämma om lånets upptagande inom eller utom landet. Diskussionen rörde sig hufvudsakligen deromkring, huruvida det vore rådligt att binda händerna på riksgäldsfullmäktige samt huruvida den beslutade förhöjningen i tulloch bränvinsafgifterna kunde grundlagsenligen och lämpligen införas redan i år. Hvad vidare föreslås i detta statsutskottets memorial — eller att till fyllande af riksgäldskontorets nu uppgifna behof under år 1868, riksdagen måtte, utom de redan bestämda, besluta ytterligare bevillningar till belopp af fyra millioner niohundratusen rdr; och att riksdagen måtte åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdraga, att mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller genom begagnandet af krediter anskaffa de medel, som för öfrigt kunna komma att erfordras för bestridande af de på riksgälaskontoret anvisade utgifter — blef sedan af kamniaren utan diskussion bifallet. Sammanträdet slutades först kl. omkring f2 12 på natten.