bättringar ; ofta har vid deras bruk ex nj metod sett dagen, ka bättre maskinerie blifvit uppfanna; alltid ha de skyndat at begagna sina medtäflares uj pfinningar. Så verkställes malmens rostning öfver allt i Westmans rostugn, hvartill man sel en modell unde. n:r 22 i 47:de klassen. Som det har blifvit utrönt, att tackjernets qvantitet och qvalitet bero på masugnens dimensioner, har man gifvit dem ända till 15 mötres 50 centimetres höjd, hvilket dessutom har den fördelen att minska bränsleå:gången. Lancashiremetoden med Ekmans gasvällugn (kl. 47, p:r 11 och 12) har äfven tagit en stor utsträckning. Slutligen användes Bessemer-proceduren vid de fles a bruken; det är direktören för Högbo bruk, som mest bidragit att göra den allmän i Sverge. Låtom oss till slut nämna den gasugn, hvars modell återfinnes under n:r 10, kl. 47, uppfunnen af F. Lundin, underdirektör för Uddeholms bruk i Sverge. Detta bruk drifves med gas, som frambringas af sur sågspån, hvilken faller från ett stycke flottved och innehåller 50 proc. vatten. Med deuna ugn, vid hvilken Siemens regeneratorer äro anbragta, erhåller man en mycket högre värmegrad än man förut kunnat åstadkomma, Denna uppfinning värderas också mycket at alla ingeniörer. De svenska bergsmännens ihärdiga bemödanden och oaflåtliga arbeten för att ernå det failkomligaste tillgodogörandet af de ur jorden upptagna rika produkterna ha hittills biifvit krönta med ull framgång. Deras jernsorter ega i högsta grad härdhet, kohesion och seghet; de förevisa också sådana, som blifvit vridna och knutna kalla, utan att den minsta bräcka derigenom upp-. kommit. Nästan alla bruk ha insändt profver på stängjern: Mo ala, Finspong, Nyby, Surahammar, Kloster, Stora Kopparberget, Hellefors, Furudel, Gellivara och några andra verk ha lemvat afbrutna stänger samt tjock och tuon jernplåt. Vi se också några maskiner, åkerbruksredskap, kettingar och spik af alla dimensioner. Wikmanshyttans bruk har utställt Uchatiistål, som säljes för 142 fres pr ctr i S:!ockholm och är mycket lämpligt för tillverkning ef mejslar, stampar och gruive hammare. Gevärspiporna af jera från Kihlafors och Svanå, dylika af Bessemerstäl från Fagersta och Dannemora, de blanka vapnen och knifsmidena al samma stålsorter förtjena satt särskildt n . Fogersta, som utmärkt sig genom sina produkters mängd och omvexling, har äfven hitsändt borrade och efter ny metod dragna gevärspipor. Nämnrom till elut de båda gjutova kanoner på lavetter, som äro placerade framför Wasas hus (Orgäs-stugan). Den ena, med stålband och refflad, väver 32,000 svenska marker, eller omkring 13,600 kilogrammes: den andra 29,900 sv. marker, eller 12,700 kilögr. Gjutnaiett endastycke i Finspongs dubbelugn, hvars modell står bredvid stångjernspyramiden, erbjuua de den egenheten, ait det tackjern, hvaraf de blifvit gjutna, innehåller en tusendel svafvel. Vid Åkers styckebruk anställda med tackjern till kanontillverkning ha ådagelagt, att i denna proportion; bidr.ger svaflet att hålla kolämnet i intim förening och hindrar det att sönderdela sig till grafit, hvilket skulle menligt inverka på metallens soliditet. Den refflade kanonen har varit underkastad de mest bevisande prof; man har skjutit 234 skott under följande förbållanden, utan att någon märkbar förändring visat sig i pjesens tillstånd, nemligen: 29 skott med 20 kil. krut oiekti 35 skott med 22 kil. 500 kr (88 BS nin 170 skott med 25 kil. krut Om fackmännen önska lära känn Sverge i jernindustrien begagnade me a i alla deras detaljer, och vilja förskaffa sig de noggrannaste upplysningar, fina i den svenska. komiten en lika ansp