Article Image
NN MEDIA MUSKIA sniken Verldsutställningen i Paris. (Från Aftonbladets korrespondent.) Xx. Den 1 Maj. Medge att ni nu skulle vilja ha något uppfriskande på förste Maj. Hvad kan då vara bättre än att företaga en promenad genom verldens alla förfriskningslokaler, Ni tyckes betänka er för n sådan färd, men ni kan lugat följa med, ty crcicerone skall nog veta ait sluta då han ser att ni inte 1ål mer. Se här har ni den stora franska restaureiionen. Vi hafva ea gång förut besökt den och gjort våra anmärkningar öfver den präktiga lokalen. Låt oss nu tala om maten. Hvad behagar ni? Ostron och hvitt vin. Ah ni är en gourmand! Mennu må. ste ni inskränka er att endast smaka på rätftersa, ty snnars står ni inte ut att följa med till slutet, Här är matsedeluy. Nu äta vi soppa, sedan stufvade karpar, boenf a Ja mode, salade, ost och frukt. Det ken just vara lazom till en liten frsnsk frukost. Ett glas bourgogne och viäro färdiga att gå videre. Men först måste vi betala. Fembon francs för två personer! Det kan tyckas skarpt, men vill man äta godt, så får man också lära sig betala, Här är en annan fransk restaurant, hos hvilken man spisar efter bestämdr priser, 4 francs för en frukost och 7 franes för en middag, men då vankas inga ostron eller stufvade karpar. Den com vill ha ett begrepp om franska kokkonsten, måste företoga sina studier hos den förnämsta restau. ranten, Pastejbagare och lemonadförskljare hafva -här butiker i mängd, för dem som vilja tillfredsställa en mindre grad af hunger och törst. Se här är den holländska lokalen. Vill ni nu ha en kopp kaffe, så fins här äkta Java. Vi ba dessutom en annan orsak att sitta ner, memligen en vacker hollöndska i nationali drägt. Man skulle kunna tro att det är): Ulla Winblad som går här lifslefvande, Drägten är nästan densamma, och den bolt ländska uppasserskan Jiknar också Ulla i behag. Twee kopje koffij! Ja skratta icke ni, tv det äkta hölländska. Ser ni att vår istär och kommer der med rykande en au skola vi också ha likör medan vi äro i likörernas land. Jufvrouw! twee glas curacao. Trän holländska kefeet gå vi till de tyska ölförsäljningarne. Här flyter ölet i strömmar och ingenstides finner man cå många kunder som kär. Svenskarne ega stor rykt. barhet för att kunna dricka, men mot de tyska öldrickarne äro vi ändå riktiga di baro. Man kan här få ee en och annan tysk som kommit till Paris för att betrakta expositionen, men som på morgonen alltid hamnar i Bierhellen och stiger upp från sin stol först när lokalen skall stängas. Ena så-, dan åkta bairare eller wiirtembergare kan icke lefva utan att dricka minst fem kannor k öl om dagen, Föröfrigt måste man tillstå att öldrickandet börjat få fart äfven inom alla andra te nationer. Tusentals främlingar trängas härk OLsugen för att få sig en ?bock? (ett glus öl . he a Här är det spanska kafeet. BSitt ner och drick ett glas malaga eller sherry. Muchacho! Öfverallt finnes franska kypere, men för att få ett riktigt spanskt iniryck, så låta vi servera oss af en spanior. Se der ha vi den svartmuskiga kyparen. ?Qu mandan Vmds. caballeros?? frågar han. Dos vaso de Xeres. Tänd nu en äkta Havana, så är det ganska lätt :tt crömma sig vara i Spalg nien. Sherryn är utmärkt fin och igar ren luktar verkligen vestindisk. Ena cgeohet d har det spanska kafeet, nemligen, att nästan a allting kosiar en franc. En kopp kuffe, etis glas vin, en c garr, ett glas sockervatten, d allt betalas med en franc. al Der svajar Dan: ebrogen öfver en dörr. pm Vi nämnde en gång att danskorne skullels möja sig med att sätta upp en tobaksbod, rr men en förelagsam köpenhampare har förvandlat den lilla lokalen till ett trefligt kofe, gt der de danske ha tillfälle att sammanträffa. Hittills har mua sett fler: danskar än svenfr skar i Paris. Bland de förra hafva vi märkt ; H. OC. Andersen och Lumbye, bland de sejä nare p.ofessor Molin. te Andtligen ha vi hunnit den svenska re-s, staurationen. Till sitt yttre utmäcker denq, sig genom två präktiga tlaggor, en svensk :; och en norsk. Uppasserskan är klädd som pc, blekingsflicka, och hon lär också vara kom,f men derifrån, men uppriktigt sagdt så må-; ste det vara mycket längesedan, Om ni här vill ha er ett godt mål, så vet ni hvad ni har att välja. Allt är nästan som hemma, utom priserna, ty de äro naturligtvis parigiska. Den ryska restaurationen gå vi förbi, ty der voro vi ju inne helt vyliger. Sedan kommer den italienska. 1 försterna ligga uppstaplade en mängd läckerheter för att locka kunder. Innanför disken tronar en svartögd neapolitanska, och för vir del måste vi tillstå, att hon är mera lockande än det florentioska brödet, buffelosten och mecåf karonen. Ett gles eldigt italienskt vin kanlec här vara på sin plate. Ropa på kyparen. be Cameriere !? JEN ?Cosa cormandeno, Signori?? 5 Che qualit6 di vini ha?? sic De vini Marsala ed Zucco.? vå Ni tycker måhända om Marsala. Une rä bottiglia di Marsatal 80 Å Se så drick pu bara. Det är första Moj i dag, och då vi iese kunna få vara med på Blåporten och Hasselbacken, så Jät 0ss åtminstone cöra degen så lsd som möjliet

9 maj 1867, sida 3

Thumbnail