SDvIn OPPDATATY 6 OM MVM a OA uxemburg-frågan, undertecknad af hrr Jules Favre, Bethmont, Picard, Malzieux och Jules Simon. Regeringen hyser en liflig önskan att för den offentliga makten och landet meddela alla fakta rörande frågan om storhertigdömet. Om omedelbara förklaringar hade varit möjliga, skulle hon ha skyndat att framföra dem på tribunen. Men underhandlingar, gynnsamma för fredens upprätthållande i Europa, äro inledda och bedrifvas verksamt af de stora makterna. Denna diplomatiska situation ålägger kejsarens regering den största förbehållsamhet, hvarföre hon anser det vara sin pligt att ej itaga sig ansvaret för en offentlig debatt i förtid. (Bra, myc ket bra!) Det är med ledsnad hon, oaktadt den allmänna meningens naturligaoro, föreslår denna diskussions uppskjutande; men lagstiftande kåren har en alltför stor erfarenhet om diplomatiska angelägenheter för att icke skänka sitt bifall åt detta uppförande. Regeringen har för öfrigt beslutit att behandla detta wvigtiga ämne inför kammaren, så snart förhållandena tillåta det. (Nytt och lifligt bifall.) Mottag, herr president, 0. 8. v. Statsministern Rouher.? Jules Favre steg härpå upp och begärde få göra en anmärkning, men afbröts af olika meningsyttringar. on Presidenten Schneider. Det är ej tillåtet att göra någon sådan. . Jules Favre. Jag antyder endast meningen dermed, berr president. Underteckvarne af ioterpellationsbegäran faga fasta på de förklaringar och förhoppningar, som framställas i det nyss upplästa bretvet. De bedja endast herr statsministern att icke fatta något definitivt beslut, mnan han rådfrågat kammaren. (Afbrott, — På några bänkar nära talaren: Mycket bra, myc ket bra!) : Glais-Bezoin. Må man ej göra såsom med Mexiko! (Oväsen.) Härmed var saken slut. NORD-TYSKLAND. Kreuz-Zeitung, en af den preussiska regeringens officiösa organer, förklarar i en artikel för förliden lördag, att sedan Luxemburgfrågan numera blifvit en europeisk, hvars afgörande hvilar i stormakternas händer, utsigterra för fredens bibehållande blifvit ljusare och att Preussen ej skall afvisa ett reglerande af frågan på europeisk grundval och under europeisk garanti. Såsom våra telegrammer berättat har också nu Berlinkabinettet, ej mindre än franska regeringen, samtyckt till frågans slitande på en konferens af stormakterna och Holland, på basen af Luxemburgs neutraliserande och Preussens uppgifvande af sin ockupationsrätt mot makternas garanti. I Berlin gick under de sednaste dagarne af förliden vecka ett rykte, att hr von Bismarck i allrastörsta hemlighet gjort en utflykt till Warschau, ja, några säga till och med ända till Petersburg, för att hålla ett förtroligt tåte å töte med furst Gortschakoff, och att föremålet för de båda herrarnes samspråk varit ingenting mindre än afslutandet af en offoch defensivallians. De officiösa tidningarne berätta visserligen, att han endast varit till Rägena för att köpa ett landtgods, men berlinarne ha sin tro för sig. Den listige ministerpresidenten hade, för att leda uppmärksamheten på villospår, afrest norrut, men väl hunnen till första stationen hade han vändt om igen, satt sig app i ett Warschautåg och ilat österut. ans djupa inkognito hade ej hindrat att man i Öppeln kännt igen Tysklands genius?. Konungen af Preussen har förärat sultanea Omar af Bornu vid Tsadsjön, som bevis på sin erkänsla för den gästvänskap sulianen visat den sedermerai Wadai mördade afrikanske resanden Moriz von Beurrman, en hedersskänk, bestående af en splitterny iron, ett ekipage med tillbehör samt en guldklocka. Presenten är gilven på hemställan af den bremiske forskaren Rohlfs, som nu reser i dessa för hans föregångare så olyckliga trakter. SYD-TYSKLAND. Om den ministerkris, som nyss egt rum i Wirtemberg och ledt till det österrikiska partiets fall och den preussiska politikens seger, berättar Schwabische Volkszeitung: ?Vår ministerkris har inträdt i en ny fas, hvartill en liten resa, som hr von Varnbiiler (utrikesministern) företog, gaf anledning. Hr von Neurath (justitieministern) begagnade sig nemligen f sin kollegas frånvaro ör aft närma sig hans majestäts öron med österrikiska sirnsåvger. Då hr von Varnbäler hann tillbaka och märkte hvad som föregått, bröt stormen lös. Hr von Neurath försvarade sig med en gammal jurists seghet, men då hr von Varnbiäler med grafstämma förklarade, att om man vägrade att verkställa Augustifördraget (med Preussen) det inom sex veckor ej mer skulle finnas någon wärtembergsk minister, då, säger tidningen, segrade Tysklard. Hr von Neurath erhöll sitt entledigande.? Utom Neurath har äfven krigsministern von Hardegg, en annan ifrig vän till Österrike, afgått. Till deras efterträdare äro utnämnda öfvertribunalrådet Mittnacht, en ännu helt ung man med stort anseende för juridisk förmåga, samt öfverste Wagner, en kunnig och duglig officer. ÖSTERRIKE. Från Pest skrifves att den kejserliga familjen ditväntades den 14, för att derifrån begifva sig till det för dess räkning nyss inköpta godset Gödöllö, der hofvet kommer att uppehålla sig till kröninsen, som nu är bestämd att ega 1u.. i Vucnan från den 2 sill den 10 Juni. Ungerska riksdagen sammanträder åter den 8 dennes. Bland den mängd af fabulösa rykten, som på sednaste dagarne cirkulerat i Wien, men som ej erhållit den minsta bekräftelse, var åfven ett att Gramoni skulle från Paris medfört ett utkast till ett alliansfördrag mellan Frankrike och Österrike, att det den 26 April skulle blifvit antaget, och att von Beust i följd deraf skulle afgå och efterträdas af furst Richard Metternich, det nuvarande österrikiska sändebudet i Paris och en varm förespråkare för ett förbund med Frankrike. RYSSLAND. Den antagonism mellan det storryska partiet och tyskarne i Ryssland, som på de sednare åren framträdt på ett så anmärkniogsvärdt sätt, har ånyo gifvit sig luft i Katkofs tidning, ?Moskva-und:rrättelserna?, genom det yrkandet att ryska språket måtte införas såsom undervisningsspråk vid universitetet i Dorpat. Naturligtvis ha de tyska tidningarne blifvit ytterst upprörda öfver detta ?vanvettiga? förslag, och Rigasche Zeitung hotar, att samtliga professorer ge.