TT 0 Te RE. BS a 0 ER a et endast inskränkte sig till att göra en framtällning. Jemväl beträffande den yttre formen, oro dessa båda frågor af skiljaktig natur, di m begge blifvit riksdagens beslut, de äfven tvifvelaktigt kommit att föranleda till skilda krifvelser. Äfven fästade grefve af Ugglas särkild vigt å uttalandet af dena grundsats, att inet annat bör i afseende å statsregleringsfrägor lifva föremål för gemensam omröstning än sålant, som eger oupplösligt sammanhang med inslagssummorna, hvarförutom såväl tvenne sistämnda talare som vice talmannen och grefve 5. Sparre erinrade om nödvändigheten att strängt vålla derpå, att så få frågor som möjligt på en sång dragas under en och samma omröstning. Den af utskottet föreslagna voteringsproposiionen godkändes. . Vidare hade utskottet föreslagit voteringsoropositioner i fråga om medel till undersökninsar rörande framtida fortsättande af stambanor amt rörande sådana jernvägsanläggningar, som iro afsedda att medelbart eller omedelbart komma beröring med statens stambanor. . Sedan talmannen vägrat proposition å bifall ill dessa propositioner, på den grund att desamma genom uppställningen voro till ordalagen något afvikande från första kammarens beslut, samt grefve Henning Han.ilton och hr Wallenberg yrkat återremiss, godkändes, efter votering med 43 röster mot 25, ett förslag af hr Fåhraeus, varigenom de båda propositionerna med någon förändrad ordalydelse sammanslogos till en proposition. Slutligen föredrogs bevillningsutskottets utåtande n:r 19, i anledning af skiljaktiga beslut angående vilkoren för bränvinstillverkning. Härrid godkändes dels voteringsproposition rörande illverkningsafgiften, dels ock utskottets förslag i afseende å kontrollörsarvodena. Andra kammaren. Föredrogs först statsutskottets utlåtande n:r 70. Såsom ett bevis, huru i denna kammare vidlyftiga debatter kunna uppstå med anledning af jumförelsevis obetydliga frågor, förtjenar nämnas att icke mindre än 17 talare, och deribland en 4 särskilda gånger, funno sig uppfordrade att yttra sig öfver detta betänkande, som rörde användandet af ett efter en piga i Rättviks socken fallet dana-arf å omkring 1500 rdr. Dertill är att observera, att det var andra gången, som frågan behandlades i denna kammare, efter att förra gången hafva blifvit till utskottet återremitterad. Hr Liss Olof Larsson har väckt motion, att dessa medel skola tillerkännas Rättviks socken, för att bilda en fond för stipendier för fattiga teol. studerande från sagde socken. Förra gängen frågan förevar i kamrarne upplyste emellertid t. f. chefen för finansdepartementet, att till K. M:t från tvenne systerdöttrar till den aflidna inkommit ansökan att, ehuru såväl deras moder som moster voro födda af oäkta säng, komma i åtnjutande af den sednar-s CE.erlemnade qvarlåtenskap. Med anleduing af denna upplysning återremitterad-Ja betänkandet till utskottet, som i zu afgifvet utlåtande hemställt, att hr Li-e lof Larssons motion måtte lemnas utan silt afseende. För bifall till denna utskotters hemstältan talade hrt C. Ifvarsson, frih. v. Schulzenheim, Uhr, frih. Al-trömer m. fl., anförande hufvudsakligen, att denna fråga borde få stå öppen för den händelse K. M:t skulle finna sig föranlåten att vid en annan riksdag föreslå bifall till de båda systerdöttrarnes ofvanomtalade ansökan. För bifall till motionen talade, utom motionären, som dock ändrat sitt förslag derhän, att medlen skulle användas till understöd åt fattiga skolbarn inom Rättviks socken; hrr Beronius, Rönblad, Bovin m. fl., hufvudsakligast på den grund, att, då riksdagen många gånger förut och äfven en ng vid denna riksdag medgifvit, att danaå-arf fått öfverlemnas till den kommun, arflåtaren i lifstiden tillhört det nu vore inkonseqvent och orättvist att i detta fall neka sitt bifall till ett dylikt förslag. Efter votering bifölls utskottets hemställan med 106 röster mot 26 som yrkade bifall till motionen. Derefter biföllos utan föregående diskussion eller votering samma utskotts utlåtanden n:r 71, angående användande af f. d. Ridderstolpeska egendomen, och 72, deri utskottet, i anledning af väckta motioner, föreslagit en skrifvelse till K. M:t, angående skjutsningsbesvärets ordnande. Då emellertid 1:a kammaren afslagit detta förslag och frågan sålunda förfallit, anse vi oss ej behöfva redogöra för innehållet af den föreslagna skrifvelsen. Första kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r 12, angående räntemedlens insättande i bankerna, afslogs i enlighet med det beslut kammaren för någon tid sedan i detta ämne fattat. Deremot bifölls samma utskotts utlåtande n:r 13, med förslag, att riksdagen uti underdånig skrifveise skall hos K. M:t anhålla om upprättande af en fullständig tablå öfver statsverkets fasta och lösa egendom sådan den vid 1866 års utgång befanns. Derefter föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 65, i anledning af väckt motion om ordnande af janegares och arrendators ömsesidiga rättsförållanden. Förslagets 3 första punkten, för hviikas innehåll vi förut redogjort, biföllos utan diskussion. Likaledes bifölls äfven 4:de punkten, dock först efter votering, som anställdes på yrkande af hr C. A. Larsson. Voteringen utföll een 79 ja emot 39 nej, hvilka sednare yrkade afslag. I 5:te punkten hade utskottet föreslagit, att om en jordegare vid utarrenderande af en egendom till arrendatoren äfven ville öfverlemna inventarier till egendomen, skola dessa inventarier, genom iakttagande af vissa formaliteter vid öfver. lemnandet, kunna blifva fria från utmätning så länge legoaftalet räcker. Med anledning af detta förslag uppstod en stunds diskussion, derunder hir C.A. Larsson, Rosenberg, Staaff m. fl. yrkade afslag å denna punkt på grund deraf, att ett dylikt lagstadgande skulle göra det mycket lätt för en oredlig gäldenär att bedraga sina borgenärer, då han ju skulle kunna för en mängd utaf år fastlåsa en stor del af sina tillgångar, fenom att nedlägga dem uti inventarier, hvilka an sedan jemte sin egendom utarrenderade. Deremot framhöllo grefve Posse och friherre v. Schulzenheim den stora fördel ett dylikt stadgande skulle medföra såväl för jordegarne, som erigenom lättare skulle få sina egendomar utarrenderade, som ock för arrendatorerna, hvilka nu sällan kunna åtaga sig ett större arrende af brist på nödigt förlagskapital till inventarier, och hvad beträffar de befarade missbruken, så trodde dessa talare, att-den, som vill bedraga sina borgenärer, redan nu har så många utvägar dertill, att man icke behöfde af dylika betänkligheter låta förhindra sig att lemna sitt bifall till ett i sig sjelft nyttigt stadgande. Efter votering om kontraproposition beslöt kammaren att återremittera betänkandet med 114 röster mot 15, som yrkade bifall. Afvenledes uppstod en kort diskussion med anledning af 6:e punkten, deri utskottet föreslagit att växande gröda ej skall kunna i mät tagas utan i sammanhang med egandeeller nyttJanderätten till den jord hvarå den växer. På yrkande af grefve Posse m. fl. bifölls utskottets förslag. 7;e och sista punkten bifölls utan diskussion. Slutligen bifölls äfven utan diskussion samma utskotts utlåtande n:r 66 med förslag till ändring i lagens stadgande angående frälsemäns forum vrivilegiatum,