Hr Hasselrot gillade äfven utskottets förslag dock med den ändring att orden ?till nästa riks dag måtte utbytas mot: efter landstingens hö rande?, Deremot ansågo flere talare, att man bord afvakta verkningarne af sednaste författning tmnet, och motsatte sig derför den föreslagn skrifvelsens aflåtande. Om denna åsigt förenad sig grefve af Ugglas, hr Lagerstråle, frih. a Ugglas, hrr Arrhenius (hvilken ansåg Skjuts frågan böra bli en kommunal angelägenhet) E. W. Almqvist, grefvarne C. G. och O. J Mörner. Hr Storckenfelt önskade att kammaren måtte antaga hr Otterströms reservation, som hufvud sakligen öfverensstämmer med utskottets förslag dock med HUSeg deraf, att riksdagen skulle till. kännagifva sin äsigt att skjutsskyldigheten borde af staten öfvertagas. Hr Landgren framställde ett förslag att skrifvelsen måtte intagas en anhållan, det de postakintetTiige måtte deltaga i skjutsnings esväret till lika belopp som andra skjutshemman. Hr Wallenberg och grefve Henning Hamil ton förklarade sig helst se att saken finge fö! närvarande bero och ingen skrifvelse måtte afgå Sedan diskussionen omsider förklarats slutad, begärdes votering, hvarvid utskottets förslag för. kastades med 60 röster mot 31, hvilka afgåfvos för hr Ekenmans amendement. Andra punkten, afst. motionärens öfriga framställningar, godkändes utan diskussion. Derefter föredrogs ett protokollsutdrag från andra kammaren, med inbjudning att deltaga i dess bifall till hr Siljeströms motion om folkskolebildningen, hvaruti föreslås att studium att tyska språ: ket måtte börja först i 3:dje klassen, af latinet j 5:te samt af grekiskan i 6:te klassen. Häremot uppträdde hrr Arrhenius och Berlin, hvilka båda ansågo olämpligt af oupphörligt vidtaga ändringar i ndervisningsväsenået, äfvensom fr Bergstedt, hvilken med ett ytterst intressant rande fängslade kammarens uppmärksamhet under närmare en timmas tid. Diskussionen afbröts derefter för att i afton fortsättas. Andra kammaren. Först på föredragningslistan stod konstitutionsatskottets utlåtande n:r 11, med förslag till ändring af 28 S R. F. Häröfver uppstod en vidlyftig diskussion, för hvilken vi i dag dock icke hinna. mdogöra. Efter anställd votering återremitterades förslaget med 89 röster mot 69, hvilka önskade bifall. sa Derefter föredrogs konstitutionsutskottets utläande n:r 12, innehållande det förslag till änlring af 26 R. O., att riksdagsmannabefattning endast kan utöfvas af svenska medborgare, istälet för det nu gällande stadgandet om bekännelse ill kristen protestantisk lära derjemte. Detta örslag fri jade en kort stunds diskussion, som öppnades af hr Hedengren. Denne talare trodde, att toleransen kunde drifvas så långt, att nan blef intolerant mot svenska kyrkans egna nedlemmar. Tal, ville icke motsätta sig väljanle till riksdagsmän af personer, tillhörande anan trosbekännelse än den lutherska, men önkade dock att de icke måtte få deltaga i benandlingen af sådana frågor, som rörde svenska cyrkans angelägenheter, emedan det kunde hända, utt en dylik representant, vid tillfällen då afgöandet berodde på den förseglade sedeln, kunde ifva utslaget. För att vinna ett tillägg till srundlagen i ofvanangifna syfte yrkade tal. återemiss. q Hr Witt önskade, att det framställda förslaget nåtte antagas till hvilande, emedan talaren anåg, bland annat, att man genom lagar icke kan oplanta en viss tro i ett menniskohjerta och att nan hos många lutheraner kan träffa romersktatolska och judiska åsigter. Hr Hedenberg ttrade sig i samma syfte som hr Hedengren. Ir C. A. Larsson hoppades, att kammaren icke kulle gifva sig det fattigdomsbeviset, att den. ttryckte fruktan, det en eller annan jude och atolik skulle kunna afgöra besluten i kyrkliga rägor, r Gumselius ansåg, att då en fråga kommit å den ståndpunkt, att den förseglade sedeln måte anlitas, det icke kunde medföra synnerlig kada, huru beslutet än utfölle och hoppades att nan icke måtte visa så mycken skuggrädsla att notsätta sig detta farlag Sedan äfven hr Rundäck motsatt sig det af hr Hedengren gjorda yrandar bifölls utskottets förslag med 101 röster 10t 44. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 8, afstyrkande väckt motion om beviljande af tt lån till Wallåkra stenkols-aktiebolag. Motioären, hr Ola Jönsson, visade i ett längre förerag de fördelar, som skulle uppkomma af låets beviljande, men slutade med att föreslå att ammaren skulle förklara sig gilla motionens yfte, men att endast penningar fattades. Motioen förordades äfven af hrr Hedlund och Arf. edsson, men fann motstånd af hrr Hierta, lörofeldt, Murån och Jan Andersson. Det fstyrkande förslaget bifölls. Samma beslut fatdes öfver samma utskotts betänkande n:r 69, fstyrkande väckt motion om beviljande af antill inlösen af aktierna i ett vägbyggnadsolag i Wedens och Bollebygds härader i Elfsorgs län, sedan hrr Hessle och Åstrand förorat, samt hrr Per Nilsson i Espö och Uhr af;yrkt detsamma, den sednare af det skäl, att jan då kanske kunde få börja expropriera en el mängd gamla landsvägar. Shitligen föredrogs Andra kammarens tillfälliga tskotts betänkande n:r 38, med förslag till en rifvelse till K. M:t om nedsättning i personch godstrafiken på statens jernvägar. Detta föräg mötte motstånd af grefve Posse, hrr Mu;n, von Troll, Rönblad, Per Nilsson i Espö, umsellus, Rosenberg och friherre AhlströTr, hvilka anförde, att riksdagen icke borde ägga sig i? de förvaltande verkens angelägeneter, att de orter, som fått jernvägar, nu borde ara belåtna och icke fordra en nedsättning, som lefve en förlust för staten; att rörelsen icke wulle kunna bli lifligare, emedan rörelsemateel fattades o. s. v. Hrr Jöns Pährsson, Medin, . B. Olsson, Sven Hansson och Ola Lasson rordade förslaget, emedan de ansågo trafikxan för hög och dessutom ojemn. Betänkanet afslogs utan votering.