i a et H rt ) , NOD PP mise Mr Ben : ua man Ah Äag s icke vara någon nyhet för er. Ånn UTRIKES FRANERBIKE. Från Paris berättas, att alla politiska pa tier i Frankrike allt mer och mer börja i taga samma nationella ståndpunkt i Luxer burgfrågan. Emile de Girardin, som för någr veckor sedan förklarade sig för kejsardöme afsvurne fiende, skall he försonat sig me Tuilerierna; åtminstene föres i hans tidnin La Libert samma språk mot Preussen sor i de flesta andra franska blad. Äfven prin Napoleon skall uten förbehåll sluta sig ti kejsarens politik, hvilket man betraktkr så som utt godt förebud till ett franskt-ilali.nsk förbund. Tidvingen Univers meddelar, at man i diplomatiska kretenr ölverallt har an märkt den köld och tillbakedragenhet, hvar med kejsaren och den officiella verlden Paris på de sista dagarne ha behandla preussiske ambassadören grefve Goltz. Vi en officiel middag, som senatens ordförand: Troplong nyligen gaf, skall endast en senat. ha samtalat med grefve Goltz. I allmänhe påstås det, att den diplomatiska förbindelser mellan Paris och Berlin faktiskt afbuits Skräddaregesällerna i Paris, som ha ned logt sitt arbete, befinna sig i en mycke: Jolyekiig belägenbet. Då de in på mästarnes anbud att igrat ati gå a arbetslöner med 10 procent, om de ville återbörja ar. betr, ha 400 rkräddaremästare i Paris be slutit stänga sina verkstäder. De från de ergelska arbetarne väntade penningbidragen ha uteblifvit och det är dertöre möjligt, att gesällerna bli nödsakade att gifva med sig. HOLLAND. I Holland tycke; man bedrifva krigsrustningar med icke mindre ifver ön i Frenkrike. Tidningen Aut r Courant be tar från Gröni denna stads fär nivgsverk ekola fö kas i stor skala och att detsamma i Krigeministern äm ör. svarslinien Gk den ge enlig, skola beiycliga fästningsverk s der. Den al mönna fruktan för n har i Hoi 1 d yturet sig genom 4 r, som ha vackra uniformer, flitiot öfva sig och få broderade fan .r till skänks ef fruntimmer. MEXIKO. Kejsaren var ännu vid de sednaste underrättelsernas afgång qvar i Queretaro, der han belägrades af republikanparne under Escobedo. Euligt en uppgilt af sednare datum hade en strid förefallit, emellan de båda härarne, men utan afgörande resulia:. Uiom Queretaro blokeras äfven Mexiko, Puebla och Vera Cruz af republikanarne. De sed naäres truppstyrka är på följande sätt fördelad. 1. General Esecobedos armå, innefattande kontingenterna I 1, under general Trevino, från mellersta delen af landet under generell Regules, och från ve stern under general Corona, tillssmmans en effektiv styrka af 30,000 man. Två tredje delar al denna styrka blokera Queretero, medan en del af Regules kär ockuperar Michoacan och tillsammans med sydearmen opererar mot Mexiko. 2 Östra armåen, som und:r Porfirio Diaz opererar mot Vera Cruz, och räknar 12 å 15 000 man, 3. Sydarmån, under general Alvarez, uppgående till en styrka af 7 å 8000 man. Enligt sednre underrättelser öfver Havanna skall drabbningen vid Quereiaro varit af betydhga dimensioner och utfallit till de kejserligas fördel. K jsaren skull efter densamma jemte Marquez återvändt ill bufvudstaden, men Miramon brutit upp för att förfölja den slagne Escobedo. Före sluget hade Juarcz gilvit de i Tampico siående trupperna befallning att stöta tiil Escobedo, men de hade förklarat sig oberoende af Juares och lemnat Escobedo i sticket. — En tidning i Vera-Cruz påstår att Maximilian har för afsigt utt aflåta en ny dress till mexikanska folket, för alt uppmana det rit gilva tillkänna hvilken regering det önskar. Han skall i detta upprop till och med förklera sig beredd ati öfverisga presidentskapet i den mexikanska republiken, på hvilken plats han anser sig ha minst lika goda anspråk som Juarez. De mexikanska tidningarne meddela en af franska, preussiska, spanska, belgiska, italienska och engelska sändebuden i Mexiko underteckned skrift rom de eft ansmän eens aftåg inlemnet till Maximilisn och hvari de uppmasa honom att aflägsna Mira mon och Marqu z, som efter deras påstående skola gjort sig skyldiga till ordentliga skurkstreck. Så heter det der bland annat: Ers majestät kan ej ha glömt att de båda generalerna i slutet af är 18560 med våld uppbröto koffertor som voro förseglade med den engelska beskickningens sigill och derutur borttogo flera millioner i klingande mynt.? På grund af denna och andra våldshandlingar protestera de på förhand mot de åtgärder som af de bäda generalerna kunna komma att vidtagas. nr AT IB RE Br CU Ph A FÖ BN RT