föra ett nytt slags romanlitteratur, hvars produkj ter, i motsats mot föregångarne, skulle utmärka sig genom sin korthet. Ideen har den bekanta skämttidningen hemtat från den atlantiska kabein, hvarföre romanen äfven kallas en kabel-roman?. Se här huru denna roman i telegrammer utspinner sig: London 1 April. Middagstid. Käre Jonathan. Vill gifta mig. Engelskorna tråkiga. Sök mig behaglig amerikanska. Newyork 12:, e. m. Käre John. Har justen på tapeten. Blå ögon, hvita tänder, svart hår, smärt växt (icke mager). Ordning och sparsamhet — en skatt. London kl. 1 e. m. Litar på dig. Fullmakt in blanco. Newyork kl. 2 e. m. Har hållit loftal öfver dig. Hon vill af hjertat gerna sådan make. — Ber först om ditt fotografiporträtt. London half 3. Jag låter skrufva den Casselliska apparaten till telegraftråden. Härjemte det begärda porträttet. Newyork kl. 3. Hon finner dig utmärkt bra. Går in på saken. Härjemte hennes porträtt i gengåfva. Heter miss Jenny. London kl. 3!1. Tillbedda Jenny. Från första ögonblicket ha edra retande behag djupt ingrott i min själ. Vill ni lyckliggöra mig. Newyork kl. 4 e. m. Ja — jag vill, älskade John. Också er bild verkat välgörande. Men raka dock polissongerna. London kl. 42 e. m. Till Jonathan. Köp diamanter för 10,000 pund — hos bästa Newyork-juvelerare. Bjud på mina vägnar åt älskade. Till Jenny. Dyra qvinna, tag dessa juveler som kärleksprof. Deras eld endast svafvelstickans mot mig förtärande lågan! Newyork kl. 5!(2. Alskade John. Djupt rörd af herrlig skänk. Du funnit vägen till mitt hjerta. I love you with all my heart. London kl. 6 e. m. Till Jenny. I sjunde himlen! Min engel, trånar efter dig. Inskeppar mig i qväll. Vi se hvarann snart. Newyork kl. 8. Käre John. Redan onödig. Jag sjelf nu förälskad i Jenny. Hon föredrar mig, som bor närmare. Oceanen skiljer eder. Vårt bröllop står kl. 12. London kl. 8!1. Goddam! Jonathan, du en bof! Skymfen fordrar blod! Mina sekundanter i Newyork: Johnson, Adams. Newyork kl. 9 e. m. Mina sekundanter i London: Smith, Stuart. Du förolämpad, alltså vapenväljande. Fort — ty midnattstiden mitt bröllop. London kl. 10!2 e. m. Till Johnson, Adams. Följande mina vilkor: Vapnet — elektriska gnistan från kabeln. Hvardera skickar motståndaren stark stöt. Lotten afgör hvem först affyrar elektriska batteriet! Newyork kl. 11 e. m. Lotten har afgjort till förmån för Jonathan. Johnson, Adams. London kl. 11!2 e. m. Vi äro beredda. Meddela två minuter förut eder ställning. Smith, Stuart. Newyork två minuter före midnatt. Precis midnattstiden låta vi tråden spela. — Gif akt! Johnson, Adams. London. Midnatt. John har fallit, söndersplittrad af gnistan. Lhonneur est satisfait. Smith, Stuart. På detta sätt är hela romanen utspelad på ett halft dygn. Hjelten i densamma blef inom tolf timmar älskad — förrådd — och dödad! Hvad vill man mera? — Den ovanliga Ölfvingstorpsgåsen skrifver tidningen Kalmar, som med 35 år på nacken värper och ligger ut ungar, förmodas af en del tidningar vara en anka, hvilket dock alls icke är förhållandet. Om den märkvärdiga gåsen kan till och med tilläggas, att hon vid 20 års ålder npplefvat ett det mest romantiska öde, som nåon gås här i verlden genomgått. En vacker dag, då hon promenerade med familjen ute vid Olfvingstorp, blef hon nemligen i största hast enleverad — af en instuderad räf. Det blef ett förfärligt kacklande af anförvandterne i byn. Och huru behandlade väl herr Mickel, den tjugoåriga? Jo, han bet? henne först i nacken, begrafde henne sedan ända till halsen? som död 1 en upplöjd åker, och smög sig undan tillsvidare. Förmodligen tänkte han att under natten frossa på sitt offer; men en af det nyfikna qvinnoslägtets representar:er spe!ade den listige röfvaren ett oväntadt spratt. Begrafningsceremonien åsågs nemligen, räfven ovetande, af en hustru, som, sedan Mickel aflägsnat sig, upptog gåsen och hembar henne till egaren. Den bortröfvade tycktes vara död, men slutligen slog hon upp ögonen, qvicknade vid och tillfrisknade snart nog. Det blef en allmän glädje i byn och och sedan har gåsen i 15 år utan alla äfventyr årligen värpt och legat ut sina 10 å 12 ungar. Den som betviflar saken, kan sjelf förvissa sig derom på stället. — Gatubroar. I Newyork har man börjat att på ställen, der flera gator korsa hvarandra och trängseln af menniskor och åkdon är stor, bygga broar öfver gatorna för fotgängare. En sådan bro har öfver Broadway, näst FultonStreet, Newyorks förnämsta gata, blifvit uppförd med en kostnad af 4000 dollars. Hon bär 101 tons och vid afprofvandet frambringades icke någon märklig sättning. Bron ligger 17 fot 8 tum öfver gatan ; från 4 sidor kommer man upp på den medelst 34 trappsteg, som äro fördelade i tre afsatser. I London lärer man med det första ämna följa detta föredöme. — Det outtömliga Rom, säger Atheneum?, har skänkt forskaren några mycket intressanta antiqviteter, som upptäckts under San Crisogono, en högst kuriös kyrka i Trastevere, hvilken antages förskrifva sig från Konstantin den Stores dagar. Upptäckterna utgöras af flere hvälfda rum med en mängd inskriptioner med blyerts på väggarne; en graf, inneslutande skelettet af en ung flicka, samt några märkliga infattade ädla stenar.