STOCEHOLM den 24 Aprik De förhoppningar om ett fredligt biläggande ef Luxemburgfrågan, som vårt lördagstelegram väckte, ha sedermera ej bekräftat sig. De synas ha berott på en alltför sanguinisk uppfattning af de båda hufvudparternas benägenhet att ge efteri en fråga, som de alltmer och mer lyckats uppskrufva till en hedersfråga. Man hade hoppats att kabinetterna i Wien, London och Petersburg, till hvilka både Frankrike och Preussen i de första dagarne af månaden vädjade, skulle lyckas utfinna något för båda parterna antagligt bemedlingsförslag, men detta hopp har hittills ej gått i fullbordan. Förlikningsförslag ha visserligen blifvit gjorda, men hvarken i Paris eliter Berlin har man velat lyssna till dem. Så talade man först om att göra storhertigdömet till ett sjelfständigt neutralt område, derefter att införlifva det med Belgien, som i utbyte skulle afträda till Frankrike området mellan Sambre och Maas; men, som sagdt, intetdera projostet har på något håll vunnit anklang. ndertiden rustar man ifrigt på båda sidorna, om än med någon olikhet i sättet. I Frankrike försiggå dessa förberedelser, trots alla varningar till indiskreta tidningar, med en ostentation och ett sabelslammer, som nästan synes vara anlagdt på att utgöra ett hot, medan man i Preussen, nu alldeles som förlidet år, försäkrar att man befinner sig helt och hållet på fredsfot, att Rhenfästningarne ej äro armerade, 0. s. v. I allmänhet är hvad som nu föregår endast ett upprepande af fjolårets händelser: samma lekande med elden, tills man ej mera förmår kontrollera den. Så har, för att göra likheten fullständig, en af den preussiska regeringens officiösa organer, Norddeutsche Allg. Zeitung, nyligen förklarat att Preussen, om några allvarsamma följder inträda, måste skjuta ifrån sig ansvaret, emedan det ej börjat: alldeles samma språk som talades till Österrike förlidet år. Trots den tystnad, hvarmed man i Berlin söker omgifva sina rustningar, är det dock ingen hemlighet att de drifvas i en mycket stor skala. Den vestra gränsen är af gammalt väl betryg.ad och har efterhand såväl under kriget som under de sednaste månaaderna blifvit ytterligare förstärkt. Det är dock egentligen i norr man nu velat betrygga sig. Våra sednaste telegrammer hafva också haft att berätta om stora förråd af artillerioch krigsförnödenheter, som pa nordbanan befordrats till de holsteinska och slesvigska fästningarne, samt om omfattande befästningsarbeten, som pågå för att skydda denna i mer än ett afseende svaga sida af riket. På samma gång har man ännu ej uppgifvit allt hopp atc vinna Österrike för sig, och det försäkras nu från Wien, att det dit anlända baierska sändebudet grefve Tauffkirchens mission går ut på att söka åstadkomma ett närmande mellan de båda gamla rivaleraa. Till Österrikes allians friar dock. äfven naturligtvis Frankrike, och den nyss så förödmjukade kejsarstaten har i en hast, i följd af händelsernas gång, nästan blifvit försatt i den betydande ställningen af skiljedomare, den makt, på hvars utslag allt till en stor del torde kunna komma att bero. Österrike skall säkert ej försumma att göra sig denna ställning tillgodo, och det var ingen tom fras då von Beust nyss yttrade, att Österrikes politik ej skulle läta inspirera sig af nationalitetskänsla eller dylikt, utan endast af sina intressen. Det gäller således hvem som kan betala bäst.