rd RAN EN RAR tade besluten och äterkomma till. ämnet:se dan det blifvit äfven. af sandra kammaren behandladt: pr —ty Lagutskottet, ;har: afgifvit följande tre utlåtanden i anledning af: i 1:o Hr P. von Möllers motion om -vissa stadganden till. ordåandö af jordegares öch arrendators ömsesidiga rättsförhållanden: Utskottet har dervid, med afstyrkande af motionärens öfriga förslag, hemställt: a) det måtte riksdagen för sin del besluta utfärdandet åf en författning, hvarigenom, med ändring af 16 Kåp. 5 och 13 SS jordabalken, så vidt derigetiom uj prägning at städja eller legå å landet eller i stad är föreskrifven jemiväl för det fall, att viss legotid blifvit aftalad, förordnås: När bestämd. tid för legä ute äry må egare sjelf råda jord, hus. eller sin; och flytte brukare eller hyresman; ändå att uppsägning å någöndera sidan ej skett. Är vi legvaftal förbehåll oml uppsägning gjordt, vare det gällande. Har, sedan bestämd legotid ute var, brukare fortfarit med brukningeh eller hyresman suttit i gården qvar, och har ej. egaren; å landet inomtvå månader och i stad inom. en månad, efter legotidens slut, anmanat honom ätt afflytta, varde legoaftalet ansedt såsorh förlängdt på obestämd tid, och gälle omr uppsägning hvad lag stadgas; b) att riksdagen ville föf sin del besluta en författning, hvarigenom angående stället, der betalning af hushyra skäll ske, stadgas? Är ej vid legoaftål om jord eller hus bestämdt, hvarest Betalning af legan ske bör; då skall den ok hen der brukareh eller hytesmannen sitt bo och hemvist hafver; 6 e) att riksdagen ville. för sin del besluta en författning, angående ti till hvad allmänna lagen stadgar i afseende jordegares-förmånsrätt till landbos lösören, igenom. förordnas : att hvad i 6 af 17 kap: handelsbalken stadgas om jordegares förmånsrätt i landbos lösören för afgäld af fast egendom; jemväl-skallsega tillämpning i fråga om lega för kreatur, redskap och annat, som egaren lemnat landborr till egendomens. bruk; der den-lega ej längre stått inne; än i 17 kap. jordabalken sägs, 5å ock om ersättping, der den gäldas böt, för Kväd sålunda fill landbon lemnadt blifvit; pd) att riksdagen för sim del besluter en författning, hvarigenom stadgas: Vill. jordegare, som sin fastå. egendom .fill, brukning åt annan upplåtit, äfven lemna -hönom kreatur, .redskap och annat till egendomens. bruk, -görederå förteckning med utsatta värden. : Denna förteekoi ger at begge underskrifvas, och en bestyrkt afskrift deraf, ge till-kronofogde å landet eller magistråt i stad, att förvaras: Ej mi sedan de lösören eller hvad i stället derför sätere gäld i mät tagas, så länge legoaftalet räcket; CT j ec) att riksdagen ville för sin: del besluta en författning, hvarigenom förordnag.som följer: Växande. gröda må ej i mät gå annorledes än i sammanhang. med egandeeller nyttjanderättigheten till den jord, hvarå deh växet. Reservationer mot utskottets beslut äro afgifna af grefve een samt hrr Faxe, von Gegerfelt, Holmberg, nberg ock Westblad. 2:0 Hrr A. Reutereronas och L. Öhlins motioner om upphörande af frälsemäns forum a Under åberopande af hvad Jardfökötter vid aller riksdag i ämnet yttrade; ställer utskottet: ; att riksdagen ville för sin del besluta en så lydande författning, angående upphäfvande af älsemäns rätt till särskildt foram: Å Med ändring af hväd6 afridderskåpets och adelns privilegier den 46 Oktober 1723 samt 8 och 9 mom. af 2 i 8 kap. FättegnRsbalKen. innehålla derom, att vissa frälsemän rörande mål och angelägenheter skola omedelbart af hofrätt bedömas och handläggas, förordnas, att dessa mål hädanefter skola tillhöra vederbörande un derdomstolar och efter allmänna rättegångsordningen behandlas; dock att. derigenom icke nåon inskränkning sker i den rätt, som, jemlikt F resolutionen den 3Oktober 1675 35, jemförd med k. förordningen deh 1 Mars 1749, tillkommer arfvingar i. adliga sterbhus; att till förrättande.; af -bouppteckningar och arfskiften i samma sterbhus-kallardem, de-helstidertill bruka vilja; kommande i följd häraf-k. brefven den 26 Oktober 1748 och den 7. April-1805;: hvarigenom utländska adelsmän, som hit til riketinkommit, samt -svenska akademiens ledamöter blifvit förunnade enahanda förmånersi fättegångsmål som ridderskapet och adeln; att tilFall verkan upphöra. z De mål och ärenden, .somvid den tid; -denna författning träder i verkställighet, på-hofrätts röfning bero, skola af.-hofrätten med slut aflpas. 3:0 Hir C.-A. Larssons, Wilhelm Nilssons, OC. J. Svensens, Anders Perssons, D. Olaussoås, Lars Perssons, Åke Anderssonå, B. von Geijers, Bergströms och Gyllenrams om ändringar i kommunalförordningarne. Med afslag å hr Larssons motion om företa. gande af en allmän revision af kommunalförfatt ningar, hvartill utskottet icke anser sig befogadt, samt å hvad öfriga motionärer i andra hänseen den än hvad här nedan finnes upptaget; föresla: git, hemställer utskottet : 8. att, med bifall still hrr von Geijers och Berg. ströms förslag, rik dagen ville besluta, att 9:e S i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862; sådan densamma blifvit ändrad genom k. kungörelsen den 15 pb 1863, skall erhålla följande förändrade lydelse: Den, som är uppförd till mindre än femi sådana fyrkar, som i S 58 omförmäles, eger-ej röst. rätt vid kommunalstämma ; egare af i mantal satt jord likväl undantagna; och g att hr Gyllenrams motion på det sätt bifalles, att riksdagen för sin del besluter ett tillägg till 70:e i k. förordningen om kommunalstyrelse i stad den 2 DERA hvarigenom samma erhåller följande lydelse: Ara Efter; slutad uppbördsstämma ingifver drätgselkammaren till mägistraten berättelse, huru uppbörden utfallit, och fogar dervid restlängd öfver oguldna stadsutskylder.