ij ifan uUxcmburss lastning, och a andra så el dan kan man knappt tvifla på, att fransk: regeringen tyckes vara besluten att gå til det yttersta i händelse af en definitiv in vändning af Preussen. Men ännu mer, de påstås att konung Wilhelms regering unde: hand skall ha uppmanat denfranska att e förhasta sig, emedan omständighetern: kunna bli gynnsammare för affären när der tyska riksdagen är afslutad. Enligt samme version skall man hafva svarat, att det vaj omöjligt att draga ut på tiden med denn: fråga. Aftonmonitören fortfar att framhålle hvad som låter försonligt i Bismarcks tal och vidhåller således underförstådt regerin. .jgens anspråk. Regeringstidningarnes håll Bin , och isynnerhet La Patries, är gonske Ikrigisk. Man försäkrar derjemnte, att mar. skalk Niel skall ha förklarat, att hvilka . eventualiteter. som helst i den yttre politi. ken icke kunna öfverrumpla honom samt att ermån skall. vara redo när så behöfves. Man kan sannerligen icke betvifla hvarken hans mod eller hans hängifvephet, men det återstår att se, om ett krig skulle bli allmänt populärt hos nationen under expositionen, då man måste till de oerhörda krigskostnaderna lägga den förlust, som skulle uppkomma derigenom, att alla till Paris ankomna främlingar oundgävgligen skulle försvinna derifrån, och alla de, som man kunnat vänta dit, skulle afstå från besöket. Dessa genom en så obetydlig annexion af område komprometterade resultater göra starkt intryck på sinnena, icke blott hos massan af befolkningen, utan till och med i kejsarens råd, och man skall der lifligt ha framhållit insatsens storhet i förhållande till segerprisets obetydlighet. Den sista ministerkonseljen skall ha varit mycket upprörd. Mea går till och med så långt, att man nämner hvilka generaler som skulle utses att leda operationerna, och man hör general Lebrun omtalas. I några gränsdepartementer, isynnerhet Elsuss, ha anfall af krigslusta visat sig; man har burrat för trupperna och höjt fieadtliga rop mot Preussen; men det är måhända ingen utsigt till att dessa enstaka demonstrationer skolt gifva sig luft på andra orter i landet, åtminstone icke för närvarande, då nationalintresset verkligen står på spel. Man berättar för mig, att Österrike och England försöka en bemedling både i Berlin och Paris, men temligen varsamt. Det säges också att man på en sammankomst af venstern hos herr Marie skall ha beslutit begära att få fromställa interpellationer om den Luxemburgska f-ågan, men det är säkert att majoriteten icke skall tillåta en debatt i detta ärane.? De skrädderiarbetare i Paris, som mställt sitt arbete, ha på ett möte beslutit att ingå ett bolag med ett kapital af 500,008 fränes: Nägra politiska rop hördeg, men ordföranden kallade de afbrytende till ordningen med erinran, att man samlats för att sys selsätta sig med arbetslönerna, men icke med politik. ENGLAND. Disraeli har till underhuset inlemnat sin finansberättelse och sia budget för nästa statsreglering. Berättelsen utvisar ett öfverskott i inkomster af 1,200,000 , hvilka han föreslår att använda på samma sätt som öfverskottet på Gladstones tid användes, d. v. 8. till afbetalniog å statsskulden. Skattkammarkanslern föreslår en nedsättning. i skatten för sjöförsäkringar till 3 pence på 100 . I London inser man nogsamt betydelsen af det fördrag, som öfverlemnar det ryska Amerika till Förenta Staterna. Man betraktade det genast såsom ett svar på den anglo-amerikanska konfederationen. Den engelska pressen tyckes dock taga saken temligen lätt. Times är af den åsigten, att Epogland icke har någon rättighet att pro-: testera mot detta öfverlåtande och anser den ästa politik i afseende å Kanada vara att låta det bli oberoende, om det vill, och låta det sjelf ordna sina framtida öden. Daily News är af samma mening och anser de engelska intressena icke vara hotade genom de ryska koloniernas afstående till Förenta Staterna. Morning Herald deremot förklarar England vara berättigadt att göra anbud ; om inköp af den landremsa, som ligger mellan dess besittningår och Stilla oceanen. önligt ett rykte, som är i omlopp i Lonlon, skall priset för det ryskt-amerikanska ! pmrädet icke bestå endast i köpeskillingen, 7,000,000 dollars, utan fördraget skall äfven ! illförsäkra Ryssland vissa förmåner i Orisnten, hvilkas beskaffenhet kan anas af enl: ekisk beskicknings afsändande till Wash1 gton. we 2 TT EE RR NORU-TYSKLAND. Rykten om-ett närmande mellan Preussen och Österrike ha på sista tiden kommit i mlopp, och såväl de nordsom sydiyska idningarne ha innehållit artiklar och korespondenser i denna fråga. Så vill en korespondent till Weser Zeitung vete, att sronprinsen af Sachsen, som nyss från Berx in afrest till Wien, skall medföra ) ppdrag: tt inleda underhandlingar om en allians nellan de båda fordna rivalerna och fien-s lerna. Titl Rheinische Zeitung skrifves il1 amma ämne; Sachsiska kronprinsens an-l: a 6 a I rn ——— komst till Berlin har ett syfte, som går ut å någonting vida mör än ordnandet af Sachsens militära förhållanden till Nordbyskland. Kronprinsen önskar bemedla ens ullständig försoning mellan Preussen ochs sterrike, och har säkerligen ej företagit!s in nuvarande resa förrän han såväli Wien i om i Berlin förvissat sig om en för hans1 lan gynnsam stämning.? Den preussiska näringsfrihetslagen hars Mifvit införd i Hannover och Kurhessen. Enligt ett telegram i dagens blad afslu-xy ade riksdagen i går debatten om förbun-t lets krigsväsende. Af de amendementer,l( om här blifvit beslutade, är det förnämsta g let af Forckenbeck föreslagna, enligt hvil-li et krigsbudgeten endast till 1871 fastställes r ör en gång, men sedermera årligen uppöres afförbundslagstiftningen. Detta amen-lu lement antogs med 137 röster mot 127.1 t j 3 I 1 1 C C L J Il 1 I artierna äro fortfarande så jemustarka, att le vigtigaste besluten vanligen endast fattas ned några få rösters majoritet. Af fästningen Luxemburg, som på sista tilen blifvit den brännande frågan för dagen, er Norddeutsche Allg. Zeitung följande bekrifning. Fästningen ligger på venstra Moelstranden, ungefär tvä mil från denna lod, vid Alzette, en liten biflod till Sauer, om utfaller i Rhein. De: i många krökar sående Alzettedalen är innefattad sf branta ergväggar som nå en höjd af 300 fot. fästningen ligger på de höjder som omifva denna romantiskt sköna klippdal och r dels byggd på nakna klippan, dels inprängd i dörsåua. Svilke 3 0OrIgET. jet gilvit den namnet ?det andra Gibral-!dq ar?. Fästningsverken, som ha ett omfång g f näro två tredjedels mil, sönderfalla i tväl: utvuddelar: 1. Den egentliga fästningen, ls len såkallade Oberstadt, på venstra stran-s len af Alzette, är på tre sidor ssyddad afls lodens lodräta stränder, och endast på denc jerde med bergplatån sammanhängande si-: jan Omg ehuru äfven här endast medl vårighet. Här är dea också skyddad medl: n tredubbel gördel af fästningsverk och de-s acherade fästen. Oberstadt är hela fäst-4 ingens krona och centrum; något egent-e igt citadell eger den icke. 2. Höjderna pål: AN PV MIRI TN. IR SA TING Mö Vt Sj NE ja