STOCKHOLM den 9 April —— Äfven första kammaren har nu debattera etatsutskottets af oss flere gånger omför mälda framställning rörande statsfinanserna ordnande. Stämningen syntes här tem ligen öfvervägande mot upptagandet af rå got nytt utländskt lån, ehuru på samm: ång åtskilliga talare befarade en betänk g tryckning: på den inhemska penning marknaden genom de betydliga belopp, son skulle å densamma upptagas, om riksgälds kontorets förhandenvarande behof skull endast på dennafiväg fyllas, helst sOmjriks gäldskontorets framställningar utvisade, at större delen af beloppet vore behöfligt til liqvider i utlandet. Hr Schartau framkastad derföre också den tanken, att man skull kunna undvika olägenheterna både af et nytt utländskt lån och af en inhemsk upp låninig derigenom, att man bemyndigade riksgäldskontoret, att söka placera i konto fet qvarliggande obligationer af det engel ska lånet till så stort belopp som m vore gundefngli en behöfligt. Herr Wallen berg förkastade hvarje tanke på att sökt reetablera detta en gång fullkomligt miss lyckade lån, hvaremot hr Wern utvecklad len i hans vid jernvägsbetänkandet fogade reservation uttryckta åsigt, att riksgäldskon toret kunde utan ringaste men för staten kredit tillgodogöra sig så stor del af dess: obligationer att derigenom hela det för dett lån ursprungligen bestämda belopp af 3! millioner blefve upptaget, så mycket mer son kontoret af detta län för egen delöfvertägi dels 250,000 af optionsandelen, dels 25,00 , som kontoret tillbytte sig mot thaler-obli gationer af den fixt öfvertagna låneandelei och således kunde betraktas såsom egare a detta till ett nöminelt värde af omkring ! millioner fr ppppäende obligationsbelopp. En sådan försäljning skulle dock endast ske under hand genom irer, och under för atsättning, att den kunde verkställas till et pris, ungefärligen motsvarande hvad de sed nast afyttrade ebligationerna af aldra nya ste lånet betingat. Den tillgång, hr Wterr sålunda ville bereda, afsåg han icke till be täckande af den nu förhandenvarande bri sten, utan till jernvägsarbetenagbedrifvand i något större skala än statsutskottet före elågit; då det ieke kunde vara annat än högsta grad ändamäålsvidrigt och ekonomisk ofördel tigt att bedrifva ett så stort ar bete som Nordvestra stambanan med en si uten summa som 2 millioner rdr Om äret Med afseende 8 den ifrågasatta inhemsk upplåningen anmärktes föröfrigt att detkar vara ganska sannolikt, att obligationerns kommg att vandra till utlandet, antagliger till Kjöbenhavn, oaktadt de vore ställda : evenskt mynt. Hr Wallenberg framhöll häremot, att man i alla fall, genom dera: ställande i svenskt mynt, undveke de mång faldiga småvitkoätrinder, som lån i främ. mande myntslag alltid medföra. Detta in cast bemöttes åter dermed, att obligationer. ställda i svenskt mynt, sannolikt alltid skulle i utlandet hålla sig i lägre kurs än de: främmande myntslag ställda, enär de ej: utlandet hade en så vidsträckt marknad. och att lånet dessutom fördyrades genon behofvet af en ytterligare mellanhand, och blefve det under dessa förutsättningar en dast ett maskeradt utländskt lån, upptaget på ofördelakligare vilkor än lån, upptagne direkte i utlandet. . Något annat beslut än återremiss påyrkades egentligen icke heller i denna kam: mare, synnerligast då ärendet redan var aj andra kammaren återförvisadt. En och annan af yrgiaogg sa ledamöter gaf likväl tillkännå, att man gerna skulle ha velat haf statsutskottets förslag genast bifallet;på det att. riksgäldskontoret kunnat begagna der nuvarande konjunkturen, som ansågs gyan sam, för att börja upplåningarne. EN Andra kammaren sysselsatte sig i går af tor med bränvinsförsäljningslagen. Förslage att åter till 14 kanna nedsätta minimum fö! minuthandel: med spirituosa bifölls af kam maren. För dess öfriga beslut redogöra v i referatet på annat ställe i bladet